född 1016, död 1056
hertig av Bayern 1026
kung av Tysk-romerska riket 1028 (medregent till fadern, Konrad II)
hertig av Schwaben och Burgund år 1039
kejsare av Tysk-romerska riket från 1046

Henrik III var son till Konrad II (kejsare av Tysk-romerska riket) och Gisela av Schwaben. Henrik kröntes till kung av Tysk-romerska riket år 1028 och blev därmed medregent till fadern.

Henrik kröntes till kejsare år 1046. Tysk-romerska riket stod då på höjden av sin makt, men det var oroliga tider. Henrik tvingades ständigt hålla uppsikt över sina upproriska hertigar i väster och han tvingades ta itu med plundringsbenägna grannar i öster.

I ett försök att frigöra Böhmen från Tysk-romerska riket gjorde hertig Bretislav I av Böhmen uppror år 1040, men upproret slogs ned. Därefter återgick relationen mellan Henrik III och Bretislav till det normala.

Henrik III genomförde flera framgångsrika fältslag mot de plundrande magyarerna i Ungern, vilket hindrade dem från att etablera sig på Tysk-romerskt territorium. År 1043 fastställde Henrik III att floderna Leitha och Morava skulle bli gränser för Österrike och Ungern. Dessa gränser kom att stå sig till slutet av första världskriget.

Hertigdömet Lothringen delas

Rikets upproriska hertigar i väster var ett bekymmer för Henrik III, särskilt hertigarna av Sachsen och Lothringen. När hertig Gothelo I av Lothingen gick ur tiden år 1044 passade därför Henrik III på att dela detta hertigdöme i två delar och fördela det på Gothelos två söner Godfrey[1] och Gothello II[2]. Godfrey var äldste sonen och han hade styrt Nedre Lothingen under flera år som medregent till sin far. När fadern avled 1044 beslutade sig Henrik III för att avbryta Godfreys ansvar för Nedre Lothingen. Istället tilldelades Godfrey ansvaret för Övre Lothingen. Ansvaret för Nedre Lothingen gavs åt den yngre brodern Gothelo II[3] Godfrey tog väldigt illa vid sig av Henrik III:s agerande, och han bestämde sig för att störta kejsaren, men det visade sig att den kejserliga armén var honom övermäktig. Godfrey togs tillfånga och sattes i fängelse.

I samband med att Gothelo II avled år 1046 släpptes Godfrey ur fängelset och han återinsattes som hertig för Övre Lothringen, men han kunde inte släppa upprorsplanerna. Under åren 1047-1050 anslöt sig grevarna av Holland och Flandern till Godfreys uppror, men Henrik III besegrade alliansen och Godfrey avsattes samt utvisades ur landet.

Henriks auktoritet utmanas av påvarna

Trots sitt politiska engagemang och de många fältslagen gjorde Henrik de religiösa frågorna till sin främsta angelägenhet. Han gav exempelvis sitt stöd till flera klosterreformer.

En bitter schism hade uppstått bland påvedömets tre rivaler och Henrik III avsatte dem[4]. Inför valet av ny påve tilldelades Henrik den avgörande rösten vilket ledde till att den tyske Clemens II[5] uppsattes på påvestolen. Senare utsågs ytterligare tre tyska påvar[6] efter varandra och dessa påvar stärkte påvedömets betydelse och makt. Det skulle dock visa sig att påvemakten blev en utmaning mot Henriks auktoritet, särskilt när det gällde tillsättandet av lekmän i kyrkliga ämbeten, vilket ledde till att investiturstriderna blossade upp. En femtioårig kamp inleddes mellan påvar och kejsare av Tysk-romerska riket, och i den kampen hamnade de Tysk-romerska kejsarna i underläge.

Vid Henriks död år 1056 övertog hans hustru Agnes av Poitou förmyndarskapet för parets sexårige son, den blivande Henrik IV.

Exempel på denar präglad för Henrik III

Denar i silver präglad i Mainz för Henrik III 1039-1056,
dvs myntet präglades under Henriks tid som kung.
Diameter 19,7 mm. Vikt 0,920 g.
+ HEINRICVS                                     + VRBS MOGONCIA

På åtsidan visas Henrik III:s porträtt en face.
På frånsidan visas en kyrkobyggnad med ett christogram på gaveln.

Tecknen i frånsidans omskrift ser ut att vara graverade upp och
ned på detta exemplar. Se omskriftens inledande V och avslutande A.

Vid en första anblick av detta mynt ser det inte mycket ut för världen.
Präglingskvaliteten är inte på topp och myntet är spräckt.
I jämförelse med andra mynt från Henrik III:s tid visar det sig dock
att myntet håller tämligen god kvalitet. Det är inte
ovanligt att Henrik III:s myntfynd är spräckta.

Mynttypen saknas i KMK:s samlingar.

Referens Dbg 793, Kluge 139.

Det mynt som här är avbildat finns i Staatliche Museum zu Berlin.

Försök till analys av omskrifter

Det är med stor osäkerhet som omskrifterna här redovisas. Det är snarast en gissning.

Utdrag ur Dannenberg.

Släktträd för Henrik III

För att se släktträdet i bättre upplösning, klicka   här >>

Grafik och foto av författaren.

Referenslitteratur

Dannenberg, Hermann.  Die Deutschen Müzen der Sächsischen und Fränkischen Kaiserzeit.  1876.

Kluge, Bernd.  Deutsche Münzgeschichte von der späten Karolingerzeit bis zum Ende der Salier.

Noter

1	Godfrey levde under åren 997 – 1069. Han kallades också Godfrey den skäggige (Godfrey the Bearded)
2	Gothello II levde under åren 1008 – 1046. Datum för hans död är omdiskuterat.
3	Gothello II led av en obotlig sjukdom och han avled år 1046. Därvid övergick ansvaret för Nedre Lothringen på Frederick av Luxemburg.
4	Gregorius VI, Benedictus IX och Silvester III.
5	Clemens II:s namn var ursprungligen Suidger. Han gick ur tiden år 1047.
6	Damasus II, Leo IX och Viktor II.

Dokumenthistorik

2024-04-21

Dokumentet skapat