Tre veckor kvar till jul

Snart är det jul. Ja, enligt almanackan är det så i alla fall. Men någon julstämning kan inte infinna sig på gården. Inte en snögnutta har vi, och det har nästan inte kommit några snöflingor alls hittills denna säsong.

Röjsågen har fått vila några veckor nu eftersom det har småregnat nästan varje dag under en månads tid. I bäcken forsar vattnet fram och i älven är det nästan lika högt vattenstånd som under den värsta vårfloden. Även traktorn har fått vila. Det går inte att åka i skogen med den. Marken bär inte. Så nu står traktorn och väntar på att få jobba med snöröjning, men det ser ut att bli en lång väntan.

Den enda fördelen med det här vädret är att man (om man är bonde) får tillbringa ganska mycket tid med en bok framför brasan - och mycket böcker hinner man på så vis med att läsa.

Det blir en hel del jobb framför bildskärmen också. Jag har just avslutat ett reportage om fäbodliv. Det är trevligt med sådana sommarberättelser i höstmörkret. Gå in på Uppsälje.se och välj fliken kultur om du vill läsa vad jag skrivit.

Katten Elsa stortrivs. Dessa dagar kan hon gå ut och in precis som det behagar henne. Hon har lärt sig bulta på köksfönstret för att påkalla husses eller mattes uppmärksamhet, och hennes bultande bryter igenom stillheten så att det inte finns annat att göra än att släppa in henne.

När Elsa är inne ligger hon gärna i husses knä när det är något på TV som lockar. Matte, husse och katten ska vara tillsammans på kvällen och ha det mysigt tillsammans, tycker Elsa.

Om jag jobbar framför bildskärmen vill Elsa helst sitta på tangentbordet, men hon har nu lärt sig acceptera en egen stol bredvid min.

Fåren tycks ta det tråkiga vädret med ro. Ordentligt med hö och vatten morgon och kväll är nog för att de ska hålla humöret uppe. Om det regnar skyndar de sig att äta upp sin mat och går sedan och lägger sig att vila inne i sitt hus. Om det inte regnar vilar de istället ute i sin hage. Där har de god koll på gårdsfolket om de rör sig ute på gårdsplanen. Det är ju aldrig fel att påminna om att det är dags för kvällsmål - redan tidigt på eftermiddagen.

Jag köpte en spelpenning häromdagen - "Räven och tranan". På ena sidan är en räv avbildad med texten DRISTIGT OCH SLUGT. På den andra sidan är en trana avbildad med texten WARSAMT OCH FÖRSIGTIGT. Spelpenningen är från 1760 och sådana användes när man inte ville spela med riktiga pengar. Vi kan jämföra det med vårt sätt att använda tändstickor när vi spelar kort.

Räven och tranan kan även användas för att singla slant med i kniviga situationer. Ska jag vara djärv eller ska jag ta det lite varsamt?

Eftersom jag inte vill låta slumpen styra mitt liv singlar jag ytterst sällan slant. Vissa beslut kanske jag ångrar, men i de flesta fall har jag fördragsamhet med hur tillvaron fortlöper.

Beslutet att bli bonde på äldre dagar var kanske "dristigt", men det har jag aldrig för en sekund ångrat.