.
Gamla mynt
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
Uppdaterad 2023-01-31
.
Sveriges första riktiga kopparmynt, dvs mynt som skulle som gälla som kopparmynt, är Gustav II Adolfs kopparklippingar. Dessa första kopparmynt är synnerligen intressanta. Till en början framställdes de med enkla metoder med ett inte alltför lyckat resultat.
Standardverket för att beskriva de olika typerna av klippingar är Antikörens auktionskatalog nr 16 (från 1995). Ulf Ottosson har där identifierat 66 varianter. [1] Dessa 66 varianter är grupperade och fördelade på 25 typer.
För att se skillnaden på hammarpräglade och valsverkspräglade klippingar med ram finns ett knep:
- Sned ram – hammarpräglad i Säter
- Rak ram – valsverkspräglad i Säter eller Nyköping
Sen finns det ju släggverkspräglade klippingar också, där ettöringen beskrivs som "klipping med spansk sköld". Begreppet "Spanska skölden" har sedan fått gälla för hela serien av de släggverkspräglade klippingarna.
Utmyntningstalen för kopparklippingarna 1624-1627 framgår av nedanstående tabell.
Källa: Bengt Hemmingsson, föredrag i Uppsala november 2018.
Sista året då Gustav II Adolfs kopparklippingar producerades var 1627 och de avlystes den 12 januari 1629. Klippingmynten kunde därefter inlösas mot runda kopparmynt med avdrag för 15 daler per skeppund, dvs man införde en växlingsavgift av 3½ öre per kilo klippingar [2].
Följande står att läsa i Stiernstedt på sidan 97-98:
. . . . att klippingsmyntet ännu fortfarande vore i omlopp, blef Konungen betänkt att helt och hållet aflysa detsamma, hvarom Kammar-Kollegiet på förhand den 8 December 1628 utfärdade skrifvelse till alla Ståthållare, med underrättelse, "att efter Kongl. Maj:t är kommen i förfarenhet huru såsom med det fyrkantiga kopparmyntet stor falskhet bedrefves, så ville Kongl. Maj:t med första genom sitt Konungsliga öppna Mandat det aflysa, att det icke mera såsom mynt utan såsom koppar efter vigten gälla skulle".Kort derefter eller den 12 Januari 1629 utkom ock berörda Mandat, hvari det heter: "Sedan rundt mynt för likheten skull blifvit i sådan ymnighet slaget och i landet utspridt, att undersåtarne dermed till sin dagliga handtering och nödtorft kunde väl försedde vara, så förbjöds, att intet klippingsmynt må eller skall gälla för något mynt i hela riket, utan efter dess värde i sjelfva kopparen, som han sin markegång hafva kunde", hvarjemte tilläts, att alla som egde något klippingsmynt fick detsamma å myntet utbyta mot rundt mynt, efter afdrag av 15 daler å Skeppund såsom myntarelön.
Klicka på bilderna för att se dem i förstoring-
|
| Låg vase, krontyp A. | ||
|
| Hög vase, krontyp A. | ||
|
| Låg vase, krontyp B. | ||
|
| Låg vase, krontyp C. 
Jmf låg och hög vase här >> | ||
|
| Hög vase, krontyp C. | ||
|
| Hög vase, krontyp C. För liten plants. | ||
|
|
En hittills opub- licerad krontyp Läs mer här >> |
Typ 2
| Sveriges första halvöre i koppar. Möjligen vara detta mynt också Sveriges första kopparmynt. |
|
| Årtalet är placerat ovanför kronorna, precis som på fyrken. Krontyp C. |
|
| Årtalet är utskrivet som "Z4", dvs 24. Krontyp D. 90 graders stampställning (!) | ||
|
| KMK:s exemplar. A i GAR syns dåligt, men finns där. id 109528_KMK 180 graders stampställning. | ||
|
| Det enastående exemplaret i Avesta Myntmuseum. Frånsida foto J Holmberg. |
|
| Krontyp D. |
|
| Krontyp E. |
|
| Krontyp D. |
|
| Krontyp E. |
| Gravörmiss. Årtalet skrevs först 1ZZ5, men ändrades till 16Z5. Siffran 2 skrevs vanligen som ett Z. |
|
| Valören uttrycks som "Z Ö". |
Det släggverkspräglade 1/4 öret har inte spansk sköld, men brukar ändå hänföras till serien "Spanska skölden".
|
| Fotograferad i Helsingfors, Antellska samlingen. Krontyp E. 4 ex kända (enl SNT 2019 nr 3) |
Det släggverkspräglade 1/2 öret har inte spansk sköld, men brukar ändå hänföras till serien "Spanska skölden".
|
| Krontyp E. 5 ex kända (enl SNT 2019 nr 3) |
|
| Myntet har endast "spansk sköld" på frånsidan, och denna sköld har gett upphov till namnet "Spanska skölden" för serien typ 6 - 8.
När mynten präglades i släggverk, kunde stampställningen bli 90 grader, som på det mynt som visas här. |
|
| Detta mynt är endast känt i ett exemplar i privat ägo. Såldes på Ahlströms auktion nr 56. Krontyp E. |
|
| Under en stor del av år 1626 gjordes halvöringarna i Säter enligt den gamla metoden, dvs hammarprägling. Krontyp F. | ||
|
| Krontyp F. Finns med valörformaten 1/2 och 2/1. | ||
|
| Valör 1/2 utan bråkstreck (valören syns ej). Krontyp A. |
|
| Valör 1/2 utan bråkstreck . Krontyp A | ||
|
| Valör 1/2 utan bråkstreck . Krontyp F | ||
|
| Valör 1/2 utan bråkstreck . Valörformat 2/1. Ettan syns dåligt. Ref: O 29. Krontyp F | ||
|
| Bråkstreck saknas. Mycket märklig krona. Myntet beskrivs närmare här >> | ||
|
| Detta mynt såldes på Misab 3 (lot 1102) och är stämpelidentiskt med ovanstående mynt. |
|
| Krontyp F. Valörformat 2/1 utan bråkstreck. |
|
| Krontyp F. Valörformat 2/1 utan bråkstreck. |
|
|
| Årtalet kan ej bestämmas på detta exemplar eftersom det har hamnat utanför plantsen. Krontyp F. |
|
|
| Krontyp E. En rar klipping (raritet R) Saknas i de flesta samlingar. |
|
|
| Krontyp F. |
|
|
| Krontyp F. |
|
| Vidstående klipping kommer från en gammal samling med lackade kopparmynt. Lackeringen skulle förhindra korrosion, men resultatet blev eländigt. Årtalet 1626 får man fram genom att studera åtsidans G eftersom G-punsen såg ut på detta vis endast åren 1626 och 1627. Att det inte är 1627 går att se. |
|
| Ännu 1627 gjordes ettöringar i Säter enligt den gamla metoden, dvs hammarprägling. Krontyp F. |
|
| På både åt- och frånsida har R blivit dubbelpunsat.
Krontyp F. |
|
| Med 8 punkter över kronan. Årtalet på frånsidan kan både vara 1626 och 1627, alternativt 1627 på 6. Se här >> |
| Ett tydligare mynt |
|
| I detta fallet är ramen så svagpräglad att den knappast syns, men en typ 13 är det. |
|
| G i GAR på åtsidan syns endast delvis. Frånsida med tydligt årtal. |
| 7:an i årtalet syns svagt, men finns där. Valörsiffran (Z) är omgiven av två punkter. |
|
| Ett S på frånsidan indikerar att myntet är präglat för Säter, men valsarna graverades i Nyköping, vilket styrks av att kronorna är typ I, dvs Nyköpingskronor som vi bland annat finner på myntet typ 23.
Av denna mynttyp finns endast tre kända examplar: |
|
| Till slut, under år 1626, fick man
igång valsverkspräglingen i Säter,
med valsar som också var graverade i Säter. Krontyp G |
|
| Krontyp H |
|
| Krontyp H |
|
| Stor vase av samma puns som på Johan III:s 48 Mark i guld 1590 - SM 10. |
|
|
|
| Krontyp I. Detta är den typiska kronan för Nyköping, men det är inte den enda. |
|
| Myntet saknar årtal, men det anses att myntet är präglat år 1625. Krontyp I. |
|
| Här finns hela årtalet utskrivet. Krontyp I. |
|
| Denna typ är känd i färre än 10 ex. Åtsidan med kluvet G i toppen. Årtalet har hamnat utanför plantsen. Krontyp I. |
|
| På detta exemplar har någon ristat in årtalet 1626 trots att man kan se att det är ingraverat 1625, men årtalet fick inte riktigt plats på myntämnet. |
|
| Ett mycket ovanligt mynt. Krontyp I. |
|
| Årtalet är utskrivet som "25" på frånsidan. Denna typ är endast känd i ett fåtal exemplar, och saknas enligt Ottosson hos både KMK och Avesta Myntmuseum. Krontyp I. |
|
| Ett ytterligare exemplar av detta sälllsynta mynt, men i något sämre kvalitet. |
|
| Stort G och nyköpingsvase med rak bas. Krontyp J. |
|
| Stort G och nyköpingsvase med rak bas. Krontyp J. |
|
| Stort G och nyköpingsvase med rak bas. Krontyp J. G syns inte på åtsidan och årtalet syns inte på frånsidan. |
|
|
Av detta exemplar framgår att valsarna varit "ur synk" vid tiden för denna klippings tillkomst. |
Dessa ettöringar är tämligen vanliga och kvalitén kan variera högst väsentligt.
|
| Att hitta ett extemplar i bättre skick än detta torde vara svårt.
Kronor typ I. |
|
| Omvänd stamställning (motvända myntbilder) Kronor typ I. |
|
| Här har valsarna inte varit helt i synk. Kronor typ I. |
|
| Ett välpräglat och välcentrerat exemplar. Krontyp I. |
|
| Exempel på hur det kan se ut om valsarna är dåligt synkroniserade. Krontyp I. |
|
| Exempel på hur det kan se ut om valsarna är dåligt synkroniserade. Krontyp I. |
|
| Utan punkter ovanför kronan. |
|
| Med punkter ovanför kronan. |
|
| Punkterna som borde finnas ovanför kronan har hamnat utanför plantsen. |
|
| Ett partiellt svagpräglat exemplar
|
|
| Krontyp K. |
|
| Ett cirkulerat mynt. Krontyp K. |
|
| Ett korroderat mynt. Krontyp K. |
Tabellen har här sorterats på årtal och valör. Den skulle också ha kunnat
sorteras med myntort som första kriterium.
Information ur Mynttidningen nr 4-1996 har legat till grund för ovanstående.
Krontyperna A och B är ganska lika. Det som skiljer dem åt är att B har en kronring som är mer utbredd än A. Bägge kronorna har för övrigt samma bredd mellan kronbågarnas ytterkanter.
Se jämförelse >>
| Krontyp A Fyrk 1624 - mynt typ 1. 1/2 öre 1626 - mynt typ 10. 1/2 öre 1627 - mynt typ 10. | |
| Krontyp B Fyrk 1624 - mynt typ 1. | |
| Krontyp C Fyrk 1624 - mynt typ 1. 1/2 öre 1624 - mynt typ 2 |
Knepet är att granska kronorna. Se nedanstående bilder. Foto och text av Ulf Ottosson.
 | Krontyp D = SÄTER 1624-1625 Säter. 1/2 öre 1624-1625. Ottosson typ 3, nr 8-10. Säter. 1 öre 1625. Ottosson typ 4, nr 13. | |
 | Krontuyp E = SÄTER 1625 Säter. 1/2 öre 1625. Ottosson typ 3 + 9, nr 11 + 23. Säter. 1 öre 1625. Ottosson typ 4 + 12, nr 14-17 + 33. | |
 | Krontyp F = SÄTER 1625-1627 Säter. 1/2 öre 1625-1627. Ottosson typ 3 + 10 + 11. Säter. 1 öre 1625-1627. Ottosson typ 4 + 12. | |
 | Krontyp I * Säter. 1 öre 1625 med S i pilvinkeln. Ottosson typ 14. * Valsarna är graverade i Nyköping. | |
 | Krontyp G = SÄTER 1626 Säter 1 öre 1626. Ottosson typ 15, nr 43-47. | |
 | Krontyp H = SÄTER 1626-1627 Säter 1 öre 1626-1627. Ottosson typ 15, nr 48-50. | |
 | Krontyp I = NYKÖPING 1625-1626 Nyköping. 1 fyrk + 1/2 öre 1625. Ottosson typ 17-19, 21. Nyköping. 1 öre 1625-1626. Ottosson typ 20, 23. | |
 | Krontyp J = NYKÖPING 1625 Nyköping 1/2 öre 1625. Ottosson typ 22, nr 58-60. | |
 | Krontyp K = ARBOGA 1626-1627 Arboga 1 öre 1626-1627. Ottosson typ 25, nr 65-66. |
Sonesgården den 9 januari 2023
Lennart Castenhag
Referenser
Antikörens auktionskatalog nr 16, 1995
Mynttidningen nr 4, 1996
Mynttidningen nr 5, 1996
Fotnoter
[1] Auktionskatalogen innehåller flera intressanta artiklar som bland beskriver tillverkningen av klippingarna och hur man ser skillnad på falska och äkta. Som fördjupning i ämnet kan en lång artikel av Ulf Ottosson från 1996 rekommenderas. Den startar i Mynttidningen nr 4 och fortsätter i nr 5 (som också innehåller en omfattande litteraturlista).
[2]
Stiernstedt, Aug. Om Kopparmyntningen i Sverige (sid 97-98). Tryckt 1863.
| 2023-01-31 | Kompletterat med Typ 10 1626 med krona A |
| 2023-01-09 | Årtalsanalys på TYP 13: Säter 1626 - 2 öre - hammarpräglad med ram. Analysbilden inlagd och man når den via en länk |
| 2022-12-31 | Bättre exempelmynt Säter-fyrk 1624 typ 1 hög vase krona C. Även uppdaterat skissen som visar skillnaden hög o låg vase. |
| 2022-11-04 | Lagt in typ 3, från KMK. Klipping typ 2 är nu färglagd. |
| 2022-08-08 | Lagt in typ 3, endast frånsida, från Avesta Myntmuseum |
| 2022-04-30 | Bättre bild typ 15 1626 krontyp H (från UUM) |
| 2022-03-23 | Ersatt bilden av typ 25 korroderad 1 öre Arboga 1627 med Misab-38 |
| 2021-12-28 | Ersatt bilden typ 19 med ett bättre bild Kompletterat med typ 20 1626 (lånat svart-vit bild från nät-sajt). |
| 2021-12-25 | Kompletterat med typ 10 1626 (lånat bild från nätauktion). |
| 2021-12-22 | Kompletterat med typ 15 1627 (Misab 37). |
| 2021-08-10 | Kompletterat med fyrk 1624, låg vase, krontyp C. |
| 2019-12-16 | Korrigerat ett smärre fel i utmyntningstalen för klippingar. |
| 2019-11-03 | Kompletterat med Nyköpingsöre 1625 & 1626 typ 23 (av högsta kvalitet) |
| 2019-10-15 | Kompletterat med typ3 krona D. |
| 2019-06-23 | Rättat ett i produktionsstatistiken avseende kommentar till siffrorna. Produktionssiffrorna var däremot rätt. |
| 2019-06-15 | Kompletterat med typ 10 (O29), från Uppsala Univ. Myntkabinett. |
| 2019-06-13 | Kompletterat med typ 10 (O28), som såldes på Misab 10. |
| 2019-05-02 | Lagt in bättre bild på Typ 10, som såldes på Misab 3. |
| 2019-03-31 | Kompletterat fyrkar 1624 med krona A (hög o låg vase) |
| 2019-03-15 | Kompletterat halvöring 1627, typ 10 |
| 2019-01-29 | Kompletterat med 2-öring 1627 typ 13. |
| 2019-01-12 | Kompletterat med en fyrk typ 1 med hittills ej publicerade krontyper. Även kompletterat med produktionssiffror för klippingar. |
| 2019-01-22 | Kompletterat med en ytterligare typ 20. Även kompletterat med en typ 3 där ej krontypen kan bestämmas. |
| 2019-01-21 | Lagt in bättre bild på klipping 1625 (typ 21) |
| 2018-09-22 | Kompletterat med halvöre 1625 (typ 9) |
| 2018-08-11 | Kompletterat med säteröre 1625 HP med ram (typ 12) |
| 2018-08-09 | Kompletterat med ytterligare myntbilder. Nu finns Ottossons alla 25 mynttyper med i förteckningen. |
| 2018-08-07 | Ändrat halvöringen 1624 från typ 2 till 3. |
| 2018-08-02 | Kompletterat med ytterligare mynt. |
| 2018-03-14 | Kompletterat med 2 öre Säter hammarpräglad med ram |
| 2017-04-27 | Kompletterat med halvöre Nyköping typ 22 och Arbogaöre 1627 |
| 2016-10-16 | Kompletterat med bilder av kronor. |
| 2016-09-16 | Rättat ett fel. Den slitna lackade klippingen är hammarpräglad 1626. Det framgår av åtsidans G som hade denna utformning endast år 1626 och 1627. Kompletterat tabellen som visar alla typer av klippingar. Hade glömt 1626 halvöre Säter, hammarpräglad utan ram (typ 3). Hade glömt 1626 öre Nyköping, hammarpräglad utan ram (typ 20) |
| 2016-03-17 | Kompletterat med 2 öre 1627. |
| 2015-12-06 | Kompletterat med vilket år kopparklippingarna avlystes. |
| 2015-05-31 | Ersatt typ 12 år 1626 med ett bättre ex |
| 2013-10-22 | Kompletterat översiktstabellen med 1 öre VVP Arboga 1626 o 1627 |
| 2013-05-15 | Kompletterat med två öre 1626 VVP m ram Nyköping |
| 2012-11-27 | Kompletterat med öre 1625 HP m ram Säter & öre 1626 VVP Nyköping |
| 2012-11-22 | En första utgåva. |
.jpg){kind=link}
