1 öre Säter 1630
        Gustav II Adolf

År 1630 hade produktionen av kopparmynt sjunkit till en lägre nivå än året innan. Detta fick till följd att mynten inte uppvisar samma grad av variationsrikedom som år 1629.

För ettöringarna av koppar 1630 börjar omskriften på åtsidan vanligen med GVST, men även GVSTA förekommer. Detta har vi låtit ligga till grund för att dela in mynten i två huvudgrupper.

Prydnaden kl 12 på frånsidan är nästan alltid av typ 2, men undantag finns. Endast ett myntmästarmärke förekommer och det är av typ 4, men det är också relativt vanligt att myntmästarmärket utelämnas. Riksskölden är alltid typ VII och den vanliga formen för kungens namn är ADOLP.

För valören gäller att det oftast (men inte alltid) är punkt före och efter 1:an samt punkt före ÖR. Valörformatet resulterar i undergrupperingar i tabellen. Punkter finns ibland även i pilvinklarna i olika kombinationer som också ger upphov undergrupperingar. För att läsa mer om detta, klicka   << här >>

Ibland förekommer motvända sidor och det ger upphov till undergrupperingar i tabellen.

Så här långt är det ganska enkelt att bestämma Säteröret 1630. Det stora problemet är att det har visat sig väldigt svårt att skilja på kungakronor av typerna 7a och 8a. Vi har till och med hittat exempel på att denna krona kan vara en kombination av typerna 7a och 8a. Av den anledningen har vi inte skilt på dessa två kronor i tabellen i grupp 2. Det är dock fortfarande meningsfullt att generellt skilja på dem eftersom typ 8a inte förekommer i grupp 1. Den förekommer inte heller på ettöringar från år 1629.

Huruvida ett mynt är sällsynt eller inte framgår av följande:

Precis som för Säter 1629 har det varit svårt att ange sällsynthetsgraden för flera av 1630 års mynt på grund av att de inte har beskrivits lika detaljerat tidigare.

Förteckningen har skapats i samarbete med Anatoly Skripunov, S:t Petersburg.