.
Gamla mynt
Uppdaterad 2007-10-11
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
.
När man ser bilder på gamla mynt eller sedlar från början av 1800-talet är den naturliga frågan: Vad kunde man köpa för en sådan, dvs hur mycket var den egentligen värd?
Alldeles enkelt är det inte att svara på en sådan fråga eftersom människor levde annorlunda förr i värden – allt betalades inte alltid med pengar, t ex mat och husrum. Dessutom fanns många av dagens varor över huvud taget inte på den tiden vilket innebär att konsumtionen av varor och tjänster skiljer sig avsevärt för en familj i Sverige idag och för 200 år sedan.
Att försöka bedöma pengars köpkraft från förr i tiden försvåras också av att ett antal myntreformer genomförts under årens lopp. För att förstå våra förfäders penningsituation behöver vi därför skaffa oss en inblick i hur mynt har införts och avskaffats under åren.
|
Från och med den 1 januari 1777 gällde att Riksdalern skulle vara Sveriges huvudmynt och det gick 48 Skilling på en Riksdaler. Det var således vid detta tillfälle som begreppet Skilling införs i Sverige, men det skulle dröja ända till 1799 innan de första skilling-mynten präglas och det var Riksgäldskontoret som gav ut dem i nominalerna ½ och ¼ Skilling. De kallades därför ”riksgäldspoletter”. Skilling är ett germanskt ord. Flera av våra grannländer hade skillingmynt långt före oss. ”Riktiga” skillingmynt, dvs utgivna av Riksens Ständers Bank1 kom år 1802. Bilden här intill visar ett ½-skillingmynt från 1803. Observera ”dalpilarna”. De kallas så eftersom de ska visa att kopparen i myntet kom från Dalarna, dvs Falu koppargruva. |
  |
|
1 Riksdaler specie (ett silvermynt) 1 Riksdaler banco (en sedel) 1 Riksdaler riksgälds (en sedel) |  |
Bancomynt och bancosedlar gavs ut av Riksens Ständers Bank. Riksdaler riksgälds och Skilling riksgälds var riksgäldssedlar, dvs de gavs ut av Riksgäldskontoret.Vi kan tycka att det var krångligt att ha Specieriksdaler, bancoräkning och riksgälds-räkning, men folk vande sig, och när de skulle jämföra priser var det Skilling riksgälds man räknade om till. Det gick 1,5 Skilling riksgälds på 1 Skilling banco.
|
1 Riksdaler riksgälds En ettöring efter 1855 fick då växelkursen ½ Skilling riksgälds eftersom det gick 48 Skilling riksgälds på en Riksdaler riksgälds. Ett halvt öre var den lägsta nominalen som präglades. I folkmun kom den att kallas "styver", ett uttryck som vi lånat från tyskan och som betyder "litet mynt". Decimalsystemet infördes för att göra det enkelt att räkna. Men folk tyckte det var krångligt. Handböcker och tabeller för översättning mellan gamla och nya systemet trycktes därför.
|
|
Myntreformen 18731 Riksdaler Riksmynt Det var således år 1873 som vi fick ”moderna pengar”. |  |
|
I dagligt tal dök det upp uttryck som ”treskilling”. Man syftade då på myntet 2 Skilling banco som ju var värt 3 Skilling riksgälds. | |
|
Begreppet ”sexskilling” stöter vi också på. Det var myntet 4 Skilling banco som kallades så i riksgäldsräkning. En sexskilling var efter 1855 värd 12 öre. | |
 |
Begreppet ”tolvskilling” fanns också. Det var silvermyntet 1/16 Riksdaler specie som kallades så eftersom det gick 4 x 48 Skilling riksgälds på en specieriksdaler. Efter 1855 motsvarade ett sådant mynt 25 öre. Tjugofemöringarna kallades sedan ”tolvskillingar” långt in på 1900-talet. | |
|
1 Skilling banco från 1830-talet skulle motsvara 3 öre i dagens valuta eftersom det gick 32 Skilling banco på 1 Riksdaler riksgälds. Bancomyntet här intill motsvarar 2 öre i senare tiders valuta eftersom det gick 48 Skilling riksgälds på en Riksdaler riksgälds. |
|
Ett sätt att värdera köpkraften är att studera levnadskostnadsindex över tid. Av nedanstående diagram framgår det att levnadskostnaderna började öka efter andra världskriget för att verkligen accelerera under 70-, 80- och 90-talen.
Levnadskostnadsindex med juli 1914 = 100. Källa: Statistiska centralbyrån febr 2007.
|
Av diagrammet kan man utläsa att värdet för 1830 är 62,8 och för 2006 gäller värdet 4.153 vilket kan tolkas som att levnadskostnaderna har stigit 66 gånger sedan 1830. Om myntens köpkraft återspeglas i levnadskost-nadsindexets förändring under åren får vi fram att 1 Skilling från 1830 hade en köpkraft motsvarande 2 kronor i dagens penningvärde (eftersom 1 Skilling från 1830 motsvarar 3 öre i dagens valuta och levnads- kostnadsindex har stigit 66 gånger sedan dess). |
|
Hade verkligen inte en Skilling banco mer köpkraft?
På Anbytarforum har jag hittat en uppgift om husvärdering i samband med laga skifte 1835. Gården bestod av bostadsbyggnad, bod med loft, fähus sammanbyggd med lada samt ett vedskjul. Till gården hörde endast ”tomtmarken”. Totalt värderades gården till 77 2/3 Riksdaler. Det framgår inte om det är frågan om Riksdaler Banco eller Riksdaler Riksgälds. Låt oss anta att det är Riksdaler Riksgälds som åsyftas.
År 1835 låg levnadskostnadsindex på 65,9 vilket är 63 gånger lägre än idag. Om 77,66 multipliceras med 63 kommer vi fram till att gården var värd 4.892 kronor i dagens penningvärde.
Av informationen från Anbytarforum framgår också att gårdens värde skulle motsvara 1 års dagsverken för en dräng vilket enligt samma artikel värderas till 4.900 kronor i dagens penningvärde.
|
Beräkning av antika mynts köpkraft via levnadskostnadsindex ger som synes ett resultat som ser väldigt lågt ut. Anledningen till det är nog att vi idag har helt andra krav på tillvaron än vad folk hade på 1830-talet.
Sonesgården den 11 oktober 2007
Lennart Castenhag
Alla foton är av författaren.
___________________________
Fotnot
1.
1866 bytte Riksens Ständers Bank namn till Riksbanken.
Dokumenthistorik
2014-12-05 Ändrat rubrik Antika mynt .... till Gamla svenska mynt ....
2007-10-11 Dokumentet skapat
