.
Ved och sånt
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
Uppdaterad 2008-01-13
.
Det finns ett något slitet talesätt som säger att fördelen med vedeldning är att det värmer två gånger – dvs dels under huggning och dels då det sprakar kaminen. Detta är bara delvis sant, för är man rationell är vedhuggningen inte särskilt ansträngande. Att få vistas i skogen under vackra vinterdagar är ett privilegium – man behöver inte frysa. Kapning och klyvning av ved sker i behagligt tempo på vedbacken i vårsolens sken.
I det följande ges en del råd och tips för den som eldar med ved. Mer information finns på Skogsvårdsstyrelsens hemsida.
Ved ska huggas på vintern, från december till början på mars. Ved kan hämtas från röjningar och gallringar och blir då inte något extra uttag från skogen. Ur naturvårdssynpunkt ska man inte "städa" för mycket eftersom de klena stammarna blir till näring för skogen om de får ligga kvar och multna.
Så snart snön har smält ska veden kapas och klyvas. Ved torkar bäst på våren och eftersom endast några centimeter i tvärsnittet torkar per år underlättas torkprocessen om man jobbar lite extra med klyvningen. Finkluven ved fungerar också bäst i braskaminen.
Ved torkar bäst utomhus under våren och det är bra om man kan ordna ett tak som skydd för regnet. En luftig vedbod fungerar också, men att täcka med presenning är helt fel.
Under gynnsamma förhållanden kan veden eldas under kommande vinter, men bäst är om den får torka till vintern därpå. När veden är riktigt torr innehåller den 10 – 20 procent vatten.
Ved bör lagras i luftig vedbod. I nödfall kan man lagra utomhus om man ordnar skydd för snö och regn, men det ska då finnas en luftspalt mellan veden och täckningen.
Ved kan lagras många år om den är torr, dvs om den innehåller max 18 procent vatten. Fuktig ved bryts däremot ned med tiden.
En vedbod är en synnerligen enkel byggnad. Det enda kraven är att den är luftig och att regn och snö inte får kontakt med veden. Veden får heller inte ligga direkt på marken.
Om vedboden kan lagra två årsförbrukningar är det extra bra. Dels har veden då kunnat torka ett år extra och dels har man en buffert om man av någon anledning inte kan hugga ved en vinter.
Bygger man en ny vedbod är det en fördel om den placeras på så sätt att det är enkelt att hämta ved när vintern är som bistrast. En dörr som tillåter att man kör in med sin vedkärra i vedboden är kanske att föredra.
Vedeldning med modern braskamin med en temperatur på minst 800 grader i eldstaden är mer miljövänligt än eldning med olja. Röken från en sådan kamin anses till och med vara mindre hälsofarlig än trafikens avgaser.
När du tänder en brasa, tänk på följande:
Under upptändningsfasen är temperaturen i eldstaden 100 grader och det är under denna fas som vattnet i veden kokas bort. Har man lagt in 10 liter torr ved är det 2 liter vatten som ska bort.
Under eldfasen brinner veden med rödaktig låga. Det är 400 grader i eldstaden och förbränningen är att likna vid en kolmila.
Under gasförbränningsfasen frigörs gaser från veden som brinner med blåaktig, nästan osynlig låga. Temperaturen i eldstaden når 800 grader eller mer. Nu alstras värme.
Under kolförbränningsfasen knastrar glöden och svaga blåaktiga lågor fladdrar. Det är fortfarande varmt i eldstaden, ca 800 grader.
Inneffektiv förbränning, t ex eldning med fuktig ved eller "pyreldning" är ett gissel. Dels finns de negativa miljöaspekterna vid sådan eldning och dels finns det risk för att soteld uppstår eftersom tjära kondenserar i skorstenen.
En soteld är något mycket våldsamt. Det mullrar i skorstenen och eldslågorna kan slå upp flera meter över huset. Temperaturen i skorstenen når upp till 1300 grader vilket är nästan 1000 grader mer än vad skorstenen är gjord att klara av.
Om nu olyckan skulle vara framme och soteld bryter ut, ring 112. Den varma skorstenen kan nämligen orsaka att eldsvåda bryter ut – dagen efter!
Efter soteld får eldning aldrig ske förrän sotaren besiktat skorstenen.
Sonesgården den 13 januari 2008
Lennart Castenhag
