Översiktligt om Ungern

Magyariska stammar vandrade i slutet av 800-talet ut från nuvarande Ryssland och bosatte sig mellan floderna Donau och Tisza.

Kristna missionärer fick kontakt med dessa magyariska stammar och fursten Géza (949-997) var den förste att låta döpa sig varvid han tog sig namnet Stefan (István). Han tillhörde Arpaddynastin som kom att förse Ungern med flera regenter under dess tidiga historia.

Géza/Stefan fick en son Vajk (975-1038) som också han döptes till Stefan (István). Denne Stefan blev Ungerns förste kung. Han kröntes till Stefan I och helgonförklarades 1083. Idag är Stefan I Ungerns skyddshelgon.

Det tidiga Ungern (som då gick under namnet Pannonien) karaktäriserades av inre stridigheter mellan Ungerns kristna kungar och de ungerska stamhövdingarna som ville slå vakt om den gamla ordningen. Rivaliserande strider inom kungasläkten kunde också förekomma. Landet låg dessutom nästan i ständig konflikt med grannländerna.




År 1102 förenades Ungern och Kroatien i en personalunion. År 1241 invaderade mongolerna Ungern, och de lämnade landet svårt härjat och plundrat. Kung Béla IV bjöd därför folk från Tyskland att bosätta sig i det mer eller mindre avfolkade landet.

Riket gick en storhetstid till mötes under 1300-talet. Den ungerska Arpaddynastin hade då dött ut och Ungern kom att regeras tillsammans med Polen i en personalunion under ätten Anjou.

År 1490 blev Vladislav II (f. 1456) av ätten Jagiello kung av Ungern. Sedan 1471 hade han varit kung av Böhmen och han regerade dessa länder till sin död 1516.

Vladislav II var äldste sonen till den polske kungen Kasimir IV (som även var storfurste av Litauen). Far och son regerade således i sina respektive länder. Efter Kasimir IV:s död tog hans yngre söner vid som kungar i Polen (de var således Vladislav II:s bröder). Polen, Litauen, Böhmen, Ungern och Kroatien var således något av ett familjeimperium under den här tiden.

Under det tidiga Ungerns oroliga skede blev inte kungarna långlivade på tronen. Här är en lista över kungariket Ungerns regenter under medeltiden.


ÄTTEN ARPAD
997-1038 Stefan I son till den magyariske fursten Géza som
lät döpa sig och tog namnet Stefan.
1038-1041 Peter I systerson till Stefan I.
1041-1044 Samuel Aba   brorson till Stefan I.
1044-1046 Peter I systerson till Stefan I.
1046-1060 Andreas I brorson till Stefan I.
1060-1063 Béla I kusin till Stefan I.
1063-1074 Salomon I son till Andreas I.
1074-1077 Géza I son till Bela I.
1077-1095 Ladislaus I   "den helige", son till Bela I.
1095-1116 Kálmán bokälskaren
1116-1131 István II
1131-1141 Béla II den blinde
1141-1161 Géza II
1161-1173 István III
1162-1163 Lászlo II motkung
1163-1165 István IV motkung
1173-1196 Béla III Elek
1196-1204 Imre
1204-1205 László III
1205-1235 Andreas II
1235-1270 Béla IV
1270-1272 István V
1272-1290 Lászlo IV (Kumenen)
1290-1301 István V av Venedig
 
ÄTTERNA PREMYSL O WITTELSBACH
1301-1305 Vencel
1305-1307 Béla V (Otto)
 
ÄTTEN ANJOU
1308-1342 Karl I Robert
1342-1382 Ludvig I (den store)
1382-1385 Maria
1385-1386 Karl II (den korte)
1387-1395 Maria (andra gången, samregent med sin man)
 
ÄTTERNA LUXEMBURG O HABSBURG
1387-1395 Sigismund (samregent med sin hustru)
1395-1437 Sigismund (ensam regent)
1438-1439 Albert
1440 Laszlo V
1444-1457 Laszlo V (andra gången)
 
JAGELLONSKA ÄTTEN
1440-1444 Vladislav IPersonalunion med Polen-Litauen.
Av ungrarna kallades han Ulászlo I
 
ÄTTEN HUNYADI
1446-1453 Janos Hunyadi
1458-1490 Mátyás I Corvinus
1490-1516 Vladislav II Av ungrarna kallades han Ulászló II
 
ÄTTEN ZAPOLYA
Medeltiden är nu över



Ungern ca 1190.







NYA TIDEN - HABSBURGARNAS TID VID MAKTEN


Det sammanslagna Ungern-Österrike samt Böhmen år 1525 under den mäktiga släkten Habsburg.









2023-04-25

Dokumenthistorik

2023-04-25   Kompletterat med habsburgarnas tid och en karta som visar att Ungern från år 1525 hade slagits samman med Österrike och Böhmen.
2014-10-29   Brutit loss Ungern ur Silvergalleriet