Frånsidekronan som var
        en tulipanaros

För att variantbestämma runda kopparören från Gustav II Adolfs tid krävs att bildelement och texter identifieras. Detta kräver normalt inte någon större ansträngning om myntet är i gott skick. Nyköpingsören brukar sällan ge upphov till tolkningssvårigheter eftersom de generellt sett är av något högre kvalitet än Säterören, men här vill vi berätta om ett undantag. Det gäller Nyköpingsöret från 1628 – varianterna där man glömt bort M i årtalet.

Ett sådant Nyköpingsöre skulle variantbestämmas under hösten 2012. Se fig 1. Det var ett vackert välpräglat mynt utan irriterande korrosionsskador, men en detalj avvek markant - frånsidesskronan. Den var i uselt skick, så som det brukar se ut på mynt som är både slitna och korroderade. Hur kunde det komma sig? Man kan se att det är en hög krona så den klassificerades till typ 12. Det finns ju bara två frånsideskronor att välja på för dessa mynt, en hög (vanligast) och en låg, så det är inte svårt att välja. Se fig 2.

Fig 1. Ett mycket vackert mynt, ett Nyköpingsöre 1628, men vad är det för frånsideskrona?

Fig 2. De två frånsideskronor som kan förekomma på Nyköpingsören.

På Misab9 såldes under 2013 ett Nyköpingsöre - objekt 219. Myntet var av samma typ som vårt eget mynt enligt ovan förutom att rosen efter CVPREA saknades i omskriften. Det märkliga var att även detta mynt hade en frånsideskrona av sämre kvalité än övriga detaljer. Kronan var hög så det borde ju vara typ 12. Se fig 3.

Fig 3. Ett Nyköpingsöre såldes på Misab9, obj 219, och det hade samma defekta frånsideskrona som vårt eget mynt.

När vi nu åter granskar dessa bägge mynt blir vi inte kvitt känslan av att det är något som inte stämmer. Konturen av frånsideskronorna är fel! Kronornas överdel liknar mer den låga kronan typ 13, men kronorna har samma höjd som typ 12.

Något om tillverkning av präglingsvalsar

Då präglingsvalsar skulle tillverkas i Nyköping punsades frånsideskronan in i valsen som ett av de tidigaste arbetsmomenten. På så vis blev frånsideskronan en fixpunkt och med ledning av den placerades tecknen ut för omskriften.

År 1627, det första året för rundmynt i koppar, tillverkades präglingsvalsar i Nyköping för både Säter och Nyköping. Vi ett tillfälle råkade man punsa fel på en präglingsvals för Säter. Det blev en frånsideskrona högst upp på frånsidan istället för en prydnad. Felet upptäcktes och rättades till. Se fig 4. Detta ser vi som ett bevis för att frånsideskronan punsades in i ett tidigt skede på valsen.

Fig 4. En Nyköpingsvals som förändrats till en Sätervals.

En teori om den skadade frånsideskronan

Kan det vara så att präglingsvalsen för Nyköpingsöret (där man tappat bort M i årtalet) har fått frånsideskronan ompunsad – först krona 12 och sedan krona 13? Låt oss nu testa huruvida det gått till så. Resultatet skulle i så fall bli enligt fig 5.

Fig 5. Krona 13 på 12.

Vårt eget mynt (nr 8248) har en överdel vars kontur överensstämmer med krona 13. Vi ser också att kronans nedre del skär den inre pärlkransen. Kan det vara den ursprungliga krona 12 vi ser där? Till vänster i kronans överdel sticker något fram. Kan det vara en rest av krona 12? Se fig 6.

Misabmyntets frånsideskrona har samma kontur – överdelen till krona 13, men det är något under kronan som skär den inre pärlringen. Kan det vara den underliggande kronan 12 vi ser även här?

Fig 6. Mynten från Misab9 och vårt eget mynt, nr 8248.

Hypotesen får ett visst stöd

Hypotesen om ompunsning fick ett visst stöd när vi granskade ytterligare mynt av liknande typ. Dessa mynt var utan tvivel försedda med krona 13. Se fig 7. På Erik Lies mynt kan vi dessutom skönja en rest av något som sticker fram i vänstra överkanten. Av myntets gravörstil får vi en känsla av att krona 13 punsats in i valsen i ett väldigt sent skede.

Fig 7. Två mynt som visar möjligheten av att krona 13 punsats in i efterhand.

Det ligger nu nära till hands att anta att alla Nyköpingsmynt 1628 som saknar M i årtalet skulle vara försedda med frånsideskrona typ 13. Misabmyntet och mynt nr 8248 hade tidigare placerats in i varianttabellen enligt kriteriet ”frånsideskrona 12”. Det är nu bara att rita om varianttabellen.

Se fig 8 som tydligt visar att det är krona 13 på dessa mynt, men dessa frånsideskronor ser ut att ha tillkommit i ett sent skede – kanske rentav som ett sista arbetsmoment.

Fig 8. Har frånsideskrona 12 överpunsats med nr 13 på dessa mynt?

Om någon undrar hur vanligt det är att frånsideskronor överpunsas med annan typ av krona, kan vi svara att det är mycket ovanligt. På Säteröret, där krona 13 förekommer ganska ofta, har vi sett ett flertal exempel på att frånsideskronan dubbelpunsats med samma puns, men aldrig att den ersatts med annan typ.

En möjlighet skulle kunna vara att krona 13 punsats in i valsen ursprungligen, men att den av någon anledning ”bättrades på” genom att punsas in en gång till. Men varför gjorde man så? Det låter lite långsökt.

Slutsats

Se fig 6. På mynt nr 8248 finns rester ovan till vänster. Möjligen finns det även rester ovan till höger. Detta tolkar vi som att det är konturen av överdelen till krona 12 som skymtar fram. Av bilden fig 8 ser det ut som om frånsideskronorna har tillkommit i efterskott. Vi finner det därför sannolikt att krona 12 har ersatts med krona 13.

Mycket talar för att Nyköpingsmyntet 1628 som saknar M i årtalet har fått sin frånsideskrona utbytt. Varför det har skett har vi ingen förklaring till.

              Sonesgården den 8 oktober 2013

Lennart Castenhag och Anatoly Skripunov

Alla bilder och skisser av författarna där ej annat anges.

<< åter till GIIA-sidan >>

Dokumenthistorik

2013-10-08

En första version