2012-07-09

En märklig medaljhybrid

Häromdagen damp det ned i brevlådan en Gustav II Adolf-medalj i bly som jag ropat in på en Internetauktion. Säljaren hade ingen aning om under vilka omständigheter medaljen tillkommit. Han hävdade bara att det var en intressant medalj.

Paketet packades upp och medaljen granskades. Det var inte en särskilt vacker medalj. Den var gjord i bly med lite repor på åtsidan. Jag vände på medaljen och där fanns ett porträtt av en kung som jag inte hade en aning om vem det kunde vara.

I Bror Emil Hildebrands stora referensverk från slutet av 1800-talet avseende svenska kungamedaljer fann jag Gustav II Adolf #20. Åtsidan stämde exakt med Hildebrands beskrivning, men frånsidan stämde inte alls. Där skulle ett helt annat motiv finnas. Medaljen fanns över huvud taget inte med i Hildebrands omfattande förteckning.


Medalj i bly, 40 mm, ca två gångers förstoring.


Jag tog kontakt med en god vän som är en av Sveriges kunnigaste på området. Efter några timmar kom ett mail – medaljen finns inte med i någon av alla de böcker om medaljer han hade i sitt bibliotek. Han kunde bara hålla med mig om att åtsidan stämde väl med Hildebrand #20 men inte frånsidan. Medaljen kunde möjligtvis vara en hybrid. Ett foto på #20 bifogades.


Silvermedalj. Gustav II Adolf #20 enligt Hildebrands förteckning. Ca två gångers förstoring.                                     Foto: Hasse Nilsson

Så var det med det. Någon hade troligtvis gjort en avgjutning av Gustav II Adolfs medalj och kombinerat åtsidan med något helt annat. Vad kunde det vara?

Omskriften på åtsidan lyder i översättning:

      Gustav Adolf, med Guds nåde svears, göters och venders konung. Storfurste av Finland,
      hertig av Estland och Karelen och dessutom av Ingermanland.


Omskriften på frånsidan på den medalj jag nyligen köpt ser ut så här:


Omskriften nämner en kung Fredrik. Han borde ha varit samtida med Gustav II Adolf. Vem kunde det vara?

Jo, porträttet föreställer Friedrich V, 1596-1632, kurfurste av Pfalz. Han var således två år yngre än Gustav II Adolf, och han dog samma år som vår svenske kung. Denne Friedrich hade ställt sig på protestanternas sida i striderna mot katolikerna. Där har vi kopplingen till vår svenske kung.

Friedrich blev ledare för den protestantiska unionen i Tyskland som bildats 1608, även kallad Evangeliska unionen. Detta förbund hade bildats av protestantiska furstar och städer i Tyskland till religionsfrihetens skydd mot den katolska motreformationen. På grund av att han valt sida för protestanterna blev Friedrich vald till kung i Böhmen 1619 som Fredrik I.

Som härförare var Fredrik inte tillräckligt skicklig. I ett stort fältslag utanför Prag (Vita bergen) besegrades han grundligt av Tilly år 1620. Den protestantiska hären led mycket stora förluster och Fredrik avsattes. Han kom av eftervärlden att kallas ”vinterkungen” på grund av sin korta regeringstid. Den protestantiska unionen upplöstes 1621 och Fredrik fråntogs sitt arvland Pfalz 1623. Han kom att bosätta sig i Haag med sin familj.

          Fredriks gemål var Elisabeth Stuart (1596-1662). Hon var dotter till den engelske kungen Jakob I. Fredrik och Elisabeth fick 13 barn. Äldste sonen Karl (1617-80) blev Karl I, kurfurste av Pfalz. Den yngste sonen, född 1632, döptes till Gustav Adolf. Han dog ung.

Johan Tserclaes Tilly, 1559 – 1632, var en tysk välmeriterad fältherre och han ledde katolikerna i deras krig mot protestanterna. Efter det att Tilly segrat över Fredrik I av Böhmen ingrep danskarna i kriget, men 1626 led även de ett stort nederlag. Så blev det svenskarnas tur att ingripa och de hade bättre framgång. I slaget vid Breitenfeld år 1631 segrade Gustav II Adolf och därmed var det slut på den långa raden av framgångar för Tilly. I striden mot svenskarna vid Lech år 1631 ådrog sig Tilly så svåra skador att han senare avled.

Vad var då anledning till att medaljen slogs?

En teori

Fredrik I av Böhmen var den protestantiska unionens förste ledare och Gustav II Adolf var den som på ett avgörande sätt ledde protestanterna till seger över katolikerna.

Om denna teori stämmer borde medaljen ha tillkommit efter 1631, dvs efter det att Gustav II Adolf besegrat Tilly. Sannolikt har medaljen slagits efter Fredriks död 1632 för att hedra honom. Man kan då tänka sig att det är Fredriks porträtt som är medaljens åtsida. Medaljen skulle i så fall vara en Fredrik-medalj. Man gjorde helt enkelt en avgjutning av den kända Gustav II Adolf-medaljens åtsida för att pryda Fredrik-medaljens frånsida. Detta är i så fall anledningen till att medaljen inte finns med i Hildebrands referensverk. Det är ju ingen svensk medalj.

Ett försök att tyda omskriften

Omskriften på Fredrik-sidan är inte på långa vägar av samma kvalitet som omskriften på GIIA-sidan. Inledningen av texten skulle kunna översättas på följande vis:

FRIDERICUS Dei Gratia BOHEMia REX COM PAL
      Fredrik av Guds nåde, Böhmens kung, furste av Pfalz

Fortsättningen på omskriften (som är svår att tyda) är knepigare att översätta.


Fredrik I av Böhmen (beskuren), 1596-1632.
Oljemålning av Gerard van Honthorst 1634.

   


Elisabeth Stuart, 1596-1662.
Okänd konstnär.

En jämförelse med oljemålningen visar god porträttlikhet för kungen på medaljen.



Sonesgården den 9 juli 2012

Lennart Castenhag

Dokumenthistorik

2012-07-09   Kompletterat med porträtt av Tilly.

2011-10-21   En första utgåva