.

Gamla mynt

Uppdaterad 2015-06-22

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

.

Var Arbogaörnen
       en landskapssymbol?

På Gustav II Adolfs ettöringar i koppar visas i frånsidans fält en symbol som ibland påstås knyta an till något av de tre landskapen där dessa mynt producerades. Detta stämmer förvisso för säteröret och nyköpingsöret, men hur är det med arbogaöret? Har det myntet verkligen en landskapssymbol på frånsidan? Har Västmanland någonsin haft en örn i sitt landskapsvapen?


Säter

Nyköping

Arboga



Västmanlands landskapsvapen – brinnande berg

Under sorgeprocessionen efter Gustav Vasas död år 1560 symboliserades Västmanland av ett brinnande berg, dvs Sala silvergruva. Under sorgeprocessionen efter Gustav II Adolfs död hade Västmanlands landskapsvapen ändrat utseende till tre brinnande berg som möjligen var Sala, Norberg och Skinnskatteberg. Ännu idag är de tre brinnande bergen Västmanlands landskapsvapen.


Västmanlands
landskapsvapen
idag.
     
Västmanlands vapen,
under Gustav II Adolfs
begravning 1634.



Värmlands landskapsvapen – en örn

År 1568 fick Värmlands landskapsvapen en örn som symbol. Den kan beskådas i Erik Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna från 1600-talet.


Värmlands
landskapsvapen
     
Värmlandsörnen
enligt Erik Dahlberg
(1625-1703)



Fick arbogaöret fel landskapssymbol?

År 1626 startade myntmästaren Caspar Hedviger produktionen av kopparklippingar i Arboga myntverk. Under åren 1626 och 1627 försågs dessa klippingar med en örn på frånsidan. När sedan produktionen lades om till rundmynt år 1627 fanns örnen fortfarande kvar på kopparmyntens frånsidor. Detta är uppseendeväckande. Varför blev det en örn på dessa mynt? Örnen var ju Värmlands landskapsvapen? Uppstod det någon slags förväxling?


Arbogaklipping 1627, såld på Misab13 som objekt 688.



En möjlig förklaring

Förklaringen är att det över huvud taget inte är någon landskapssymbol på arbogaöret. Örnen på frånsidan hade annat ursprung.

År 1892 skrev Johan Gustav Ludvig Bergström (1848-1904) sin Arboga krönika [1]. Där berättar han att Arboga myntverk inrättades vid Höjen år 1625. Vidare berättas att det högt ansedda guldsmedsskrået hade Arbogaörnen som symbol.

Om vi för ett ögonblick accepterar att Arbogaörnen var en symbol för guldsmedsskrået i Arboga under det tidiga 1600-talet är det lättare att förstå varför Caspar Hedviger valde Arbogaörnen som myntverkets signum. Västmanlands landskapsvapen förde ju tankarna till avlägsna orter såsom Sala, Norberg och Skinnskatteberg.

Under år 1628 tog Marcus Kock över som myntmästare i Arboga, men han lade strax ned myntverket eftersom det hade fått lönsamhetsproblem.


Arbogaörnen som Arbogas stadsvapen

Arboga fick stadsrättigheter på 1200-talet. På Arboga kommuns hemsida berättas att Arbogas vapen i form av en örn har sitt ursprung i ett medeltida sigill från 1330. Sigillets bakgrund är höljt i dunkel.

År 1737 gav Jacob Benjamin Lohman ut Arboga känning [2]. Ett kapitel ägnas åt Arbogaörnen som enligt Lohman skulle vara stadens märke sedan urminnes tider. Lohman stöder sig bland annat på skrifter av Olof Rudbeck d.ä. och Johannes Loccenius. Bilden nedan är ur Lohmans bok och visar det äldsta kända Arbogasigillet. Lohman vågar sig inte på en närmare datering men vi kan se ett uncialt A ovan örnens huvud vilket antyder att det är ett medeltida sigill.


Arboga stads äldsta sigill enligt J B Lohman.
Omskriften lyder: SIGILLUM CIUITATIS ARBVGE
vilket kan översättas med Arboga stads sigill

I mitten av 1800-talet skrotades skråväsendet i Sverige och sannolikt fick Arbogaörnen leva vidare som stadens symbol. Så sent som år 1969 fastställdes Arbogaörnen som Arbogas stadsvapen. Se nedanstående bild av Arboga kommunvapen. Det är inte mycket som skiljer den från Värmlandsörnen.


Arboga kommunvapen idag



Sammanfattning

Gustav II Adolfs kopparmynt från Säter och Nyköping försågs med sina respektive landskaps vapen på frånsidorna. Kopparmynten från Arboga fick Arboga stads symbol.


Sonesgården den 22 juni 2015

Lennart Castenhag


Referenser
__________________

[1]  http://www.zenker.se/Historia/Arbogakroenikan/gustaf_adolf.shtml
[2]  Jacob Benjamin Lohman, Arboga känning, Stockholm 1737.


Dokumenthistorik
2015-06-22   Dokumentet skapat