Fredrik I "Barbarossa"

Fredrik I Barbarossa var son till hertig Fredrik II av ätten Hohenstaufen och hans hustru Judith av ätten Welf. Fredrik härstammade därmed från Tysklands två mäktigaste familjer.

På sin dödsbädd förklarade kung Konrad III (1138-1152) att efter hans bortgång skulle ingen vara mer kompetent än Fredrik att styra riket. De tyska furstarna följde den avlidne kungens vilja och de valde Fredrik till kung över det Tysk-romerska riket år 1152.

År 1155 kröntes Fredrik till kejsare i Aachen. Samma år blev han även kung över Italien. Italienarna gav honom namnet Barbarossa (rödskägg), vilket blev det namn som skulle göra honom välkänd för eftervärlden. I Tyskland gick han under namnet kaiser Rotbart (kejsar rödskägg).

Det rike som Fredrik I var satt att styra bestod av 1600 furstendömen. Flera av dem var så små att de endast med svårighet kunde pekas ut på kartan. Istället för att försöka slå samman dessa furstendömen till större enheter, uppmuntrade Fredrik det medeltida feodalsystemet.

I det tredje korståget, som avseglade mot Det Heliga Landet 1189, deltog Rickard Lejonhjärta, Filip II av Frankrike och Fredrik I Barbarossa. Oturligt nog drunknade Fredrik 1190 i Armenien då han under stridens tumult försökte simma över floden Saleph med sin häst.

Saladins soldater vann en förkrossande seger över den tyska truppen. Fredriks son, Henrik VI, klarade sig undan massakern mirakulöst. Rickard Lejonhjärta och Filip II av Frankrike deltog inte i detta slag eftersom de var på väg mot Det Heliga Landet sjövägen.

I floden Saleph i Armenien tog Fredrik I Barbarossas korståg slut år 1190.