.
GIVA-sidan
Uppdaterad 2010-10-09
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
.
Det är den 9 juli i nådens år 1794 och Gustav Adolf är bara 16 år. Två år har gått sedan Gustav III mördades och Sverige styrs av en förmyndar-regering med hertig Karl (Gustav III:s bror) som riksföreståndare.
Sedan länge har Gustav Adolf och hertig Karl beslutat sig för att resa till Bergslagen och Dalarna. Man vill stärka banden med allmogen i dessa tider ty Armfeldt är inte att lita på. Elaka tungor vill göra gällande att han vill röja undan Reuterholm – hertig Karls förtrogne och av folket kallad ”storvesiren”.
Och nu står de här, Gustav Adolf och hertig Karl i myntverkstaden i Avesta och ser hur kopparslantar valsas fram med mycket speciellt utseende – D:9. IULI 1794 – dagens datum.
De historiska källor som beskriver besöket i Avesta är ytterst knapphändiga, men i KVHAA:s1 arkiv (Wedbergska samlingen) finns besöket refererat. Man kan bland annat läsa följande.
Efter ankomsten til Awestad åto De middag, och ifrån kl 4 til 6 besågo De alla därwarande märkwärdigheter. Då de besökte alla werkstäder och kommo til det rum där myntningen förrättas, presenterades Konungen en penning af en enkel slants storlek. Uppå den ena sidan synes Konungens Namns-Chiffre G. IV. A. och på den andra Dale-Wapnet såsom på de enkla slantarna, men med åtskillnad, at i stället för det wanliga wärdet 1 Öre S:mt, sig bär Den 9 Jul. 1794, eller, den dag då Konungen war i Awestad.
Sålunda skulle Gustav Adolf på plats ha studerat hur det gick till då minnesmyntet till hans ära präglades. I notisen står det ”en enkel slants storlek” och med det avses att myntet hade ungefär samma dimensioner som kopparmyntet ”1 öre silvermynt” från Fredriks och Adolf Fredriks dagar, dvs 14,2 gram och en diameter av 29,5 – 30,3 mm.
Det var Carl Erik Norman som hade graverat minnesmyntet och det kom att gälla för ½ skilling. Detta är spännande, ty det skulle dröja ända till 1802 innan ”riktiga” skillingmynt präglades. Visserligen hade Riksgäldskontoret låtit prägla ½ skilling myntpolletter redan 1799 men dessa var mycket tunna och vägde bara 5,7 gram och dessutom var de ”polletter”, dvs de saknade kungens monogram.
* * *
Åtsidans kungakrona och frånsidans krona har skapats med punsar till 1 öre SM 1778 från Gustav III:s tid. Samma sak gäller frånsidans dalpilar. Monogrammets G uppvisar likheter i stil, men här har nog inte punsar återanvänts eftersom G på 1 ösm 1778 är större.
Till vänster D:9.IULI och till höger 1 öre SM 1778. Att det är samma puns råder ingen tvekan om.
Till vänster D:9.1 IULI och till höger 1 öre SM 1778. Gravörstilen är densamma men storlek skiljer markant, dvs ny puns.
Till vänster D:9.IULI och till höger 1 öre SM 1778. Att det är samma puns råder ingen tvekan om.
|
|
Lagerkransen på åt- och frånsidorna har skapats med punsar till 6 öre KM 1790 eller 1791.
Till vänster D:9.IULI och till höger 6 öre KM 1791. Väldigt lika lagerkransar.
Fyra varianter av minnesmyntet är kända och man har kunnat urskilja detaljer som pekar på att två stampar har använts:
| 1. | Ruträfflad rand
Detta mynt är överpräglat på Fredriks eller Adolf Fredriks 1 öre SM och är antagligen den äldsta varianten, dvs den slogs innan konungens besök den 9 juli. Den övre vinkeln mellan pilarna på frånsidan är större än 90 grader. 15 exemplar är kända varav 2 st finns i offentliga samlingar. |  | ||
| 2a. | Präglad på tunna pollettämnen (6 öre KM)
Detta mynt är tunnare och har mindre diameter än de övriga varianterna (4,5 -6 gram). Den övre vinkeln mellan pilarna på frånsidan är mindre än 90 grader. Varianten finns med både diagonalt räfflad och slät rand. 8 exemplar är kända varav 4 st i offentliga samlingar. | 
| ||
| 2b. | Lika som 2a
men pilvinkeln på frånsidan är större än 90 grader.
Ett exemplar av denna variant är känt och finns i privat ägo. | |||
| 3a. | Diagonalt räfflad rand
Myntet är präglat på nya myntämnen som till vikt och storlek ungefär överensstämmer med 1 öre SM. Detta är den vanligaste varianten och enligt Sonny Serrestam (i en artikel i Myntgalleriets lagerkatalog nr 10 från 1994) var det antagligen just ett sådant som framställdes vid konungens besök den 9 juli. Ytterligare ett antal präglades sedan. Exakt hur många är inte känt, men sannolikt inga stora mängder.
| 
| ||
| 3b. | Slät rand
Myntet är präglat på nya myntämnen som till vikt och storlek ungefär överensstämmer med 1 öre SM, men varianten har slät rand. Ett exemplar av denna variant är känt och finns i privat ägo. |
|
Minnesmyntet från 1794, Avesta. 12,8 gram 31,5 mm. Variant 3a enligt sammanställningen ovan.
Minnesmyntet från 1794, Avesta. 5,3 gram 27,5 mm. Variant 2a enligt sammanställningen ovan.
För att jämföra exemplet på minnesmyntet med ett ”riktigt” halvskillingmynt, se följande bild.
En "riktig" halvskilling på ny plants från 1802, Avesta. 14,2 gram 30,5 mm. Ruträfflad rand.
Halvskillingarna på ny plants präglades i Avesta i en upplaga av 2.340.000.
Gravörer i Avesta vid den här tiden var:
| Carl Erik Norman | 1790 - 1801 | ||
| Christopher Norman | tillförordnad endast 1808 | ||
| Carl Gustav Norman | 1808 - 1823 |
Som vi kan se av sammanställningen över gravörer i Avesta var det Carl Erik Norman som graverade både minnesmyntet och det första ”riktiga” halvskillingmyntet. År 1809 präglade man för sista gången halvskillingmynt i Avesta.
Det var inte bara i Avesta som halvskillingmynt präglades. I Stockholm överpräglade man halvskillingmynt på 1 öre s.m. från Fredriks, Adolf Fredriks och Gustav III:s dagar. I vilken utsträckning detta förekommit är okänt, men vi vet att gravören hette Lars Grandel och myntmästaren hette Olof Lidijn. Den sista ompräglingen av halvskillingmynt i Stockholm gjordes 1805.
En halvskilling överpräglad på 1 öre s.m. Detaljer från den ursprungliga präglingen syns tydligt.
I närbild kan man se att det är en ettöring från 1740-talet som överpräglats - möjligen 1746.
Av nedanstående bild kan vi se hur en ettöring från 1746 såg ut. På åtsidan finner vi Fredriks monogram bestående av två motvända ”F”.
1 öre s.m., Fredrik I, 1746, Avesta.
Referenser
Erik Berggren, 1964
Ulla S Linder-Welin, 1965
Den Svenska Mynthistorien, 2007
Alla fotografier är av författaren där inget annat anges.
Sonesgården den 9 oktober 2010
Lennart Castenhag
| 2010-10-09 | Lagt in bättre bilder från mynt 1 ösm 1778. Ändrat texten under rubriken "Punsar till 1 öre SM 1778....". Förtydligat att punsar till G-monogrammet inte har återanvänts. |
| 2010-09-21 | Kompletterat med bild på 12 gram minnesmynt med slät rand. |
| 2010-08-04 | Kompletterat med jämförelse avseende detaljer på 1 öre SM 1778. |
| 2009-11-23 | Kompletterat med ett minnesmynt på tunt pollettämne. |
| 2009-10-15 | Ett fel rättat: diagonalt räfflad rand på minnesmyntet istället för vertikalt räfflad rand. |
| 2009-09-30 | En första utgåva |
___________________________________
Fotnoter
1. Drottning Lovisa Ulrika, mor till Gustav III, grundade år 1753 Kungliga Svenska Vitterhetsakademien,
men Gustav III ändrade dess namn till Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Idag
kallas den kort och gott ”Vitterhetsakademien”.
