.

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Ny artikel - 10 dec

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2010-03-07

.

Stormaktstidens guld

I nådens år 1628 var det precis tio år sedan som trettioåriga kriget hade startat – det krig som vanligen betecknas som en kamp mellan protestanter och katoliker.



Ett mynt från Gustav II Adolf-periodens rekordår för kopparmynt:  1 öre Säter 1628.                   Foto L Castenhag

För Sveriges del blev kriget mycket kostsamt, men som tur var hade man Falu koppargruva att ösa ur för att hjälpa upp ekonomin. Drygt hälften av all koppar som producerades i Europa kom under denna tid från Falun.

År 1624 hade man börjat prägla mynt i koppar – fyrkantiga mynt som kallades klippingar. Eftersom mynten skulle ha ett metallvärde som motsvarade myntets valör, beslöt kungen att en ettöring från och med år 1625 skulle väga 28,3 gram.[1]

År 1627 övergick man till att göra runda kopparmynt vilket innebar att stora mängder koppar valsades och stansades till runda mynt. Exakt vilka mängder som präglades är okänt, men år 1628 blev i alla fall ett rekordår. Då förvandlade man 1.000 ton koppar till mynt - huvudsakligen i Säter. Något producerades i Nyköping och en blygsam produktion förekom i Arboga.

År 1629 sjönk produktionen av kopparmynt för att sedan ytterligare falla successivt under de följande åren. År 1632 förekom ingen kopparmyntning alls i Sverige om man bortser från experimentet med kreutzermyntningen för den tyska marknaden.

Efter det att Gustav II Adolf stupat i Lützen 6 november 1632 övergick kopparmyntningen i Sverige i en ny fas. För det första kom en ettöring i koppar att från 1638 väga 51 gram för att jämvikt skulle råda mellan metallvärde och myntvalör och för det andra ser de stora plåtmynten dagens ljus år 1644.

Gustav II Adolfs ettöringar och halvöringar kom under Kristinas regering att gälla för ett halvt respektive ett kvarts öre.


Vilka upplagor för Gustav II Adolfs runda kopparmynt?

Ett försök att uppskatta mängden rundmynt i koppar för perioden 1627-31 görs här trots att vissa uppgifter är osäkra. Siffrorna bygger på Tingströms information i boken om Avesta Myntmuseum från 1995. Tingström gissade på att 100 miljoner mynt producerades. Siffran baserar han på att man fick fram 16.634 skeppund koppar 1627-31 ur falugruvan som man myntade till minst 2.495.000 daler (dvs ca 80 miljoner öre). Men det var ju inte bara ettöringar som gjordes. Det förekom ju även ½-öringar och ¼-öringar.

Här görs ett försök att uppskatta upplagorna för 1 öre, ½ öre och ¼ öre under åren 1627-31. Uppskattningen har varit problematisk eftersom det i tillgängligt arkivmaterial ej framgår hur fördelningen var mellan olika valörer. Endast den totala utmyntningen per myntort och år anges, utom för år 1627 där arkivmaterialet är ännu mer knapphändigt - för varje myntort.

Följande tabell visar uppskattat antal präglade mynt per år och myntort.




Vart tog alla dessa kopparmynt vägen?

Vi vet att en hel del kopparmynt exporterades som metallskrot redan under Gustav II Adolfs regering. Så småningom drog staten in mynten och smälte ned dem för att ge ut nya mynt. Under orostider gömdes mynt undan (grävdes ner) och det kunde också hända att mynt försvann genom t ex fartygsförlisningar.

De mynt som idag återstår har till stor del räddats undan förgängelsen av samlare, men det förekommer också jordfynd och sjöfynd, men sådana mynt är ofta illa åtgångna.



Sonesgården den 7 mars 2010

Lennart Castenhag


______________________________
[1] Naturligtvis nämnde inte kungen ordet ”gram”. Det begreppet fanns ju inte då.
Hans beslut var istället att det på ett skeppund koppar (136 kg) skulle utmyntas 150 daler
(1 daler = 32 öre), dvs 4 800 ettöringar per 136 kg.