Vikingatiden i Sverige

Under sina handelsresor till Miklagård (Konstantinopel) mottog vikingarna betalning för sina varor i bland annat Drachm från det Sasanidiska imperiet och Dirhem från det Umayyadiska kalifatet. Sådana mynt har ofta påträffats vid utgrävningar av vikingagravar. För vikingarna var det myntens vikt som utgjorde värdet. Krumelurerna på mynten sågs endast som dekorationer.

Det Sasanidiska imperiet, med nuvarande Iran och Irak som kärnområde gränsade till Konstantinopel och omfattade Arabiska halvön och Egypten fram till år 651.

Under Khusru II (590-628) blomstrade det Sasanidiska riket. Huvudstaden Ktesifon (i trakten av Bagdad som skulle anläggas senare) var världens största under denna tid och där fanns ett av antikens främsta bibliotek.


Det Sasanidiska imperiet omkring år 620.


Det Umayyadiska kalifatet hade sitt ursprung på Arabiska halvön och uppslukade det Sasanidiska imperiet i mitten av 600-talet. Sorgligt nog förstördes biblioteket i Ktesifon under den arabiska invasionen.

I mitten av 700-talet uppstod en konflikt mellan två grenar av den islamiska rörelsen, umayyaderna och abbasiderna. Umayyaderna var ättlingar till Umar ibn al-Khattab, den andre kalifen efter profetens död. Abbasiderna var ättlingar till al-Abbas, profetens farbror. Följden av konflikten blev att abbasiderna flyttade sitt religiösa och politiska centrum till Bagdad, en stad som de försåg med en cirkelrund stadsmur med fyra portar. Bagdad kom vid denna tid att kallas Madinat al-Salam (fredens stad).

Under Harun al-Rashid (786-809) blomstrade den abbasidiska kulturen. Det definitiva slutet kom med mongolernas invasion 1258.

Efter det att abbasiderna flyttat till Bagdad bredde det umayyadiska kalifatet ut sig västerut över norra Afrika och Iberiska halvön.

Al-Hakam I var umayyadisk emir av Cordoba (796-822) och han regerade över Al-Andalus på Iberiska halvön. Han var således samtida med Harun al-Rashid i Bagdad men också samtida och granne med Karl den store.


Det islamiska området omkring 800.







Sasanid Drachm 590-628, Khusru II, Ram
Diameter 30,5 mm. Vikt 4,120 gram.

Åts.: Högervänd hjälmprydd bröstbild
Pahlaviskrift
    Frs.: Två väktare runt ett eldsaltare
Pahlaviskrift


Sasanid Drachm 590-628, Khusru II, Ktesifon
Diameter 32-33 mm. Vikt 4,015 gram.

Åts.: Högervänd hjälmprydd bröstbild
Pahlaviskrift
    Frs.: Två väktare runt ett eldsaltare
Pahlaviskrift


Sasanid Drachm 615-616, Khusru II, Veh-Kavad
Diameter 29,5 mm. Vikt 4,060 gram.

Åts.: Högervänd hjälmprydd bröstbild
Pahlaviskrift
    Frs.: Två väktare runt ett eldsaltare
Pahlaviskrift




Umayyadisk Dirhem 796-822, Al-Hakam I, Cordoba
Diameter 30 mm. Vikt 2,685 gram.





Abbasidisk Dirhem 806-807, Harun al-Rashid, Bagdad
Diameter 21,2 mm. Vikt 2,905 gram.

Harun al-Rashid var kalif under åren 170-193 AH (enl.Hirja), vilket motsvarar 786-809 e.Kr.

På myntet kan vi läsa årtalet 191 AH (enl. Hirja), vilket motsvarar 806-807 e.Kr.





2014-05-16

Foto och grafik av författaren.

Dokumenthistorik

2014-05-16   Lagt in bättre grafiska presentationer.
2014-01-16   Kompletterat med sasanid-drachm från staden RAM.
2013-12-02   En första version