KUNGLIGA MYNT






Karl II "den skallige"   840-877
 

Karolusmonogram förekommer ofta på Karl den skalliges mynt. Monogrammet är uppbyggt av konsonanterna ur ordet KAROLUS.

Under Karl den skalliges tid var nordbornas (vikingarnas) härjningar ett stort bekymmer. Bland annat plundrades Nantes varvid biskopen dödades.

Karl var antagligen inte skallig. Öknamnet kan ha uppkommit efter det att han rakat sin hjässa som tecken på underkastelse inför kyrkan i samband med påvens grundläggning av klostret Saint-Corneille.

Vidstående bild av kungen är en detalj av en medeltida miniatyrmålning, sannolikt till-kommen långt efter kungens död.

       

Karl den skalliges mynt präglades till en början i bland annat Toulouse och Paris. Från år 864 lät Karl den skallige prägla mynt även på andra orter.

Denier 840 - 864, Toulouse

Ref: MEC(1) 841, Roberts ----   (id 2393)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 840 - 864, Paris

Ref: MEC(1) 843,  Rob. 1313   (id 2765)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 840 - 864, Sen

Ref: MEC(1) 844,  Rob. 1316   (id F826)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 864 - 877, Orléans

Ref: Rob. 1421   (id 2344)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 864 - 877, Tours

Ref: Rob. 1443   (id 2345)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 864 - 877, Le Mans

Ref: MEC(1) 872 Rob. 1335   (id 2946)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 864 - 877, Courcessin

Ref: Rob. 1355   (id 2448)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 840 - 877, Melle

Ref: MG 1064, Roberts ----   (id 2380)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 965 - 980, Quentovic

Okänd myntherre (immobilisering Karl den skallige)

Ref: DD 6186-6238, Roberts ----   (id 2462)

Klicka på myntbilden för mer info  





Ludvig II "den stammande"   877-879
 
Ludvig II var äldste sonen till Karl den skallige. Innan Ludvig blev kung av det Västfrankiska riket år 877, hade han varit kung av Akvitanien.

Ludvig gjorde inte mycket väsen av sin inom politiken. Han är beskriven som en beskedlig och fredlig man som ville ha koncentrera sig på rikets angelägenheter.

Ett bekymmer för honom var nordborna framstötar mot riket, som han försökte komma tillrätta med.

År 879 insjuknade han och avled, varefter riket ärvdes av hans två söner Carloman II och Ludvig III.





Carloman II   879-884
 
Carloman II delade kungatiteln med sin bror Ludvig III. Efter att denna avled 882 regerade Carloman ensam riket. Han dog under en jaktolycka år 884.
 




Karl III "den fete"   884-887
 
Karl III "den fete" var frankisk kejsare från 881 och hade makten över olika delar av Östfrankiska riket i omgångar. I samband med att hans kusin Carloman avled år 884 ärvde Karl III Västfrankiska och han hade på så sätt makten över hela det forna Frankerriket.

Karl III var ingen stark ledare. Bland annat köpte Han fred av nordborna (vikingarna) då de belägrade Paris − en alldeles felaktig strategi skulle det visa sig. Folket tröttnade på honom och han avsattes som Västfrankiska rikets härskare år 887. Året efter dog han en naturlig död.
 





Odo (Eudes)   888-898
 
Odo var greve av Paris och son till Robert "den starke". År 888 tillträdde han som Västfrankiska rikets kung. Därmed hade den Robertinska dynastin kommit till makten i Västfrankiska riket.

Odo kom att tydligt markera en åtskillnad mellan sitt rike och det Östfrankiska riket. Han visade sig också vara en skicklig härförare.
 





Karl III "den enfaldige"   898-922
 
År 879 avled Ludvig II "den stammande". Hans hustru Adelaide var då gravid. Efter en tid födde hon sonen Karl som sedermera blev Karl III och som kom att kallas "den enfaldige" eftersom han upplät Normandie till nordmännen (vikingarna). Karl III var ättling till Karl "den store", vilket var anledningen till att han valdes till Odos efterträdare år 898, dvs han var av den karolingiska dynastin. Förhoppningarna på honom var höga, men det skulle visa sig att han inte var den härförare man hade hoppats på. Han hade svårt att hantera oroligheterna i området.

År 911 belägrades Paris av en grupp nordbor under ledning av Rollo. Karl III bedömde att han knappast skulle vinna över nordmännen i ett fältslag varför han istället inbjöd dem till förhandlingar. Resultatet blev att de fick ett område vid Seines mynning i förläning i utbyte mot att de skulle hindra andra nordbord att segla upp i Seine. Området utvecklade sig till hertigdömet Normandie (nordmännens land).

Karl III:s strategi visade sig vara helt felaktig vilket ledde till att adelsmännen avsatte och fängslade honom år 922.

Edgiva var Karls andra hustru. När Karl fängslades flydde hon med sonen Ludvig till sina föräldrar i England. Sju år senare var Karl död.
 

Denier 898 - 922, Le Mans

Ref: MEC(1)993-995.


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 898 - 922, Melle

Ref: Roberts 3862.


Klicka på myntbilden för mer info  





Robert I   922-923
 
Robert I levde under åren 865-923. Han var son till Robert "den starke" och bror till Odo.

Det var Robert I som avsatte Karl III "den enfaldige". Under det fältstlaget vid Soiissons som uppstod i samband med att Karl avsattes, ådrog sig Robert I så svåra skador att han avled efter ett år.
 





Rudolf av Burgund   923-936
 
Rudolf av Burgund levde under åren 890-936. Rudolf (Raoul) var son till hertig Rickard av Burgund.

År 921 ärvde Rudolf ärvde hertigdömet Burgund i samband med att fadern gick ur tiden. Rudolf ingick då också äktenskap med Emma, dotter till Robert I.

År 923, strax efter det att Robert I avlidit, valdes Rudolf till kung av Västfrankiska riket av adeln. Rudolf lämnade då ifrån sig makten över Burgund till sin yngre bror Hugo "den svarte".

År 924 gjorde skandinaverna en serie attacker mot Västfrankiska riket. Ofredstider hade blivit det normala i riket. Rudolf avled på grund av sjukdom 936 och han efterlämnade ingen tronarvinge.
 





Ludiv IV "från andra sidan havet"   936 - 954
 
Ludvig IV levde under åren 920-954. Han var son till Karl III "den enfaldige". Epitetet "från andra sidan havet" uppstod på grund av att han växte upp i England. Hans mor hade nämligen flytt till sina föräldrar i England i samband med att hennes man Karl III avsattes.

Tiderna hade nu förändrats. Adelsmännen ville att det åter skulle sitta en kung av den karolingiska dynatsin på Västrfrankiska riket tron. Av den anledningen hämtades den sextonårige Ludvig hem från England.

Ludvig hade egentligen bara makten över staden Laon och han var ofta i fejd med Hugo "den store" (hertigen av Paris) som behärskade Paris med omnejd och området söder om floden Loire.
 





Lothar   954 - 986
 
Lothar (Lothaire) levde under åren 941-986. Historikerna har haft bekymmer med att tilldela honom ett ordningsnummer. Det har föreslagits Lothar II, Lothar III och Lothar IV. Han var äldste son till kung Ludvig IV och drottning Gerberga av Saxen.

Redan som tioåring, då fadern drabbades av sjukdom, fick Lothar träda in som sin fars ställföreträdare. Tre år senare avled kung Ludvig och Lothar, endast 13 år gammal, tillträdde som Västfrankiska rikets regent. Till hans förmyndare utsågs ärkebiskopen Bruno i Köln.

Drottning Gerberga insåg att hon hade hamnat i ett spänt läge. Makthungriga män i rikets närhet var en fara för rikets framtid. Det var antagligen bara en tidsfråga innan någon av dem skulle dra fördel av situationen och annektera delar av riket.

Drottning Gerberga tog då beslutet att överlåta hertigdömet Akvitanien samt stora delar av Burgund till Hugo "den store". För Lothar innebar det att hans kungarike kom att bestå av ett synnerligen splittrat område, men han fick se upp. Både Hugo "den store" och greve Herbert II av Vermandois var makthungriga män som hela tiden strävade efter att utöka sina redan omfattande landarealer.

 
Skulptur av Lothar från ca 1140 i
Musée Saint Rémi at Reims.
Wikipedia / G Garitan.
  Hugo "den store" gick ur tiden år 956 och efterlämnade imponerande arealer att fördelas på de bägge sönerna Hugo Capet och hertig Otto av Bourgogne. De bägge sönerna hade ärvt sin faders stridslystnad och det fanns en uppenbar risk för att en arvstvist skulle kunna utveckla sig till väpnad konflikt. En sådan skulle få konsekvenser för Västfrankiska riket. Lothar tog därför på sig uppgiften att medla mellan sönerna. Till sin hjälp i medlingsuppdraget tog han den aktade ärkebiskopen Bruno i Köln.

Lothar och Bruno presenterade en plan som gick ut på att Hugo Capet skulle erhålla Paris med omnejd och Otto skull få Bourgogne. De bägge sönerna accepterade förslaget och krisen var avblåst.

År 965 var Lothar 24 år och det var dags för ärkebiskop Bruno att avbryta förmyndarskapet. Lothar fick därmed ensam ta itu med det allt svårare utrikespolitiska läget. Grannen i öster, Östfrankiska riket, hade ombildats till Tysk-romerska riket under kejsaren Otto I "den store". För att mildra läget tog Lothar prinsessan Emma av Italien till hustru. Hon var styvdotter till Otto I "den store" och halvsyster till Otto II.

Det skulle dock visa sig att släktbanden mellan Lothar och Otto II inte hade den effekt som Lothar hade hoppats på. I oktober 978 invaderade Otto II Reims, Soisson och Laon. Därefter marcherade Otto mot Paris, men Hugo Capet var en erfaren härförare och lyckades försvara sin stad. Otto II avbröt belägringen och vände tillbaka österut. När han skulle ta sig över floden Aisne med sin armé överfölls han av Lothar. Otto II tvingades fly till Aachen. Därmed var hotet från Tysk-romerska riket avvärjt för tillfället.

Av okänd anledning avled Lothar plötsligt år 986 då han befann sig i trakten av Reims. Han efterlämnade de bägge sönerna Ludvig V (tronarvinge) och Otto (kanik i Reims).

Klicka på kartan
för att se den i
full skala.

    På kartan är Paris med omnej markerat som en kronans domän. Stämmer det? Hugo "den store" var frankisk hertig och greve av Paris till sin död år 956. Paris med omnejd ärvdes av sonen Hugo Capet. När han tillträdde som västfrankisk kung 987 blev Paris definitivt kunglig domän, och kartan visar ju faktiskt förhållandena för år 987.
Denier 954 - 986, Bourges

Ref: Depeyrot 206, MEC(1) --


Klicka på myntbilden för mer info  





Ludvig V "lättingen"   986 - 987
 
Ludvig V föddes år 966/967. Han var son till kung Lothar och drottning Emma. Från år 979 regerade han tillsammans med sin far Västfrankiska riket.

År 982 ingick den femtonårige Ludvig äktenskap med fyrtioåriga Adelaide-Blanche av Anjou. Detta var ett rent politiskt arrangemang arrangerat av kung Lothar. Syftet var att dels säkerställa den karolingiska makten i riket och dels att upprätthålla maktbalansen gentemot Hugo Capet.

Ludvig och Adelaide-Blanch kröntes till kung och drottning av Akvitanien, men det blev inget lyckligt äktenskap, dels på grund av åldersskillnaden och dels på grund av Ludvigs lättsinne och utsvävande livsstil. Äktenskapet upplöstes efter två år.

Efter sin fars död år 986 tillträdde Ludvig som västfrankisk kung. Han ärvde därmed den schism som rådde mellan Västfrankiska riket och Tysk-romerska riket.

Ludvig V avled av en jaktolycka år 987 endast tjugo år gammal. Han efterlämnade ingen legitim tronarvinge. Därmed var det definitivt slut på den karolingiska dynastins styre i Västfrankiska riket.





Hugo Capet   987 - 996
 
Hugo Capet föddes cirka 939. Han var son till Hugo den store, hertig av Paris. Hans farfar, Robert I, var kung av Västfrankiska riket i början av 900-talet. Hugo tillhörde således den Robertingiske släkten. Hedvig av Sachsen var Hugos mor, och hon var dotter till Henrik I, kung av Frankerriket i början av 900-talet.

Hugo Capet brukar av fransmännen framställas som den förste franske kungen, även om begreppet Frankrike skulle komma att användas långt senare. Hugo Capet lade grunden till den Capetingiska dynastin.

År 956 ärvde Hugo sin fars hertigdöme Paris. Under sin tid som hertig av Paris lät Hugo Capet prägla denierer med sitt monogram på åtsidan och texten PARISI CIVITA på frånsidan.

År 987 valdes Hugo till Västfrankiska rikets konung, men hans makt var begränsad till Paris med omnejd. Hans livsuppgift blev att ta makten över landets feodalherrar för att stärka sin ställning. Hugo Capet gick ur tiden år 996 och han begravdes i Saint-Denis i utkanten av Paris. Han efterträddes av sonen Robert II.

Om du vill se Hugo Capets släktträd, klicka   här >>

 

Denier 987 - 996, Orléans

Ref: le Gros 65, Rob. 1798var.


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 987 - 996, Beauvais

Ref: Duplessy 1, Rob. 2252.


Klicka på myntbilden för mer info  





Robert II "den fromme"   996 - 1031
 
Robert II Levde under åren 972-1031. Han var son till Hugo Capet. Robert författade ett antal psalmer som bland annat finns i den amerikanska psalmboken.





Henrik I   1031 - 1060
 
Henrik I levde under åren 1008-1060. Han var son till Robert II. Henriks andra hustru var Anna av Kiev som var dotter till Jaroslav I och Olof Skötkonungs dotter Ingegerd.





Filip I   1060 - 1108
 
Fililp I levde under åren 1052-1108. Han var son till Henrik I. Det stora antalet feodala territorier hade försatt landet i ett upplösningstillstånd. Filip försökte komma tillrätta med problemet genom att föra krig mot feodalherrarna.





Ludvig VI "den tjocke"   1108-1137
 
Vasallerna i Frankrike hade stor självständighet och ett mål för Ludvig var att få kontroll över dessa. Henrik I av England hade också intresse av dessa vasaller. I hans plan låg att de skulle bli engelska besittningar ungefär som Normandie som styrdes av brodern Robert.
År 1106 bröt konflikten ut mellan Ludvig VI och Henrik I, och den skulle pågå i 20 år. Ludvigs strategi var att försvaga Henriks positioner men efter slaget vid Brémule 1119 stod Henrik I som segrare vilket befäste hans överhöghet över Normandie. Därefter gifte Henrik I bort sin dotter med greven av Anjou som var en av Frankrikes störste jordägare.

Kort före sin död lyckades Ludvig VI få till stånd ett äktenskap mellan sonen Ludvig VII och Eleonore av Akvitanien. Hon stod som arvtagerska till provinsen efter det att hennes far dött, så arrangemanget stärkte det franska kungahuset avsevärt.

         
Denier 1108 - 1137, Orléans

Ref: Rob. 2378   (id 2302)


Klicka på myntbilden för mer info  




Ludvig VII   1137-1180
 
Under det andra korståget deltog Ludvig VII under två och ett halvt år och när han kom hem fann han sitt äktenskap i upplösning. Skilsmässan från Eleonore resulterade i att Akvitanien gick honom ur händerna.

Det tyska imperiet hade varit den dominerande maktfaktorn i Europa fram till mitten av 1100-talet, men med kröningen av Henrik II av England förändrades maktbalansen. Till England räknades Normandie, Anjou, Main och Touraine. Genom giftermålet mellan Henrik och Eleonore tillfördes Akvitanien.

 
År 1173 tvingades greven av Toulouse att erkänna sig som vasall till Henrik II av England, vars rike därmed kom att stäcka sig ända till Medelhavet.

Henrik II av England gifte bort sin andre son Henrik (”den yngre”) med Ludvig VII:s dotter Margareta. I Margaretas hemgift ingick grevskapet Vexin som därmed kom under engelsk kontroll.

         
Denier 1137 - 1180, Paris

Ref: Rob. 2552   (id 2304)


Klicka på myntbilden för mer info  




Filip II August   1180-1223
  Philip II var den förste att kalla sig "kungen av Frankrike" (Roi de France). Hans företrädare var "Frankernas kungar" (Roi des Francs).

En stor del av Frankrike hade blivit engelska besittningar efter det att den store jordägaren och greven av Anjou (av ätten Plantagenet) ärvde den engelska kronan 1154 som Henrik II. Philip II lade under sig dessa engelska landområden undan för undan under sin regeringstid.

Se kartorna som visas inledningsvis på denna sida.

         
Denier 1180 - 1223, Paris

Ref: Rob. 2561   (id 2635)
DUP 164          

Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 1206 - 1223, Tours

Ref: Rob. 2401   (id 2329)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 1206 - 1223, Tours

Ref: Rob. 2402   (id 2291)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 1206 - 1223, Tours

Ref: Rob. 2402   (id 2331)


Klicka på myntbilden för mer info  




Ludvig VIII   1223-1226
  Ludvig VIII var son till Philip II August.

Ludvig VIII kallades "Ludvig lejonet". Han deltog i albigenserkriget. Se Ludvig IX nedan.

Ludvig VIII fick tre söner. Se släktträd  << här >>

         
Denier 1223 - 1270, Tours

Ref: Rob. 2407   (id 2332)


Klicka på myntbilden för mer info  




Ludvig IX   1226-1270
 
Ludvig IX företog ett fälttåg mot Raymond av Toulouse. År 1229 blev det fred efter albigenserkriget. I samband därmed lades Toulouse under den franska kronan.

Ludvig organiserade det sjunde korståget mot Egypten 1244 och återvände till Frankrike 1254. Han har gått till historien som Ludvig den helige (Saint Louis) eftersom han helgonförklarades 1297.

Vidstående bild av Ludvig IX är målad av El Greco på 1590-talet.

         
Gros Tournois 1226 - 1270, Tours

Ref: Rob. 2451, DUP 190A   (id 2792)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 1226 - 1270, Tours

Ref: Rob. 2412   (id 2290)


Klicka på myntbilden för mer info  




Filip III "den djärve"   1270-1285
 
Filip III föddes år 1245 och dog år 1285. Han var andre son till Ludvig IX. Öknamnet "den djärve" ådrog sig Filip på grund av att han var vek till sin natur, tillbakadragen och hade svårt att fatta beslut. Han stod således i skarp kontrast till sin far, Ludvig IX.
         
Gros Tournois 1270 - 1285, Tours

Ref: Rob 2454, Dup 202   (id 2766)


Klicka på myntbilden för mer info  




Filip IV "den sköne"   1285-1314
 
Filip IV var son till Filip III och Isabella av Aragonien. Paret fick tre söner och alla blev i tur och ordning kung av Frankrike.

Filip IV var allierad med skottarna och förde krig mot England. Han beskattade kyrkan hårt, kastade ut alla judar ur riket och beslagtog deras egendomar. Han dödade flera av ledarna för tempelherreorden och konfiskerade deras förmögenheter.

         
Gros Tournois 1285 - 1314, Tours

Ref: Rob. 2461   (id 2191)


Klicka på myntbilden för mer info  

Gros Tournois 1285 - 1314, Tours

Ref: Rob. 2464   (id 2330)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier Tournois 1285 - 1314, Tours

Ref: Rob. 2416   (id 2328)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier Tournois 1285 - 1314, Tours

Ref: Rob. 2418   (id 2316)


Klicka på myntbilden för mer info  

Bourgeois Fortis 1311, Paris?

Ref: Rob. 2643   (id 2519)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier Parisis 1285-1314, Paris

Ref: Rob. 2571   (id 2520)


Klicka på myntbilden för mer info  




Karl IV   1322-1328
  Karl IV var son till Filip IV. Han fick samma smeknamn som sin far, "den sköne". Karl genomförde reformer avseende finans-förvaltningen. Han blev den siste capetingiske monarken.          
Double Parisis 1322 - 1328, Paris

Ref: Rob. 2664   (id 2349)


Klicka på myntbilden för mer info  




Filip VI   1328-1350
 
Med Karl IV dog den capetingiska ätten ut på frankrikes tron. Englands drottning Isabella var av ätten Capet, och hon ansåg att hennes son Edvard (sedermera Edvard III) borde vara den självklare franske tronpretendenten. Det hon strävade efter var naturligtvis att sonen skulle bli kung över både England och Frankrike. Nu blev det inte så. Istället blev Filip VI av ätten Valois (brorson till Filip IV) Frankrikes näste kung.

Detta var upptakten till "hundraårskriget" mellan England och Frankrike och konflikten späddes på genom att det uppstod intressemotsättningar i Flandern som skadade den viktiga ullexporten från England.

Vidstående bild är målad av Jean de Tillet på 1600-talet. Målningen finns i Bibliothčque Nationale de France.

Om du är intresserad av att se släktsambanden mellan de engelska och franska kungahusen på 1300-talet, klicka  << här >>

         
Gros au lis 1328 - 1350, Paris?

Ref: Rob. 2851   (id 2327)


Klicka på myntbilden för mer info  

Double Parisis 1328 - 1350, Paris?

Ref: Rob. 2603   (id 2370)


Klicka på myntbilden för mer info  




Karl V   1364-1380
 
Karl V var framgångsrik i hundraårskriget mot engelsmännen (det krig som syftade till att Frankrike skulle få kontroll över de områden som en gång ingick i Västra Frankerriket). Han var mycket intresserad av kultur och vetenskap.

Dauphin-provinsen (i Tysk-romerska riket) blev kungahusets privata provins för deras tronföljare från och med år 1349. Karl V blev den förste tronföljaren som titulerades dauphin. Läs mer om detta genom att klicka på myntet nedan.

         
Gros (dauphin) 1349 - 1364, Vienne

Ref: Rob. 3652   (id 2350)


Klicka på myntbilden för mer info  




Karl VI "den galne"   1380-1422
 
Han kallades "Karl den galne" eftersom en sinnessjukdom bröt ut hos honom 1392. Han trodde han var gjord av glas.

Karl VI hindrades att styra landet på grund av sin sjukdom. Inbördeskrig bröt ut på grund av kungens sinnessjukdom vilket den engelske kungen Henrik V utnyttjade och erövrade Normandie.

Henrik V av England blev fransk tronarvinge enligt ett fördrag 1420. Här var det mycket nära att England hade lagt under sig hela Frankrike. Räddningen för Frankrike blev att Henrik V hann dö innan han skulle bestiga Frankrikes tron. Det blev istället Karl VII (son till Karl VI) som blev Frankrikes näste kung, men det var först efter kröningen 1429 som han blev allmänt erkänd.

         
Denier Tournois 1380 - 1422, Tours

Ref: Rob. 2751   (id 2303)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denier 1380 - 1409, Vienne

Ref: Rob. 3666   (id 2306)


Klicka på myntbilden för mer info  

Florette 1380 - 1422, Paris

Ref: Rob. 2882   (id 2237)


Klicka på myntbilden för mer info  

Guenar 1380 - 1422, Paris

Ref: Rob. 2981   (id 2315)


Klicka på myntbilden för mer info  

Guenar 1380 - 1422, Paris

Ref: Rob. 2982   (id 2493)


Klicka på myntbilden för mer info  




Henrik IV av England   1399-1413
 
Under "hundraårskriget" (1337-1453) mellan England och Frankrike, lyckades engelsmännen lägga under sig bland annat Akvitanien. Under denna tid gav engelsmännen ut egna mynt i Akvitanien.

Vidstående porträtt av Henrik IV är av okänd konstnär från 1500-talet. Porträttet finns på National Portrait Gallery, London.

         
Hardi 1399 - 1413, Akvitanien

Ref: Rob. 6844   (id 2392)


Klicka på myntbilden för mer info  




Henrik V av England   1413-1422 fransk tronarvinge till Karl VI
 
Den engelske kungen Henrik V hade erövrat Normandie, och det var många fransmän som gärna skulle se honom som kung över hela Frankrike. Karl VI:s sinnessjukdom hade ju orsakat inbördeskrig i Frankrike.

Henrik V blev därför utsedd till fransk tronarvinge - att efterträda Karl VI. Han beseglade överenskommelsen genom att ta Karl VI:s dotter, Katarina de Valois, till sin gemål 1420.

Vidstående porträtt av Henrik V är målat ca 1520 av okänd konstnär.

         
Gros 1413 - 1422, Calais

Ref: PDA 6654   (id 2437)


Klicka på myntbilden för mer info  

Niquet 1415 - 1422, Rouen

Ref: Rob. 3702   (id 2388)


Klicka på myntbilden för mer info  




Karl VII   1422-1461
 
Eftersom Henrik V av England avled 1422 hann han aldrig bestiga den franska tronen. Det blev istället Karl VI:s son, Karl VII, som utpekades som tronarvinge. Han var då bara 19 år och det var bara befolkningen i den södra delen av Frankrike som stödde honom.

Vid den här tiden sökte Jeanne d'Arc (f. 1412) upp Karl VII och bad honom om en arme med vilken hon befriade Orléans 1429. Samma år såg hon till att föra Karl VII till Reims för att få honom krönt. Efter kröningen blev Karl VII allmänt erkänd som kung men Jeanne d'Arc tillfångatogs av burgunderna. De sålde henne till engelsmännen som brände henne på bål år 1431 som häxa efter ett års förhör.

         
  Jeanne d'Arcs tid inom storpolitiken varade endast lite drygt ett år, men hennes gärning saknar motstycke i historien. Framför allt lyckades hon gjuta mod i det franska folket.

Karl VII organiserade sedan Frankrikes första permanenta arme och han hade stor framgång i sina strävanden att återerövra förlorade franska områden från engelsmännen. År 1453 var det bara Calais som var under den engelske kungens kontroll. Därmed var det slut på "hundraårskriget".  Se kartan från 1477 som visas inledningsvis på sidan.

Ovanstående bild är ett samtida porträtt av kungen. Porträttet (här spegelvänt) är målat av Jean Fouquet.

Petit blanc ā la couronne, 1422 - 1461, La Rochelle

Ref: Rob. 3041   (id 2351)


Klicka på myntbilden för mer info  

Florette, 1422 - 1461, Paris?

Ref: Rob. 2894   (id 2352)


Klicka på myntbilden för mer info  

Blanc (aux 3 lis), 1422 - 1461, Paris?

Ref: Rob. 2901   (id 2353)


Klicka på myntbilden för mer info  




Ludvig XI "den försiktige"   1461-1483
 
Ludvig XI levde under åren 1423-1483. Han var son till Karl VII. Ludvig flydde till Burgund efter att ha gjort uppror mot sin far. Burgund var under denna tid i konflikt med Frankrike efter det att den burgundiske hertigen mördats av män som stod den franske kungen nära. Efter Karl VII:s död flyttade Ludvig XI tillbaka till Frankrike för att ta sitt kungadöme i besittning. Ludvig XI har gått till historien som en "intrigernas man".
         
Blanc ā la couronne, 1461 - 1483
Myntort Saint Lô

Ref: Rob. 3014   (id 2477)      
DUP 550                
           Fitzwilliam Museum id PG780

Klicka på myntbilden för mer info  

Blanc ā la couronne, 1461 - 1483
Myntort Saint Lô

Ref: Rob. 3014 var   (id 2636)
DUP 550 var          
           Fitzwilliam Museum id PG779

Klicka på myntbilden för mer info  




Karl VIII   1483-1498
 
Karl var svag och sjuklig. Alla hans barn dog i späd ålder. Vidstående porträtt är från 1500-talet av okänd konstnär.
         
Karolus du Dauphiné, 1483 - 1498, Dauphiné

Ref: Rob. 3363 var   (id 2317)


Klicka på myntbilden för mer info  

Liard, 1483 - 1498, Vienne

Ref: Rob. 3686 var   (id 2348)


Klicka på myntbilden för mer info  




Ludvig XII   1498-1514
 
Under Ludvig XII inskränktes det lokala självstyret samtidigt som den kungliga förvaltningen stärktes.

Ludvig XII blev den siste franske medeltidskungen. Frankrikes näste kung blev Frans I (1515-1547), en renässanskung.

         
Douzain, 1498 - 1507, Rennes?

Ref: Rob. 3111   (id 2354)

Myntet var avsett för cirkulation i Bretagne.

Klicka på myntbilden för mer info  

Demi-gros de roi, 1498 - 1514, Rouen

Ref: Rob. 3102   (id 2355)

Klicka på myntbilden för mer info  




Referenser: Rob Roberts, James N. The Silver Coins of Medieval France. New-York 1996.
PDA Poey D'Avant, Monnaies Feodales. 1800-talet.
Boud   Boudeau, E. De Monnaies Francaises (provinciales). Barcelona 1970.
G-B Grierson-Blackburn. Medieval European Coinage, vol 1. New York 1986.
MEC Grierson-Blackburn. Medieval European Coinage, vol 1. New York 1986.
M-G Morrison-Grünthal, Carolingian Coinage, 1967
DD Dumas-Dubourg, Le Trésor de Fécamp, 1971



2023-03-07

Dokumenthistorik

2023-03-07   Kompletterat med Denier id 2331, Filip II.
Kompletterat med ett antal kungar utan myntbilder.
2021-08-12   Kompletterat med kung Hugo Capet
2019-09-03   Kompletterat med Denier, Karl den skallige, id F826
2017-09-24   Kompletterat med Gros Tournois, Ludvig IX, id 2792
2017-06-29   Kompletterat med denier Karl den skallige, id 2765
2015-09-04   Kompletterat med Blanc a la couronne, Ludvig XI, id 2636.
2015-09-03   Kompletterat med denier, Filip II, id 2635.
2015-02-04   Kompletterat med guenar, Karl VI, id 2493.
2014-12-22   Kompletterat med denier, immobilisering av Karl den skalliges mynt, Quentovic, id 2462
2014-11-19   Kompletterat med denier Karl den skallige, Courcessin, id 2448
2014-11-04   Kompletterat med Gros, Henrik V av England, id 2437.
2014-10-27   Brutit loss de kungliga mynten ur den allmänna avdelningen