.

GIVA-sidan

<< åter till GIVA-sidan >>


   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2012-08-18

.

D:9. IULI 1794

Sveriges enda minnesmynt i koppar


Det är den 9 juli i nådens år 1794 och Gustav Adolf är bara 16 år. Två år har gått sedan Gustav III mördades och Sverige styrs av en förmyndar-regering med hertig Karl (Gustav III:s bror) som riksföreståndare.

Sedan länge har Gustav Adolf och hertig Karl beslutat sig för att resa till Bergslagen och Dalarna. Man vill stärka banden med allmogen i dessa tider ty Armfeldt är inte att lita på. Elaka tungor vill göra gällande att han vill röja undan Reuterholm – hertig Karls förtrogne och av folket kallad ”storvesiren”.

Och nu står de här, Gustav Adolf och hertig Karl i myntverkstaden i Avesta och ser hur kopparslantar valsas fram med mycket speciellt utseende – D:9. IULI 1794 – dagens datum.

De historiska källor som beskriver besöket i Avesta är ytterst knapphändiga, men i KVHAA:s1 arkiv (Wedbergska samlingen) finns besöket refererat. Man kan bland annat läsa följande.

Efter ankomsten til Awestad åto De middag, och ifrån kl 4 til 6 besågo De alla därwarande märkwärdigheter. Då de besökte alla werkstäder och kommo til det rum där myntningen förrättas, presenterades Konungen en penning af en enkel slants storlek. Uppå den ena sidan synes Konungens Namns-Chiffre G. IV. A. och på den andra Dale-Wapnet såsom på de enkla slantarna, men med åtskillnad, at i stället för det wanliga wärdet 1 Öre S:mt, sig bär Den 9 Jul. 1794, eller, den dag då Konungen war i Awestad.

Sålunda skulle Gustav Adolf på plats ha studerat hur det gick till då minnesmyntet till hans ära präglades. I notisen står det ”en enkel slants storlek” och med det avses att myntet hade ungefär samma dimensioner som kopparmyntet ”1 öre silvermynt” från Fredrik I:s och Adolf Fredriks dagar, dvs 14,2 gram och en diameter av 29,5 – 30,3 mm.

Det var Carl Erik Norman som hade graverat minnesmyntet och det kom att gälla för ½ skilling. Detta är spännande, ty det skulle dröja ända till 1802 innan ”riktiga” skillingmynt präglades. Visserligen hade Riksgäldskontoret låtit prägla ½ skilling myntpolletter redan 1799 men dessa var mycket tunna och vägde bara 5,7 gram och dessutom var de ”polletter”, dvs de saknade kungens monogram.


                                                            *   *   *

Punsar till 1 öre SM 1778 har återanvänts för att skapa minnesmyntet

Åtsidans kungakrona och frånsidans krona har skapats med punsar till 1 öre SM 1778 från Gustav III:s tid. Samma sak gäller frånsidans dalpilar. Monogrammets G uppvisar likheter i stil, men här har nog inte punsar återanvänts eftersom G på 1 ösm 1778 är större.




Till vänster D:9.IULI och till höger 1 öre SM 1778.   Att det är samma puns råder ingen tvekan om.





Till vänster D:9.1 IULI och till höger 1 öre SM 1778. Gravörstilen är densamma men storleken skiljer markant, dvs ny puns.





Till vänster D:9.IULI och till höger 1 öre SM 1778. Att det är samma puns råder ingen tvekan om.




Den övre bilden D:9.IULI och den nedre bilden 1 öre SM 1778.
Släktskapet mellan dalpilarna råder det ingen tvekan om.




Lagerkransen på åt- och frånsidorna

Lagerkransen på åt- och frånsidorna har skapats med punsar till 6 öre KM 1790 eller 1791.



Till vänster D:9.IULI och till höger 6 öre KM 1791. Väldigt lika lagerkransar.



Varianter av D:9. IULI 1794

Tre grupper av minnesmyntet är kända och man har kunnat urskilja detaljer som pekar på
att två uppsättningar stampar har använts.



1.             På 1 öre SM mynt

Detta mynt är överpräglat på Fredrik I:s   eller   Adolf Fredriks 1 öre SM och är antagligen den äldsta varianten, dvs den slogs innan konungens besök den 9 juli. Den övre vinkeln mellan pilarna på frånsidan är trubbig (större än 90 grader).

 



      Om du vill läsa mer om denna typ,
      klicka   << här >>


2a. Präglad på tunna pollettämnen
(6 öre KM)

Detta mynt är tunnare och har mindre diameter än typ 1 men pilvinkeln är även i detta fall större än 90 grader och randen är diagonalt räfflad. Endast ett exemplar av denna variant är känt och det finns i privat ägo.



      Om du vill läsa mer om minnes-
      mynt präglade på pollettämnen,
      klicka   << här >>
2b.   Lika 2a men den övre vinkeln mellan pilarna på frånsidan är mindre än 90 grader. Av denna typ finns det några exemplar.

2c.   Lika 2b men myntet har slät rand. Några få mynt av denna typ finns.

   


3a. På nya myntämnen

Myntet är präglat på nya myntämnen som till vikt och storlek ungefär överensstämmer med 1 öre SM. Det har diagonalt räfflad rand.

Detta är den vanligaste varianten och enligt Sonny Serrestam (i en artikel i Myntgalleriets lagerkatalog nr 10 från 1994) var det antagligen just ett sådant som framställdes vid konungens besök den 9 juli. Ytterligare ett antal präglades sedan. Exakt hur många är inte känt, men sannolikt inga stora mängder.

       

3b. Lika 3a, men myntet har slät rand. Ett exemplar av denna variant är känt och finns i privat ägo.


              Foto Lagge Ekström






Två exempel på minnesmynt D:9.IULI 1794


                      Minnesmyntet från 1794, Avesta.   12,8 gram   31,5 mm.   Variant 3a enligt sammanställningen ovan.



     
Minnesmyntet från 1794, Avesta.   5,3 gram   27,5 mm.   Variant 2b enligt sammanställningen ovan. Diagonalt räfflad rand.


Hur många minnesmynt D:9.IULI som präglades är okänt, men man kan nog påstå att det rörde sig om en begränsad upplaga. Anledningen till att man inte vet upplagans storlek är att hela myntverkstaden och dess arkiv förstördes vid en eldsvåda år 1803. Det kan också vara så att information som överlevt eldsvådan förkommit i samband med att myntverkstaden i Avesta definitivt lades ned år 1833.


Ett skillingmynt från 1802 att jämföra med

För att jämföra exemplet på minnesmyntet med ett ”riktigt” halvskillingmynt, se följande bild.


                    En "riktig" halvskilling på ny plants från 1802, Avesta.   14,2 gram   30,5 mm.   Ruträfflad rand.


Halvskillingarna på ny plants präglades i Avesta i en upplaga av 2.340.000.



Gravörer i Avesta vid den här tiden var:

        Carl Erik Norman            1790 - 1808
        Christopher Norman            tillförordnad endast 1808
        Carl Gustav Norman            1808 - 1823

Som vi kan se av sammanställningen över gravörer i Avesta var det Carl Erik Norman som graverade både minnesmyntet och det första ”riktiga” halvskillingmyntet. År 1809 präglade man för sista gången halvskillingmynt i Avesta.




Överprägling av halvskillingmynt på ettöringar

Det var inte bara i Avesta som halvskillingmynt präglades. I Stockholm överpräglade man halvskillingmynt på 1 öre s.m. från Fredrik I:s, Adolf Fredriks och Gustav III:s dagar. I vilken utsträckning detta förekommit är okänt, men vi vet att gravören hette Lars Grandel och myntmästaren hette Olof Lidijn. Den sista ompräglingen av halvskillingmynt i Stockholm gjordes 1805.




                      En halvskilling överpräglad på 1 öre s.m.   Detaljer från den ursprungliga präglingen syns tydligt.




              I närbild kan man se att det är en ettöring från 1740-talet som överpräglats - möjligen 1746.



Av nedanstående bild kan vi se hur en ettöring från 1746 såg ut. På åtsidan finner vi Fredrik I:s monogram bestående av två motvända ”F”.


                                                                                   1 öre s.m., Fredrik I, 1746, Avesta.

Referenser
        Erik Berggren, 1964
        Ulla S Linder-Welin, 1965
        Den Svenska Mynthistorien, 2007

Alla fotografier är av författaren där inget annat anges.


Sonesgården den 18 augusti 2012

Lennart Castenhag


<< åter till GIVA-sidan >>





Dokumenthistorik

2012-08-18 Skapat en varianttabell
2012-08-16 Rättat ett fel: Carl Erik Norman var gravör 1790-1808 (ej till 1801 som det stod tidigare).
2010-10-09 Lagt in bättre bilder från mynt 1 ösm 1778.
Ändrat texten under rubriken "Punsar till 1 öre SM 1778....". Förtydligat att punsar till G-monogrammet inte har återanvänts.
2010-09-21 Kompletterat med bild på 12 gram minnesmynt med slät rand.
2010-08-04 Kompletterat med jämförelse avseende detaljer på 1 öre SM 1778.
2009-11-23 Kompletterat med ett minnesmynt på tunt pollettämne.
2009-10-15 Ett fel rättat: diagonalt räfflad rand på minnesmyntet istället för vertikalt räfflad rand.
2009-09-30 En första utgåva

___________________________________
Fotnoter
1.   Drottning Lovisa Ulrika, mor till Gustav III, grundade år 1753 Kungliga Svenska Vitterhetsakademien,
men Gustav III ändrade dess namn till Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.   Idag
kallas den kort och gott ”Vitterhetsakademien”.