.

Gamla mynt

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2017-04-27

.

De första kopparmynten
Gustav II Adolfs kopparklippingar

Sveriges första riktiga kopparmynt, dvs mynt som skulle som gälla som kopparmynt, är Gustav II Adolfs kopparklippingar. Dessa första kopparmynt är synnerligen intressanta. Till en början framställdes de med enkla metoder med ett inte alltför lyckat resultat.

Standardverket för att beskriva de olika typerna av klippingar är Antikörens auktionskatalog nr 16 (från 1995). Ulf Ottosson har där identifierat 66 varianter. [1]  Dessa 66 varianter är grupperade och fördelade på 25 typer.

För att se skillnaden på hammarpräglade och valsverkspräglade klippingar med ram finns ett knep:
- Sned ram – hammarpräglad i Säter
- Rak ram – valsverkspräglad i Säter eller Nyköping

Sen finns det ju släggverkspräglade klippingar också, men de är ytterst ovanliga så dem lämnar jag därhän.

Eftersom ämnet är så väl avhandlat av Ulf Ottosson nöjer jag mig med att beskriva några av de klippingar som jag råkat samla på mig.

Sista året då Gustav II Adolfs kopparklippingar producerades var 1627 och de avlystes den 12 januari 1629. Klippingmynten kunde därefter inlösas mot runda kopparmynt med avdrag för 15 daler per skeppund, dvs man införde en växlingsavgift av 3½ öre per kilo klippingar [2].

Följande står att läsa i Stiernstedt på sidan 97-98:

. . . . att klippingsmyntet ännu fortfarande vore i omlopp, blef Konungen betänkt att helt och hållet aflysa detsamma, hvarom Kammar-Kollegiet på förhand den 8 December 1628 utfärdade skrifvelse till alla Ståthållare, med underrättelse, "att efter Kongl. Maj:t är kommen i förfarenhet huru såsom med det fyrkantiga kopparmyntet stor falskhet bedrefves, så ville Kongl. Maj:t med första genom sitt Konungsliga öppna Mandat det aflysa, att det icke mera såsom mynt utan såsom koppar efter vigten gälla skulle".

Kort derefter eller den 12 Januari 1629 utkom ock berörda Mandat, hvari det heter: "Sedan rundt mynt för likheten skull blifvit i sådan ymnighet slaget och i landet utspridt, att undersåtarne dermed till sin dagliga handtering och nödtorft kunde väl försedde vara, så förbjöds, att intet klippingsmynt må eller skall gälla för något mynt i hela riket, utan efter dess värde i sjelfva kopparen, som han sin markegång hafva kunde", hvarjemte tilläts, att alla som egde något klippingsmynt fick detsamma å myntet utbyta mot rundt mynt, efter afdrag av 15 daler å Skeppund såsom myntarelön.



Klicka på bilderna för att se dem i förstoring. Höger musknapp för nytt fönster.


Säter 1624 - fyrk  (1/4 öre) - hammarpräglad utan ram

Sveriges första kopparmynt.   Även 1/2 öre finns detta år.

                                            Typ 1


G A R ska det stå,
men A fick inte plats.





         


I   F   ska det stå,
men valören fick
inte riktigt plats.
Årtalet fick inte
plats alls.
Det skymtar
i överkanten.

                   


En välcentrerad, men tyvärr
hårt korroderad fyrk.


Säter 1625 - 1 öre - hammarpräglad utan ram


G A R   1625 ska det
stå, men A
hamnade utanför

       


1 ÖR ska det stå


       

Typ 4

Sveriges första ettöring i koppar,
från Säter


Nyköping 1625 - 1/2 öre - valsverkspräglad utam ram


G A R ska det stå,
men G hamnade
utanför


         


1/2 ÖR 1625 ska
det stå, men
det har blivit
mynthalvor från
två olika mynt

         

Typ 22

1625 var det första året då man valsverkspräglade klippingar, och detta skedde i Nyköping. Både halvöringar och ettöringar producerades.

Av detta exemplar framgår att valsarna varit nästan fullständigt "ur synk" vid tiden för denna klippings tillkomst.


Ett välcentrerat ex

         


Ett välcentrerat ex

          Åtsidan har stort G och nyköpingsvase med rak bas.
Frånsidan har krona typ J.

Ottosson nr 59.


Nyköping 1625 - 1 öre - valsverkspräglad med ram


G A R   1625 ska
det stå, men R
hamnade utanför.
Sista siffran i
årtalet är inte
lätt att se

                 


Här blev det
välcentrerat




               

Typ 23

Detta är den vanliga typen av valsverkspräglade ettöringar från 1625. Den kommer från Nyköping.

Valsverksproduktion hade startat i Säter detta år, dock i blygsam skala.


Säter 1626 - 1/2 öre - hammarpräglad med ram


G A R ska det stå,
men G och R
hamnade utanför




         


1/2 ÖR   Z6,
dvs 1626 ska
det stå men
årtalet hamnade
till hälften
utanför

               

Typ 10

Under en stor del av året 1626 gjordes halvöringarna i Säter enligt den gamla metoden.


Säter 1626 - 1 öre hammarpräglad med ram


G A R   1626 ska det
stå, men A är
lite otydligt

         


    1 ÖR ska det stå
men det är
svårt att se

         

Typ 12

Även 1626 gjordes ettöringar i Säter enligt den gamla metoden.


Myntet är en O 35 dvs kronor typ F.

präglingen förtydligad med pålagd färg


G A R   1626 ska det
stå, men A
hamnade utanför.
Årtalet är svårbestämt

             


1 ÖR ska det stå




              Vidstående klipping kommer från en gammal samling med lackade kopparmynt. Lackeringen skulle förhindra korrosion, men resultatet blev eländigt. Årtalet 1626 får man fram genom att studera åtsidans G eftersom G-punsen såg ut på detta vis endast åren 1626 och 1627. Att det inte är 1627 går att se.

Säter 1626 - 1 öre - valsverkspräglad med ram


G A R   1626 ska
det stå



         


Här blev det
välcentrerat



         

Typ 15

Till slut, under år 1626, fick man igång valsverkspräglingen i Säter.


Nyköping 1626 - 1 öre - valsverkspräglad med ram


G A R   1626 ska
det stå men
valsarna har
inte varit riktigt
i synk

         


Här blev det
välcentrerat



         

Typ 23

Observera att denna typ även gjordes 1625 i Nyköping. Det är bara årtalet som skiljer.


Nyköping 1626 - 2 öre - valsverkspräglad med ram


G A R   S
ska det stå men
svagprägling
på grund av att
tenen delvis
varit för tunn

         


2 ÖR   1626
ska det stå men
svagprägling
på grund av att
tenen delvis
varit för tunn

         

Typ 24

Med 6 punkter över kronan, valörens 2:a med slängar.
Nr 64 enligt Ottossons förteckning.


Säter 1627 - 2 öre - valsverkspräglad med ram


         


         

Typ 16

Stor vase av samma puns som på Johan III:s 48 Mark i guld 1590 - SM 10.
Nr 51 enligt Ottossons förteckning.


Arboga 1627 - 1 öre - valsverkspräglad med ram


     


       

Typ 25

Nr 66 enligt Ottossons förteckning.



Fördelningen av kopparklippingarna på 25 typer enligt Ottosson


Källa: Mynttidningen nr 4-1996

En mer korrekt uppställning skulle vara att har myntort som första kriterium.


Hur man ser skillnad på Säter och Nyköping

Knepet är att granska kronorna. Se nedanstående bilder. Foto och text av Ulf Ottosson.

    Krontyp D = SÄTER 1624-1625
Säter. 1/2 öre 1624-1625. Ottosson typ 3, nr 8-10.
Säter. 1 öre 1625. Ottosson typ 4, nr 13.
Krontuyp E = SÄTER 1625
Säter. 1/2 öre 1625. Ottosson typ 3 + 9, nr 11 + 23.
Säter. 1 öre 1625. Ottosson typ 4 + 12, nr 14-17 + 33.
Krontyp F = SÄTER 1625-1627
Säter. 1/2 öre 1625-1627. Ottosson typ 3 + 10 + 11.
Säter. 1 öre 1625-1627. Ottosson typ 4 + 12.
Krontyp I *
Säter. 1 öre 1625 med S i pilvinkeln. Ottosson typ 14.
* Valsarna är graverade i Nyköping.
Krontyp G = SÄTER 1626
Säter 1 öre 1626. Ottosson typ 15, nr 43-47.
Krontyp H = SÄTER 1626-1627
Säter 1 öre 1626-1627. Ottosson typ 15, nr 48-50.
Krontyp I = NYKÖPING 1625-1626
Nyköping. 1 fyrk + 1/2 öre 1625. Ottosson typ 17-19, 21.
Nyköping. 1 öre 1625-1626. Ottosson typ 20, 23.
Krontyp J = NYKÖPING 1625
Nyköping 1/2 öre 1625. Ottosson typ 22, nr 58-60.
Krontyp K = ARBOGA 1626-1627
Arboga 1 öre 1626-1627. Ottosson typ 25, nr 65-66.



Sonesgården den 27 april 2017

Lennart Castenhag

Referenser
Antikörens auktionskatalog nr 16, 1995
Mynttidningen nr 4, 1996
Mynttidningen nr 5, 1996



Fotnoter


[1] Auktionskatalogen innehåller flera intressanta artiklar som bland beskriver tillverkningen av klippingarna och hur man ser skillnad på falska och äkta. Som fördjupning i ämnet kan en lång artikel av Ulf Ottosson från 1996 rekommenderas. Den startar i Mynttidningen nr 4 och fortsätter i nr 5 (som också innehåller en omfattande litteraturlista).

[2] Stiernstedt, Aug. Om Kopparmyntningen i Sverige (sid 97-98). Tryckt 1863.




Dokumenthistorik

2017-04-27 Kompletterat med halvöre Nyköping typ 22 och Arbogaöre 1627
2016-10-16 Kompletterat med bilder av kronor.
2016-09-16 Rättat ett fel. Den slitna lackade klippingen är hammarpräglad 1626. Det framgår av åtsidans G som hade denna utformning endast år 1626 och 1627.
Kompletterat tabellen som visar alla typer av klippingar.
Hade glömt 1626 halvöre Säter, hammarpräglad utan ram (typ 3).
Hade glömt 1626 öre Nyköping, hammarpräglad utan ram (typ 20)

2016-03-17 Kompletterat med 2 öre 1627.
2015-12-06 Kompletterat med vilket år kopparklippingarna avlystes.
2015-05-31 Ersatt typ 12 år 1626 med ett bättre ex
2013-10-22 Kompletterat översiktstabellen med 1 öre VVP Arboga 1626 o 1627
2013-05-15 Kompletterat med     två öre 1626 VVP m ram Nyköping  
2012-11-27 Kompletterat med     öre 1625 HP m ram Säter  &
                                    öre 1626 VVP Nyköping
2012-11-22 En första utgåva.