Från år 1834 gällde följande mynträkning:
            1 riksdaler specie = 2 2/3 riksdaler banco = 4 riksdaler riksgälds
            1 riksdaler banco = 48 skilling banco
            1 riksdaler specie = 128 skilling banco
            2 skilling banco = 3 skilling riksgälds

Banco-sedlar var sedlar som utfärdades av Riksbanken. Sådana sedlar kunde man växla till sig på Riksbanken för att slippa bära mynt med sig.

Nedan visas hur en sådan bancosedel såg ut. Liknande sedlar med andra valörer fanns också. Svagt kan man ana de två vattenstämplarna i övre delen av papperet. För att avskräcka förfalskare ramades den text in nedtill på sedeln där det beskrivs vilka hemska straff som väntade förfalskare och bedragare.

Som framgår av texten kan innehavaren när han så behagar växla in sedeln mot mynt. Observera att det inte framgår att sedeln kommer från Sverige. Något kungligt monogram eller dylikt finns inte heller. Man kan förstå att personalen på Riksbanken var rädda för att det skulle uppstå förfalskningar.

Vid den här tiden var 8 skilling banco lika med 1/16 riksdaler specie och 16 skilling banco var lika med 1/8 riksdaler specie (silvermynt).

När vi nu ser att det fanns silvermynt som direkt motsvarade skilling-banco-sedlarna kan vi fråga oss varför Riksbanken gav ut de tunna sedlarna som så lätt kunde gå sönder eller bli oläsliga. Och precis den frågan ställde man sig på 1840-talet. Det beslutades därför att vid utgången av år 1849 skulle det ej längre ges ut sedlar i valörerna 8, 12 och 16 skilling banco.

Vid den här tiden var det många som fortfarande höll fast vid den uråldriga mynträkningen med fyra mark på en daler. Traditionen att räkna i kopparmynt (KM) som uppstått i mitten av 1600-talet höll också i sig. Observera att det på 1800-talet varken fanns daler- eller markmynt. De var endast räkneenheter.

Så här resonerade man på 1840-talet:
          1 riksdaler banco = 3 daler SM
          1 riksdaler banco = 12 mark SM          (1 daler = 4 mark)
          1 riksdaler banco = 36 mark KM         (1 mark SM = 3 mark KM)
                men
          1 riksdaler banco = 48 skilling banco = 36 mark KM
                dvs
          4 skilling banco = 3 mark KM

Det nya myntet 4 skilling banco skulle således komma att motsvara 3 mark KM = 6 skilling riksgälds. När väl det nya myntet 4 skilling banco kom ut 1849 mottogs det inte särskilt väl av folket. Det var alldeles för stort och otympligt.

Två år senare anhöll ständerna hos kungl maj:t om att ett silvermynt med valören 1/32 riksdaler specie skulle präglas – ett mynt mer ”behändigt” att handskas med. 4 skilling banco var ju detsamma som 1/32 riksdaler specie. Så kom det sig att vi i Sverige under första halvan av 1850-talet hade två mynt med samma värde – ett stort kopparmynt och ett litet silvermynt.

År 1855 infördes decimalsystemet i Sverige och då fick vi helt andra mynt och en helt annan mynträkning. Det stora kopparmyntet och det lilla silvermyntet blev således en parentes i den svenska mynthistorien.