.

GIVA-sidan

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2018-01-04
Se dokumenthistoriken längst ned på sidan

<< åter till GIVA-sidan >>

.

1/4 Skilling,  Avesta
            Gustav IV Adolf


Under åren 1802 - 1803 och 1805 - 1808 präglades i Avesta 1/4-skillingar. Att inget präglades år 1804 berodde på att en stor brand hade utbrutit på hösten 1803 och ödelagt myntverkstaden.

I det följande kommer 1/4-skillingen att beskrivas noga och det kommer också att beskrivas vilka förändringar den genomgått under perioden.



1/4 Skilling 1802. Myntet har en diameter av c:a 27 mm och en vikt av 7,1 gram. Ruträfflad rand.

 


Kungakronorna

Stilmässigt finns det två kungakronor för 1/4-skillingarna enligt följande.

1. En liten krona som vi kan kalla 1802 års krona.
I Myntboken av Archie och Henrik Tonkin kallas den krona D och den förekommer under hela perioden.

2. En större (bredare) krona som vi kan kalla 1809 års krona.
I Myntboken av Archie och Henrik Tonkin kallas den krona F och den finns endast på 1/4-skillingar med årtalet 1808. Jag vill hävda att denna krona skapats med samma puns som 1/2-skillingens krona 1809, och jag vill också hävda att detta skedde på de få kvartskillingar som präglades 1809 men gavs årtalet 1808.

Se nedan under rubriken "Mängden 1/4-skillingar som totalt präglades".



1802 års krona förekommer 1802-1808.
Här en krona från 1807.

         


1809 års krona dyker upp på 1/4-skillingar med
årtalet 1808. Denna krona är av samma typ som
1/2-skillingens krona Avesta 1809. Se nedan,
men det är nog inte samma puns som har använts.

           


Kungakrona på 1/2 skilling Avesta 1809.
Samma typ som 1809 års krona på 1/4 skillingen ovan,
men det är nog inte samma puns som har använts.
Detta exemplar har en bredd av 11,3 mm.


1802 års krona varierar något i storlek under åren, men med bibehållen stil. Se följande sammanställning av mätningar av kronornas bredd. År 1808 förekommer 1802 års krona i två storlekar (men till stilen lika).

1802    1802 års krona     9,6 mm
1803    1802 års krona     9,8 mm
1805    1802 års krona     9,9 mm
1806    1802 års krona     9,9 mm
1807    1802 års krona     10,1 mm
1808    1802 års krona     9,5 mm och även 10,0mm
1808    1809 års krona     11,0 mm




Sveakronorna

Sveakronorna förekommer i två stilar som benämns små och stora sveakronor. Den lilla sveakronan förekommer 1802 - 1803 och den stora förekommer 1803 - 1808. Under år 1803 finns således bägge typerna av sveakronor.


Den lilla sveakronan förekommer 1802 - 1803.

         


Den stora sveakronan förekommer 1803 - 1808.




Valörsiffran

Av alla de valörsiffror som studerats är inte den ena den andra lik. Mest iögonenfallande är att tecknens inbördes placering varierar kraftigt. Det förefaller därför sannolikt att valörsiffran byggts upp av tre punsar.


                                Det är stor variation mellan tecknens inbördes placering i valörsiffran.




Monogrammet

Monogrammen på 1/4-skillingarna uppvisar ytterst små olikheter. Haken på G finns alltid med.


Ett särdeles likformigt monogram på 1/4-skillingarna. Hake på G är legio.


Placeringen av IV kan variera något - framför allt i sidled, men IV verkar alltid vara lika stort. Ibland kan man höra från myntkännare att det skulle finnas två storlekar på IV, men det har inte kunnat beläggas i denna studie.

Följande bildserie visar några IV där varje bild representerar ett unikt årtal.


IV från vart och ett av årtalen för perioden. Alla IV är här ungefär lika höga, c:a 1,8 - 1,9 mm.




Årtalsiffrorna

För årtalssiffrorna gäller inget särskilt förutom att det år 1807 introducerades en typ av 8:a som har mer eller mindre öppna ögglor. Denna 8:a hängde med under år 1808.

Se nedanstående exempel:


                                                                                                    id 0717

 


Både övre och undre ögglorna i 8:an är brutna.             id 1242





Pilspetsarna

Pilspetsarnas storlek är minst i början av perioden för att sedan öka i storlek. Möjligen skapades pilspetsarna av en liten böjd puns som användes två gånger för att på så vis bygga upp pilspetsen.



          Kort pilspets 1802

       


          Halvlång pilspets 1802

       


          Normal, dvs lång pilspets 1803-1808





Pilfjädrarna

På samma sätt som att det på 1/2-skillingarna från Avesta 1809 förekommer både täta och glesa pilfjädrar, finns det på 1/4-skillingarna 1808 motsvarande varianter.


  En för 1/4-skillingen normal pilfjäder i jämförelse med en gles pilfjäder 1808.




Ett kuriosum - en frånsida med olika längd på pilarna

Man kan tycka att det vore omöjligt att få till en frånsida med olika långa pilar, men i detta fall har man lyckats. Valörtexten har man tvingats anpassa i motsvarande grad.


Med olika längd på pilarna blir frånsidan lite konstig.


1/4 Skilling 1807, id 1240. Med olika långa pilar.
Se hur man tvingats förskjuta valörtextens halvor i höjdled
för att anpassa den till pilarna.





1805 på 1705 - ett korrigerat präglingsfel

På en av stamparna för en kvartsskilling 1805 råkade man punsa in årtalet 1705. Misstaget upptäcktes och korrigerades genom att en 8:a punsades in över 7:an. Några få kvartsskillingar med denna korrigering har överlevt till våra dagar med de är inte särskilt vanliga. Här finns tre av dem, och de borde vara stampidentiska (per definition).


Kvartsskilling 1805 på 1705, id 1959.


Foto: Johan & Petra Holmberg, Jämjö


Aurum 7, obj 390   (ingick i en lot med 5 st 1/4-skillingar)





"Varianten" SKII LING

I litteraturen ser man ibland varianten SKIILING, vilket är ett uttryck för att valörtexten skulle vara felstavad. Så är det inte alls. Valörtexten är rättstavad, men en liten del av första L i SKILLING har råkat hamna under pilen i Dalavapnet. Dalpilarna har således punsats in efter valörtexten med ett märkligt resultat som följd.


Första L i SKILLING smälter delvis samman med dalpilen så att texten kan misstolkas som SKII-LING.

Se följande exempel som visar att en liten del av L täcks av dalpilen.


Första L i SKILLING smälter delvis samman med dalpilen så att texten kan misstolkas som SKII-LING.



Här följer ett annat exempel som tydligt visar att dalpilarna har punsats in efter och delvis ovanpå valörtexten (ovanpå första L).

     
      Första L i SKILLING ligger delvis under dalpilen så att texten tolkas SKII LING.



För fullständighetens skull har det missförstådda SKIILING tagits med i varianttabellen nedan, men med förtydligande om att det inte är en variant. Somliga skulle kanske kalla det en variation, dvs det är inte formen på detaljen som är avvikande - det är placeringen.



Mängden 1/4-skillingar som totalt präglades under åren 1802 - 08

Av K-A Wallroths arbete från 1918 som publicerades i Numismatiska Meddelande nr XXII framgår att 1/4-skillingarna myntades i följande omfattning:


År     Antal mynt     Wallroths kommentar
1802   3.383.040    
1803   3.216.960    
1804   916.800   Med årtalen 1803 och 1805.
1805   5.188.800    
1806   8.140.800    
1807   641.280    
1808   7.480.320    
1809   244.800   Med årtalet 1808.

Wallroths kommentar till vad som myntades år 1804 tolkar jag som att myntningen av 1/4-skillingar skedde i Stockholm det året eftersom myntverkstaden i Avesta var under återuppbyggnad. Någon frånsidestamp 1804 hade man tydligen inte, så det fick duga med frånsidestamparna 1803 och 1805.

I bokverket Den Svenska Mynthistorien - Frihetstiden redovisas att mängden 1/4-skillingar som producerades år 1808 var 7.725.120 stycken. Produktionen för åren 1808 och 1809 har således slagits samman.

Det är mycket som talar för att den låga breda kungakronan är att hänföra till 1809 års produktion eftersom den stilmässigt liknar 1/2-skillingens avestakrona för år 1809.





Varianter av 1/4-skillingar

                                          Klicka med höger musknapp på bildlänkarna om du vill öppna i nytt fönster

Årtal   Kungakrona   Sveakronor   Pilfjädrar     Övrigt     Raritet    
 1802  1802 års små täta   korta pilspetsar    
 1803  1802 års små täta    
stora täta      
    Uppbyggn.     e. branden     fr. höst 1803     t. hösten 1804      
 1805  1802 års stora täta    
  1805 på 1705     ovanlig  
 1806  1802 års stora täta    
 1807  1802 års stora täta    
 1808  1802 års stora täta    
glesa     ovanlig  
 1808 
    *)
1809 års   stora glesa      
täta   Stavningen SKII LING  
  kan förekomma.
  Det är ingen variant,  
  vilket påvisats ovan.  
  ovanlig  
    *) Producerades 1809 med årtalet 1808



Källor till ovanstående

1.     Mängden mynt som präglades. Numismatiska Meddelanden nr XXII, sid 153.
2. Lagge Ekström har varit mig behjälplig att skapa det första underlaget till tabellen.




<< åter till GIVA-sidan >>


Dokumenthistorik

2018-01-04       Kompletterat med bild på mynt 1808 med 1802 års krona o glesa pilfjädrar.
2014-11-20       Ett beklagligt fel i varianttabellen har rättats (tack Lagge).
För 1808 års mynt med 1809 års krona gäller:
Glesa pilfjädrar är vanliga och täta pilfjädrar är sällsynta.
Tvärtom således mot tidigare.
2013-02-05       Kompletterat med tydligt exempelmynt som visar att SKII LING inte är en variant.
2013-01-01       Bättre varianttabell med länkar till exempelmynt
2011-11-03       Lagt in bättre bild på "1805 på 1705" (eget mynt id 1959).
2011-09-18       Kompletterat med ytterligare en bild på en kvartsskilling 1805 med 8 på 7.
Korrigerat varianttabellen - ändrat varianten 1805 på 1705 till "ovanlig"
2011-09-06       Lagt in bättre bild på bred krona 1808.
Lagt in bättre bild på gles pilfjäder 1808.
Kompletterat med varianten 1805 på 1705.
Korrigerat varianttabellen.
2010-11-16       Förtydligat att 1809 års krona på 1/4-skilling 1808 är identisk
med 1/2-skillingens krona 1809.
2010-09-20       Omarbetat vissa delar av texten.
Kompletteerat med bild på kungakrona från 1/2 skilling Avesta 1809.
Utökat varianttabellen (det är nu sex varianter för år 1808).
2010-06-21       En första utgåva