En skottkärra med
penningar

Som ung lärde jag mig att för länge sedan var pengarna så stora att det behövdes kärror för att få dem med sig till handelsboden.  Ja, visst fanns det plåtmynt på 1600- och 1700-talet men de användes inte till att betala i handelsboden med. Där var det mynt av konventionell typ som användes.

Det här med plåtmynt var en uppfinning som dök upp under Kristinas regeringstid. Det största plåtmyntet var ”10 daler silvermynt” och ett sådant vägde 19,7 kg. Idag förundras vi över att man gjorde sådana mynt, med det var faktiskt av praktiska skäl vilket kan tyckas förvirrande.

Koppar var en viktig exportartikel och genom att smida kopparen till plåtar med noggrant kontrollerad vikt behövde man inte väga kopparlasten - det räckte med att räkna plåtarna. Mycket smidigt tyckte man, och eftersom dessa kopparplåtar var avsedda för export för att sedan smältas ned finns det idag inte så många kvar av dem – och de som finns kvar är högt värderade av samlare.

På Karl XII:s tid (1715) vägde plåtmyntet ”1 daler silvermynt” drygt 1 kg. Värdet av en sådan plåt detta år kan belysas av nedanstående exempel på dagligvarupriser och löner (källa: Vad kostade det? Av Lars O Lagerqvist och Ernst Nathorst Böös, 1984).

2 kg ost – 1 daler silvermynt
1 tunna sill (125 liter) - 21 daler silvermynt
1 tunna korngryn (146 liter) – 15 daler silvermynt.

En skutspojke som körde 16 mil kunde tjäna ihop till 1 daler silvermynt.