.

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2013-03-31

.

<< åter till GIIA-sidan >>

Sätermynten 1627 -
graverades de verkligen i Säter?

I Mynttidningen nr 1 – 1996 presenterade Ulf Ottosson en teori avseende produktionen av Gustav II Adolfs ettöringar i koppar 1627. Han hävdade att valsarna för både Säter och Nyköping graverades i Nyköping. Nya pusselbitar har hittats som bidrar med fakta.

I variantförteckningen som vi skapat över ettöringar från Säter har varianten 9e stjärnor som interpunktionstecken, men denna variant har en annan detalj som är mer uppseendeväckande: under prydnaden klockan tolv på frånsidan finns spåren av en frånsideskrona typ 12.

Se följande bild.



Av misstag har gravören först punsat in en frånsideskrona som sedan överpunsats med en prydnat typ 1. Varför blev det så?




Sannolikt var valsen först ämnad att bli en nyköpingsvals. Tidigt i präglingsarbetet punsades en krona typ 12 in överst på frånsidan för alla sex myntbilderna. När detta var gjort kom gravören på andra tankar. Kanske fick han nya direktiv eller också hade han av misstag påbörjat en nyköpingsprägling när det egentligen skulle bli en säterprägling.

Valsen punsades i alla fall om. Ovanpå krona typ 12 punsades det in en prydnad typ 1. Därefter följde övriga detaljer. Det här lär oss att gravören punsade in en specifik detalj på valsens alla myntbilder i följd. Därefter fortsatte han med nästa detalj.

Tittar man på myntet i närbild ser man att nederdelen av kronan syns under den krusade inre cirkeln. Ytterligare rester av kronan kan också skönjas.


Fler mynt med samma präglingsfel har hittats. Är detta mynt från en och samma vals?



Alla mynt av typen 9e som vi haft möjlighet att undersöka har haft samma defekt, men mynten är inte identiska och det stödjer teorin att samtliga myntbilder på en vals fick detta säregna präglingsfel. Möjligen uppstod felet på mer än en vals.



Stjärnor som interpunktionstecken


Foto Bonistika Monetarium


Varför stjärnor använts som interpunktionstecken vet vi inte. Det normala är punkter. Men vi har hittat nyköpingsmynt från 1627 som också har denna egenhet – varianterna 193 och 194a.


På nyköpingsöret #193 från 1627 är det också stärnor som interpunktionstecken


Det finns fler sätermynt från 1627 som har stjärnor som interpunktionstecken – varianterna 6 och 7 – men de varianterna har inte det präglingsfel som omnämns ovan. Dessutom har dessa mynt frånsideskrona typ 11.


Slutsats

Vad är det som gör att ett sådant här präglingsfel skulle vara ett stöd för teorin om att sätervalsarna präglades i Nyköping 1627? Det kunde ju lika gärna vara så att gravören bara råkade punsa in kronan lite för högt upp för att sedan korrigera felet och sätta kronan på sitt rätta ställe. Nej, vi tror inte att man som ett tidigt moment graverade in frånsideskronor på sätermynten. Det ligger närmare till hands att gissa på att frånsideskronorna punsades in i ett senare skede efter det att många av de övriga detaljerna punsats in.

Att frånsideskronan punsades in tidigt på nyköpingsmynten är däremot rimligt. På så vis fick gravören stöd för hur omskriften skulle placeras ut.

Präglingsfelet stödjer därmed teorin om att sätervalsarna präglades i Nyköping 1627.

Foto: Anatoly Skripunov där inget annat anges.
Text: Lennart Castenhag



                                      Sonesgården och S:t Petersburg den 31 mars 2013

                                      Lennart Castenhag och Anatoly Skripunov



<< åter till GIIA-sidan >>

Dokumenthistorik

2013-03-31 En första utgåva