Det germanska folket sveberna gick över Rhen år 406 för att efter något år bosätta sig i Galicien. Sveberna etablerade ett kungadöme i regionen och gjorde den romerska staden Bracara (Braga) till sin huvudstad.

Rechiar var svebernas kung under åren 448-455 och han slog mynt. De var av silver och hade latinsk inskrift: IVSSV RICHIARI REGES (på uppdrag av kung Rechiar).

Galicien blev en provins i det år 718 nybildade kungadömet Asturien då den visigotiske adelsmannen Pelagius (685-737) utsåg sig själv till kung för att stå emot den islamiska erövringen av Iberiska halvön.

Alfonso III var kung av Asturien under åren 866-910. Efter hans död blev hans tre söner kungar i tur och ordning, men då hade kungarikets namn ändrats till Leon och det omfattade provinserna Galicien, Asturien och Leon.

Kyrkobyggnaden i Pravia, uppförd av kung Silo ca år 780.

På grund av sitt läge och sin topografi var territorierna längs Spaniens norra kust aldrig en del av det islamiska Spanien. Istället var de kärnan i den lilla kristna enklaven kungadömet Asturien, som var en del av visigoternas kungadöme. Av den anledningen får sedan 1300-talet Spaniens tronarvinge titeln Prins av Asturien.

Se här historiska kartor som beskriver förändringarna på Iberiska halvön.

Galicien ska inte sammanblandas med Galizien som var en historisk centraleuropeisk region.

Nedan visas ett släktträd för kungarna av Asturien och León. Inledningsvis dyker en hertig Peter (Pedro) av Cantabrien upp. Cantabrien låg strax öster om Galicien utmed Iberiska halvöns norra kust.