Skillingmynt under
        Gustav IV Adolf -
                en introduktion

Genom Gustav III:s myntreform 1 jan 1777 utmönstrades begreppet Öre som funnits sedan vikingatiden. Istället fick vi Skilling och det gick 48 Skilling på en Riksdaler. Begreppet runstycke användes för 1/12 Skilling.

Under Gustav III:s tid präglades en stor mängd riksdalermynt (i silver) i olika valörer, men några skillingmynt (i koppar) kom aldrig fram. I stället fick 1700-talets kopparmynt gälla enligt följande:

      2 öre SM – 1/2 Skilling
      1 öre SM – 1/4 Skilling
      1 öre KM – 1/12 Skilling = 1 runstycke

Det märkliga är att Gustav III lät prägla både 2 och 1 öre SM samt även 1 öre KM efter det att myntreformen trätt i kraft, och de fick gälla 1/2, 1/4 och 1/12 Skilling i likhet med de älde kopparmynten.

I Avesta fortsatte man att prägla Bergslagspolletter som man gjort sedan Ulrika Eleonoras tid. Åren 1790 och 1791 kom valören 6 öre KM vilken gällde för 1/2 Skilling.

                           
                                      Gustav III kopparmynt efter                                   Bergslagspolletter
                                      myntreformen 1 jan 1777.

Gustav III kom han aldrig att få se några svenska skillingmynt.

Ytterligare läsning Föreliggande introduktion är just en "introduktion" till Gustav IV Adolfs skillingmynt. Här behandlas ämnet översiktligt. För ytterligare information, till exempel ytterligare varianter, se GIVA-sidans högermeny.

Gustav IV Adolf – skillingens myntherre

Kopparmyntet som präglas under Gustav IV Adolf, med anledning av hans besök i Avesta 1794, kanske kan anses vara det första skillingmyntet. Visserligen saknar myntet valör med det gällde för 1/2 Skilling då det kom i cirkulation. Det är Sveriges enda minnesmynt i koppar.

Minnesmyntet hade samma storlek som 1700-talets ettöringar

Minnesmyntet slaget på ett ämne för bergslagspolletter (6 öre KM = 1/2 Skilling)

Eftersom det rådde brist på skiljemynt fick Riksgäldskontoret tillstånd att ge ut myntpolletter i valörerna 1/2 och 1/4 Skilling under åren 1799 - 1802. Dessa myntpolletter följde riksgäldsräkningen.

Riksgäldspolleter 1/2 och 1/4 Skilling.

Observera att uppgiften om vem som var regent saknas på myntpolletterna.

1802 - de första "riktiga" skillingmynten

År 1802 kommer äntligen de första riktiga skillingmynten. I Avesta nyproducerades sådana i valörerna 1/2, 1/4 och 1/12 Skilling (runstycken). I Stockholm skapas 1-skillingar och ½-skillingar, i det s.k. Catarinae bränneri på Södermalm genom överprägling på 2 och 1 öre SM från 1700-talet. En skruvpressliknande anordning användes för detta. Värt att notera är att mynten blev värda dubbelt så mycket efter överpräglingen. 2 och 1 öre SM hade ju cirkulerat ju som 1/2 och 1/4 skilling innan de överpräglades.

Skruvpressen vid Kongl Myntet i Stockholm. Avbildad av CG Fehrman på en samtida medalj. En liknande anordning torde ha använts vid Catarinae bränneri. Det som liknar stenar nertill är stampar för olika mynt och valörer.

1802 Avesta

Under år 1802 nyproduceras i Avesta skillingmynt i valörerna 1/2-, 1/4- och 1/12-Skilling. På halvskillingarna är kungakronan skapad med samma puns som 1 öre SM 1778. Även kronan på minnesmyntet från 1794 är skapad med denna puns. Av denna anledning kallas kronan 1794 år krona.		1794 års kungakrona.		1/2 Skilling Avesta 1802 (id 1742)
Kvartsskillingarna har samma typ av kungakrona under åren 1802-1808.		Typisk kungakrona för 1/4 Skilling.		1/2 Skilling Avesta 1802 (id 1590)
1/12-skillingarna (runstyckena) har en och samma kungakrona under hela Gustav IV Adolfs regeringstid.		Typisk kungakrona för 1/12 Skilling.		1/12 Skilling Avesta 1802 (id 16500)

1802 Stockholm

Stamparna för överpräglingen i Stockholm skiljer sig från Avestastamparna främst genom utformningen av kungakronorna ovanför monogrammen. Tydligen ville man vara noga med att mynten från de bägge myntorterna skulle gå att särskilja. Detta är intressant eftersom stamparna för stockholmsproduktionen faktiskt framställdes i Avesta. Detta hävdar i alla fall Lagge Ekström som stödjer sin teori på att produktionen nästan avstannar i Stockholm när myntverket i Avesta eldhärjades 1803.

Den första överpräglingarna i Stockholm har en kungakrona med överdrivet utsvängda kronbågar. 1-skillingmynt och ½-skillingmynt med sådana kungakronor finns bevarade till våra dagar endast i begränsad utsträckning. De är därför eftertraktade som samlarobjekt.		Kungakrona 1 Skilling typ 1802-A		1 Skilling Stockholm 1802 (id 1487)
		Kungakrona ½ Skilling typ 1802-E		1/2 Skilling Stockholm 1802 (id 1753)

Nästa ”generation” över-präglingar i Stockholm 1802 har ej lika karaktäristiskt utsvängda kronbågar. De flesta 1-skilling-mynten som bevarats till våra dagar har en kungakrona av typen B (det finns några undervarianter av den kronan).		Kungakrona 1 Skilling typ 1802-B		1 Skilling Stockholm 1802 (id 1524)
Samma sak gäller för ½-skillingmynten med kungakrona typ F1		Kungakrona 1/2 Skilling typ 1802-F1		1/2 Skilling Stockholm 1802 (id 747)
Någon gång under år 1802 präglas ett litet antal 1-skillingar i Stockholm med den särdeles märkliga kungakronan typ 1802-C. Endast några få mynt med denna kungakrona finns bevarade till våra dagar.		Kungakrona 1 Skilling typ 1802-C Den minsta av kronorna på 1 Skilling 1802.		1 Skilling Stockholm 1802 (id 1755)

1803 Avesta och Stockholm

År 1803 är händelsefattigt med avseende på nya varianter, och det gäller både Avesta och Stockholm

På 1/2-skillingarna från Avesta återfinns samma kungakrona som föregående år, dvs 1794 års krona och på 1/12-skillingarna (runstyckena) sker inga förändringar, vilket det över huvud taget inte gör för denna valör under hela Gustav IV Adolfs regeringstid.

I Stockholm har 1-skillingmynten krona B och ½-skillingmynten har krona F1 som tidigare.

1803 - Branden i myntverket i Avesta

Den 15 september 1803 inträffade det som absolut inte fick hända. I ett bostadshus i anslutning till myntverket i Avesta bröt en eldsvåda ut. Elden fick ett våldsamt förlopp och ödelade 125 gårdar – men även myntverket strök med. Kvar blev bara ett kolhus och ett rosthus. Händelsen kom mycket olägligt ty stor brist rådde fortfarande i landet på kopparmynt i skillingvalörer.

Efter branden stod en tid myntverkstaden i Stockholm ensam om att producera skillingmynt och halvskillingmynt, men man hade ett problem. Stamparna för överpräglingen hade ju tillverkats i Avesta och plötsligt blev det stopp i leveranserna av sådana. I en tid när produktionen i Stockholm borde gå för högtryck blev det istället en produktion på sparlåga.

1804 - ett nödår

1804 blev ett magert år för produktionen i Stockholm. 1803 års stampar användes så långt det bara var möjligt. Se bilden till höger. Denna halvskilling med årtalet 1803 kan mycket väl ha slagits 1804. Stampen ser i alla fall skrotfärdig ut. I Avesta arbetade man febrilt med att bygga upp myntverket igen. Det gällde ju också att förse Stockholm med nya stampar så att produktionen kom igång där och det gällde att få igång produktionen i Avesta.

Foto: Tomas Jacobsson, Umeå

På hösten 1804 rullar verksamheten igång igen i Avesta. Halv- och kvartsskillingar produceras med gamla stampar från 1803 på plattar som man lyckats rädda undan från branden. När dessa är slut får man fram två nya uppsättningar stampar till halvskillingarna. Resultatet blir den i samlarkretsar så eftertraktade halvskillingen 1804 som präglades i ett fåtal exemplar.

1/2 Skilling Avesta. Fortfarande används 1794 års kungakrona (id 1905).   2½ gångers förstoring.

1805 Avesta

År 1805 är produktionen i full gång i Avesta. Det produceras 1/4 skilling och 1/12 skilling av traditionell typ och man förser även myntverkstaden i Stockholm med stampar.

1805 Stockholm

Numismatiskt sett är 1805 ett mycket intressant år. På 1-skillingarna dyker det upp tre kungakronor varav två är av märklig typ.		Krona 1805-A är den vanliga kronan 1805.		1 Skilling Stockholm 1805 (id 1264).
		Krona 1805-B är en ovanlig krona.		1 Skilling Stockholm 1805 (id 1743).
		Krona 1805-C är en sällsynt krona.		1 Skilling Stockholm 1805 (id 1756).
1/2-skillingen 1805 har två kungakronor varav en är ovanlig.		Krona 1805-G är den vanliga kronan.		1/2 Skilling Stockholm 1805 (id 1504).
		Krona 1805-F2 är sällsynt.		1/2 Skilling Stockholm 1805 (id 1019).

Perioden 1806 - 1808

I och med att året 1805 gått till ända var det slut med överpräglingen på ett- och tvåöringar i Stockholm. Därmed var det också slut med ytterligare mynt i valören 1 skilling under Gustav Adolfs regeringstid.

Under åren 1806 till 1808 fortsätter produktionen i Avesta. Mynten får samma utseende som tidigare, men alla valörer produceras inte varje år.

1809 - kungen avsätts

År 1809 är sista året för Gustav IV Adolfs skillingmynt. Kungen avsätts ju detta år, men 1809 är ett numismatiskt intressant år. Halvskillingarna får en ny kungakrona och det lilla antal kvartsskillingar som slås får också denna nya kungakronan. Ett litet antal 1/12-skillingar (runstycken) av traditionell typ slås också.

Av någon underlig anledning får både kvartsskillingarna och 1/12-skillingarna som slås 1809 årtalet 1808. Detta har varit något förvirrande eftersom 1809 års kungakrona dyker upp på kvartsskillingar "ett år för tidigt".

1/2 Skilling 1809 med 1809 års krona.		1/2 Skilling 1809 (id 1184).
1/4 Skilling producerad 1809 med 1809 års krona.		1/4-skilling producerad 1809, men det står 1808 på den (id 1922).
		De få 1/12 Skillingar som produceras 1809 är av traditionell typ, dvs inga särskilda kännetecken, men det står 1808 på dem.

Produktionssiffror (antal mynt)

Dokumenthistorik

2011-10-04		Komletterat med bild på skruvpressen vid Kongl Myntet.
2011-09-06		Komletterat med bild på halvskilling Stockholm 1803 som skulle kunna ha slagits 1804. Lagt in bättre bilder på bred krona kvartsskilling 1808.
2011-08-05		En första utgåva