Något lite snö har kommit, men den håller på att töa bort nu. Enligt väderleks- prognosen kommer denna väderlekstyp att gälla de närmaste dagarna.

Under flera hundra år utgjorde predikstolen den kanal för kommunikation som idag till stor del har ersatts av radio, TV, tidningar och Internet. År 1686 fastslogs i kyrkolagen att prästen hade skyldighet att läsa upp det som kungen och hans befattningshavare hade att förkunna. Traditionen är dock äldre än så och har sin början under Gustav Vasas regering. Vissa förordningar spikades även upp på kyrkporten för allmänhetens beskådan.

    De kungliga förordningarna förmedlar en fantastisk samtidskänsla.

Oftast trycktes förordningarna vid det kungliga tryckeriet i Stockholm, men även regionala exempel finns bevarade. Upplagorna för förordningar varierade beroende på hur många som berördes. Vissa förordningar utkom endast i några hundra exemplar, men om förordningen var viktig och rikstäckande kunde det röra sig om ett par tusen exemplar. Vissa av dessa tryck är idag mycket sällsynta.

Innehållet i förordningarna varierar mycket. De kan handla om barna­mord, gift, spel och dobbel, import av viner, sprittillverkning, mynt­väsendet, kanalbyggen, postverket, armén och mycket annat. Den stora variationsrikedomen gör att förordningarna speglar många olika aspekter av vår historia.

Systemet med enskilda tryck för varje förordning introducerades 1523 och pågick fram till 1833 då man ersatte förordningarna med Svensk författningssamling. Traditionen att läsa upp kungliga förordningar i kyrkan fortsatte emellertid en bit in på 1900-talet.

Förordningarnas månghundraåriga tradition förmedlar en fantastisk samtidskänsla. De representerar också en del av den svenska historien som ännu till viss del är outforskad. Av den anledningen är de kungliga förordningarna idag eftertraktade samlarobjekt.

De äldre mer exklusiva förordningarna betingar högre pris än de yngre. År 1697 bröt den stora branden ut som ödelade merparten av slottet Tre Kronor. En hel del dokument gick då upp i rök eftersom det statliga arkivet var inrymt i slottet. Förordningar som utfärdats före slottsbranden är därför särskilt intressanta.

Alternativa benämningar på förordningarna är ”placat”, ”påbud”, ”kungörelse”, ”förbud” och ”förklaring”. Man kan undra över på vad sätt människorna om trehundra kan skaffa sig sådana uttrycksfulla samtidsdokument från det tidiga 2000-talet.