.

Gamla mynt

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2018-09-22

.


De första kopparmynten

Gustav II Adolfs kopparklippingar

Sveriges första riktiga kopparmynt, dvs mynt som skulle som gälla som kopparmynt, är Gustav II Adolfs kopparklippingar. Dessa första kopparmynt är synnerligen intressanta. Till en början framställdes de med enkla metoder med ett inte alltför lyckat resultat.

Standardverket för att beskriva de olika typerna av klippingar är Antikörens auktionskatalog nr 16 (från 1995). Ulf Ottosson har där identifierat 66 varianter. [1]  Dessa 66 varianter är grupperade och fördelade på 25 typer.

För att se skillnaden på hammarpräglade och valsverkspräglade klippingar med ram finns ett knep:
- Sned ram – hammarpräglad i Säter
- Rak ram – valsverkspräglad i Säter eller Nyköping

Sen finns det ju släggverkspräglade klippingar också, men de är ytterst ovanliga så dem lämnar jag därhän.

Sista året då Gustav II Adolfs kopparklippingar producerades var 1627 och de avlystes den 12 januari 1629. Klippingmynten kunde därefter inlösas mot runda kopparmynt med avdrag för 15 daler per skeppund, dvs man införde en växlingsavgift av 3½ öre per kilo klippingar [2].

Följande står att läsa i Stiernstedt på sidan 97-98:

. . . . att klippingsmyntet ännu fortfarande vore i omlopp, blef Konungen betänkt att helt och hållet aflysa detsamma, hvarom Kammar-Kollegiet på förhand den 8 December 1628 utfärdade skrifvelse till alla Ståthållare, med underrättelse, "att efter Kongl. Maj:t är kommen i förfarenhet huru såsom med det fyrkantiga kopparmyntet stor falskhet bedrefves, så ville Kongl. Maj:t med första genom sitt Konungsliga öppna Mandat det aflysa, att det icke mera såsom mynt utan såsom koppar efter vigten gälla skulle".

Kort derefter eller den 12 Januari 1629 utkom ock berörda Mandat, hvari det heter: "Sedan rundt mynt för likheten skull blifvit i sådan ymnighet slaget och i landet utspridt, att undersåtarne dermed till sin dagliga handtering och nödtorft kunde väl försedde vara, så förbjöds, att intet klippingsmynt må eller skall gälla för något mynt i hela riket, utan efter dess värde i sjelfva kopparen, som han sin markegång hafva kunde", hvarjemte tilläts, att alla som egde något klippingsmynt fick detsamma å myntet utbyta mot rundt mynt, efter afdrag av 15 daler å Skeppund såsom myntarelön.



Nedan presenteras de 25 mynttyperna ur Antikörens auktionskatalog nr 16.
För flertalet mynttypet finns variationer. Se auktionskatalogen

Klicka på bilderna för att se dem i förstoring-


Typ 1   Sveriges första kopparmynt

Säter 1624 - fyrk  (1/4 öre) - hammarpräglad utan ram


G A R ska det stå,
men A fick inte plats.





         


I   F   ska det stå,
men valören fick
inte riktigt plats.
Årtalet fick inte
plats alls.
Det skymtar
i överkanten.

        För liten plants.
Hög vase, krontyp C.

         

        Här syns hela myntbilden.
Hög vase, krontyp C.

         

        Låg vase, krontyp B.

Typ 2   Sveriges första halvöre i koppar

Säter 1624 - 1/2 öre - hammarpräglad utan ram

       

                Årtalet är placerat
ovanför kronorna,
precis som på fyrken.
Krontyp C.

Typ 3

Säter 1624 - 1/2 öre - hammarpräglad utan ram

       

                Årtalet är utskrivet som "Z4", dvs 24.

Krontyp D.

Dito 1625

       

                Krontyp E.

       

                Krontypen kan ej bestämmas.

Typ 4   Sveriges första ettöring i koppar

Säter 1625 - 1 öre - hammarpräglad utan ram


G A R   1625 ska det
stå, men A
hamnade utanför

       


1 ÖR ska det stå


        Krontyp D.

       

        Krontyp E.



        Gravörmiss. Årtalet skrevs först 1ZZ5, men ändrades till 16Z5.
Siffran 2 skrevs vanligen som ett Z.

Typ 5   Sveriges första tvåöring i koppar

Säter 1625 - 2 öre - hammarpräglad utan ram

       

                Valören uttrycks som "Z Ö".

Typ 6

Säter 1625 - 1/4 öre - släggverkspräglad med ram

Det släggverkspräglade 1/4 öret har inte spansk sköld, men brukar ändå hänföras till serien "Spanska skölden".

         

                Fotograferad i Helsingfors,
Antellska samlingen.
Krontyp E.

Typ 7

Säter 1625 - 1/2 öre - släggverkspräglad med ram

Det släggverkspräglade 1/2 öret har inte spansk sköld, men brukar ändå hänföras till serien "Spanska skölden".

         

                Krontyp E.

Typ 8

Säter 1625 - 1 öre - släggverkspräglad med ram  SPANSK SKÖLD



         



                Myntet har endast "spansk sköld" på frånsidan, och denna sköld har gett upphov till namnet "Spanska skölden" för serien typ 6 - 8.

När mynten präglades i släggverk, kunde stampställningen bli 90 grader, som på det mynt som visas här.
Krontyp E.


Typ 9

Säter 1625 - 1/2 öre - hammarpräglad med ram på frånsidan

         

                Detta mynt är endast känt i ett exemplar i privat ägo.
Såldes på Ahlströms auktion nr 56.
Krontyp E.

Typ 10

Säter 1626 - 1/2 öre - hammarpräglad med ram


G A R ska det stå,
men G och R
hamnade utanför




         


1/2 ÖR   Z6,
dvs 1626 ska
det stå men
årtalet hamnade
till hälften
utanför

               
Under en stor del av året 1626 gjordes halvöringarna i Säter enligt den gamla metoden.
Krontyp F.

Dito 1627

         


               
Bråkstreck saknas i valören på frånsidan. Typ 10Bb

         



    Krontyp F

               
En klipping med valör utan bråkstreck. Myntet har en mycket märklig krontyp, och den liknar inte något annat vi har sett.

Enligt Antikörens auktionskatalog 16 är det krontyp F på frånsidan, men på det aktuella exemplaret ser det ytterst märkligt ut. I Misabkatalogen görs det troligt att kronan och vänstra pilspetsen är uppgraverade. Kronan skulle därvid fått detta märkliga utseende.

Om vi jämför myntet med bilden i Antikörens auktionskatalog 16, ser vi att pilspetsen inte är uppgraverad. Frågan inställer då: är verkligen kronan uppgraverad? Om den inte är uppgraverad är myntet ett mysterium. Är det en krona från någon av de runda provmynten 1627?

Enligt Misabs auktionskatalog 13 har myntet tidigare tillhört fru Eriksson (1946-07-13), Luntmakargatan, Stockholm.


Typ 11

Säter 1626 - 1/2 öre utan årtal - hammarpräglad med ram

         

                Krontyp F.

         

                Krontyp F.

Typ 12

Säter 1625-27 - 1 öre hammarpräglad med ram

               

                          Årtalet kan ej bestämmas på detta exemplar eftersom det har hamnat utanför plantsen.
Krontyp F.

Säter 1625 - 1 öre hammarpräglad med ram

         

          Krontyp E.

         


          Krontyp F.

dito 1626

         

          Krontyp F.


G A R   1626 ska det
stå, men A
hamnade utanför.
Årtalet är svårbestämt

             


1 ÖR ska det stå




              Vidstående klipping kommer från en gammal samling med lackade kopparmynt. Lackeringen skulle förhindra korrosion, men resultatet blev eländigt. Årtalet 1626 får man fram genom att studera åtsidans G eftersom G-punsen såg ut på detta vis endast åren 1626 och 1627. Att det inte är 1627 går att se.

dito 1627

       

        Ännu 1627 gjordes ettöringar i Säter enligt den gamla metoden, dvs hammarprägling.
Krontyp F.

       

        På både åt- och frånsida har R blivit dubbelpunsat.
Krontyp F.

Typ 13

Säter 1626 - 2 öre - hammarpräglad med ram


G A R / S


         


2 ÖR   1626
ska det stå men det
kan man inte se

          Med 8 punkter över kronan.
 

          Ett tydligare mynt

       

          I detta fallet är ramen så svagpräglad
att den knappast syns, men en typ 13 är det.


Säter 1627 - 2 öre - hammarpräglad med ram

          7:an i årtalet syns svagt, men finns där.
Valörsiffran (Z) är omgiven av två punkter.

Typ 14

Säter 1625 - 1 öre - valsverkspräglad med ram. Säters första valsverksprägling

         

          Ett S på frånsidan indikerar att myntet är präglat för Säter, men valsarna graverades i Nyköping, vilket styrks av att kronorna är typ I, dvs Nyköpingskronor som vi bland annat finner på myntet typ 23.

Typ 15

Säter 1626 - 1 öre - valsverkspräglad med ram

         

          Till slut, under år 1626, fick man igång valsverkspräglingen i Säter.
Krontyp G


G A R   1626 ska
det stå



   


Här blev det
välcentrerat



       Krontyp H


Typ 16

Säter 1627 - 2 öre - valsverkspräglad med ram


         


          Stor vase av samma puns som på Johan III:s 48 Mark i guld 1590 - SM 10.


     


Typ 17

Nyköping 1625 - 1/4 öre - hammarpräglad utan ram


         


              Krontyp I.
Detta är den typiska kronan för Nyköping, men det är inte den enda.

Typ 18

Nyköping 1625 - 1/2 öre utan årtal - hammarpräglad utan ram

         

          Myntet saknar årtal, men det anses
att myntet är präglat år 1625.
Krontyp I.

Typ 19

Nyköping 1625 - 1/2 öre - hammarpräglad utan ram

         

          Här finns hela årtalet utskrivet.
Krontyp I.

Typ 20

Nyköping 1625 - 1 öre - hammarpräglad utan ram

         

          Denna typ är känd i färre än 10 ex.
Åtsidan med kluvet G i toppen.
Årtalet har hamnat utanför plantsen.
Krontyp I.

Typ 21

Nyköping 1625 - 1/2 öre - valsverkspräglad utan ram

         

          Årtalet är utskrivet som "25" på frånsidan.
Denna typ är endast känd i ett fåtal exemplar,
och saknas enligt Ottosson hos både KMK
och Avesta Myntmuseum.
Krontyp I.

Typ 22

Nyköping 1625 - 1/2 öre - valsverkspräglad utan ram

       

          Stort G och nyköpingsvase med rak bas.
Krontyp J.

       

          Stort G och nyköpingsvase med rak bas.
Krontyp J.


G A R ska det stå,
men G hamnade
utanför


               


1/2 ÖR 1625 ska
det stå, men
det har blivit
mynthalvor från
två olika mynt

         

Av detta exemplar framgår att valsarna varit nästan fullständigt "ur synk" vid tiden för denna klippings tillkomst.
Krontyp J.


Typ 23

Nyköping 1625 - 1 öre - valsverkspräglad med ram


                 


                Detta är den vanliga typen av valsverkspräglade ettöringar från 1625, och den är präglad i Nyköping.
Kronor typ I.


         


        Omvänd stamställning (motvända myntbilder)
Kronor typ I.


G A R   1625 ska
det stå, men R
hamnade utanför.
Sista siffran i
årtalet är inte
lätt att se

       


Här blev det
välcentrerat




        Här har valsarna inte varit helt i synk.
Kronor typ I.


Dito 1626

       

        Ett välpräglat och välcentrerat exemplar.
Krontyp I.


         


          Exempel på hur det kan se ut om valsarna är dåligt synkroniserade.
Krontyp I.


G A R   1626 ska
det stå men en
del av myntbilden hamnade
utanför plantsen

         


Här blev det
någorlunda väl
centrerat


            Exempel på hur det kan se ut om valsarna är dåligt synkroniserade.
Krontyp I.



Typ 24

Nyköping 1626 - 2 öre - valsverkspräglad med ram


         


          Utan punkter ovanför kronan.


         


          Med punkter ovanför kronan.


             


          Punkterna som borde finnas ovanför kronan har hamnat utanför plantsen.

         

      Ett partiellt svagpräglat exemplar




Typ 25

Arboga 1626 - 1 öre - valsverkspräglad med ram


     


        Krontyp K.

Dito 1627


     


        Krontyp K.


     


        Ett korroderat mynt.
Krontyp K.


Fördelningen av kopparklippingarna på Ottossons 25 typer

Tabellen har här sorterats på årtal och valör. Den skulle också ha kunnat
sorteras med myntort som första kriterium.


Information ur Mynttidningen nr 4-1996 har legat till grund för ovanstående.


Krontyperna A, B och C - från Säter

Krontyperna A och B är ganska lika. Det som skiljer dem åt är att B har en kronring som är mer utbredd än A. Bägge kronorna har för övrigt samma bredd mellan kronbågarnas ytterkanter.   Se jämförelse >>

    Krontyp A
Fyrk 1624     - mynt typ 1.
1/2 öre 1626 - mynt typ 10.
1/2 öre 1627 - mynt typ 10.
    Krontyp B
Fyrk 1624 - mynt typ 1.
    Krontyp C
Fyrk 1624     - mynt typ 1.
1/2 öre 1624 - mynt typ 2




Hur man ser skillnad på Säter och Nyköping

Knepet är att granska kronorna. Se nedanstående bilder. Foto och text av Ulf Ottosson.

    Krontyp D = SÄTER 1624-1625
Säter. 1/2 öre 1624-1625. Ottosson typ 3, nr 8-10.
Säter. 1 öre 1625. Ottosson typ 4, nr 13.
Krontuyp E = SÄTER 1625
Säter. 1/2 öre 1625. Ottosson typ 3 + 9, nr 11 + 23.
Säter. 1 öre 1625. Ottosson typ 4 + 12, nr 14-17 + 33.
Krontyp F = SÄTER 1625-1627
Säter. 1/2 öre 1625-1627. Ottosson typ 3 + 10 + 11.
Säter. 1 öre 1625-1627. Ottosson typ 4 + 12.
Krontyp I *
Säter. 1 öre 1625 med S i pilvinkeln. Ottosson typ 14.
* Valsarna är graverade i Nyköping.
Krontyp G = SÄTER 1626
Säter 1 öre 1626. Ottosson typ 15, nr 43-47.
Krontyp H = SÄTER 1626-1627
Säter 1 öre 1626-1627. Ottosson typ 15, nr 48-50.
Krontyp I = NYKÖPING 1625-1626
Nyköping. 1 fyrk + 1/2 öre 1625. Ottosson typ 17-19, 21.
Nyköping. 1 öre 1625-1626. Ottosson typ 20, 23.
Krontyp J = NYKÖPING 1625
Nyköping 1/2 öre 1625. Ottosson typ 22, nr 58-60.
Krontyp K = ARBOGA 1626-1627
Arboga 1 öre 1626-1627. Ottosson typ 25, nr 65-66.



Sonesgården den 11 augusti 2018

Lennart Castenhag

Referenser
Antikörens auktionskatalog nr 16, 1995
Mynttidningen nr 4, 1996
Mynttidningen nr 5, 1996



Fotnoter


[1] Auktionskatalogen innehåller flera intressanta artiklar som bland beskriver tillverkningen av klippingarna och hur man ser skillnad på falska och äkta. Som fördjupning i ämnet kan en lång artikel av Ulf Ottosson från 1996 rekommenderas. Den startar i Mynttidningen nr 4 och fortsätter i nr 5 (som också innehåller en omfattande litteraturlista).

[2] Stiernstedt, Aug. Om Kopparmyntningen i Sverige (sid 97-98). Tryckt 1863.




Dokumenthistorik

2018-09-22 Kompletterat med halvöre 1625 (typ 9)
2018-08-11 Kompletterat med säteröre 1625 HP med ram (typ 12)
2018-08-09 Kompletterat med ytterligare myntbilder.
Nu finns Ottossons alla 25 mynttyper med i förteckningen.
2018-08-07 Ändrat halvöringen 1624 från typ 2 till 3.
2018-08-02 Kompletterat med ytterligare mynt.
2018-03-14 Kompletterat med 2 öre Säter hammarpräglad med ram
2017-04-27 Kompletterat med halvöre Nyköping typ 22 och Arbogaöre 1627
2016-10-16 Kompletterat med bilder av kronor.
2016-09-16 Rättat ett fel. Den slitna lackade klippingen är hammarpräglad 1626. Det framgår av åtsidans G som hade denna utformning endast år 1626 och 1627.
Kompletterat tabellen som visar alla typer av klippingar.
Hade glömt 1626 halvöre Säter, hammarpräglad utan ram (typ 3).
Hade glömt 1626 öre Nyköping, hammarpräglad utan ram (typ 20)

2016-03-17 Kompletterat med 2 öre 1627.
2015-12-06 Kompletterat med vilket år kopparklippingarna avlystes.
2015-05-31 Ersatt typ 12 år 1626 med ett bättre ex
2013-10-22 Kompletterat översiktstabellen med 1 öre VVP Arboga 1626 o 1627
2013-05-15 Kompletterat med     två öre 1626 VVP m ram Nyköping  
2012-11-27 Kompletterat med     öre 1625 HP m ram Säter  &
                                    öre 1626 VVP Nyköping
2012-11-22 En första utgåva.