.

Gamla mynt

Uppdaterad 2016-11-08

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

.

Johan av Östergötland
      -   hertig och myntherre

De flesta män och kvinnor som nämns i historieböckerna har utmärkt sig på något sätt – antingen i positivt eller i negativt avseende. Men i Östergötland levde en man i början på 1600-talet vars stora gärning var att avstå från kungakronan – två gånger. På grund av sjukdom dog han vid en ålder av 28 år och hans levnad har skildrats av Anders Fryxel som inte hade något till övers för denne vasason.

Personen ifråga hette Johan och han är ändå intressant – inte på grund av att han var sonson till Gustav Vasa – utan för att han är en av de två personer som efter medeltidens slut låtit prägla mynt trots att han inte var kung. Den andre som gjort så var Karl IX.[1]


Hertig Johan av Östergötland målad
av Holger Hansson (1550-1624).
Statens porträttsamling, Gripsholms slott.



Det politiska spelet

Den åldrade Johan III fick i sitt andra gifte en son 1589 som döptes till Johan. När Johan var tre år dog fadern och Johan fick växa upp hos sin farbror Karl (sedermera Karl IX). Sigismund, Johan III:s son i första giftet, hade krönts till kung, men blev avsatt 1599 och Sverige kom att styras av riksföreståndaren hertig Karl (IX). År 1604 avsade sig Johan formellt sina anspråk på kronan till förmån för sin farbror som kröntes till kung Karl IX. Som gottgörelse fick Johan ett hertigdöme som bland annat omfattade stora delar av Östergötland, vilket Johan tillträdde 1606 (han var då 17 år).

I oktober 1611 dog Karl IX. Enligt successionsordningen stod åter Johan på tur att bli kung, men ännu en gång avstod han från kronan – denna gång till förmån för sin kusin Gustav II Adolf. Som gottgörelse utvidgades Johans hertigdöme och han fick själv förvalta hertigdömets inkomster i form av skatter, avgifter, tullar och böter. Johan gifte sig året därpå med sin kusin Maria Elisabet, Gustav II Adolfs syster. Äktenskapet blev olyckligt och barnlöst.

För att citera Fryxell:

Deras äktenskap blef olyckligt. Sjuklig var hertigen, än mera hertiginnan; hon var till och med stundom rubbad till sina sinnen. Inbördes kärlek och förtroende saknades.


Johan dog den 5 mars på Bråborgs slott endast 28 år gammal. Ett halvår senare dog Maria Elisabet.

För att åter citera Fryxell:

Furstendömet vanvårdades, och det eljest så rika Östergötland var slutligen helt och hållet utarmadt; likaså dess hertig. Vid sin död lämnade han betydliga skulder …….



Myntherren och hertigen Johan

För att skänka glans över sitt hertigdöme lät Johan prägla egna mynt – först i Vadstena och sedan i Söderköping. En förutsättning för detta var att han följde den från 1604 gällande myntordningen avseende myntens storlek, vikt och silverhalt.

Nedan visas 4 Mark 1614 slagen i Vadstena. Enligt myntporträttet hade Johan ännu inte lagt sig till med skägg då.


4 Mark, Vadstena 1614, Hertig Johan.           Myntet i privat ägo. Foto: Gabriel Hildebrand

Nedan visas en Riksdaler 1617. Här har hertigens porträtt god överensstämmelse med samtida oljemålning.


1 Riksdaler, Söderköping 1617, Hertig Johan.           Källa: Gustavianum.

Kopior av Johans Riksdalrar tillverkades på 1700- eller 1800-talet och man präglade in årtalet 1615. Vilken förlaga man använt sig av till dessa förfalskningar är inte känt, men det anses idag att under Johans tid slogs Riksdalrar endast år 1617. Skillnaden mellan den falska och den äkta Riksdalern är lätt att se om man tittar på porträtten.

Nedan visas en falsk Riksdaler. Myntet finns på Gustavianum men årtalet är lite svårt att tyda, men man har tolkat det som 1611.


Falsk Riksdaler 1611 (?).   Källa: Gustavianum.


Årtalet på den falska Riksdalern är verkligen svårt att tyda.
På andra exemplar av detta falska mynt kan årtalet
tydas som 1615.                                     Källa: Gustavianum.




En ettöring utan årtal

Här nedan visas en ettöring från Vadstena eller Söderköping. Myntet saknar årtal men är slaget någon gång under åren 1611-17. Diametern är 20 mm och vikten är 1,25 g. Myntet har passerat många händer och är därför något slitet. När myntet var nytt vägde det c:a 1,6 gram.


                                                      Åtsida                                                                                                 Frånsida
                        Under lejonet står valören: 1 öre               Foto: L Castenhag

                        IOHAN D G REG SVE P HAER D OST                                                             MONETA NOVA REGNI SVECIAE

Om vi skriver ut de hela orden istället för förkortningarna blir det:

              IOHANnes   Dei   Gratia,
              REGni   SVEciae   Princeps   HAEReditarius,
              Dux   OSTrogothiae

Vilket kan översättas med:

Johan med Guds nåde,
konungariket Sveriges arvfurste,
hertig av Östergötland.

Nytt mynt från konungariket Sverige

Observera skölden med sveakronorna och initialerna GAR på frånsidan. Johan var tvungen att på något sätt visa vem som egentligen var kung i Sverige, dvs Gustav II Adolf.



Några olika grundutföranden för Johans ettöringar

Johans ettöringar finns i många olika utföranden. Alla bär Johans namn på åtsidan och Gustav II Adolfs initialer på frånsidan. Nedan visas ett axplock av mynten.


Myntort: Vadstena och Söderköping


1 öre utan årtal
med valör under lejonet.
SM 4a

Foto:
L Castenhag


1 öre utan årtal med valör på ömse sidor om lejonet.
SM 4b

Källa: Ahlström
m fl, SM-boken


1 öre utan årtal och utan valör
SM 4c

Foto:
L Castenhag



1 öre utan årtal
med felstavad omskrift
på åtsidan. Rundberg II:2b
SM --

Foto:
Svensk Mynthandel


Myntort: Söderköping


1 öre med årtal 1617 på ömse sidor
om lejonet och valör under lejonet.
SM 7a.

Källa: Gustavianum

Bild saknas.


1 öre med årtal "17"
bredvid lejonet och valör under lejonet.
SM 7b.


1 öre med årtal "17"
men utan valör.
SM 7c.

Foto:
L Castenhag


1 öre med årtal 1671 på ömse sidor
om lejonet och valör under lejonet.
SM 7d (årtalet felgraverat).
Myntet i privat ägo.

Foto:
Gabriel Hildebrand




Åtsideomskrifter på ettöringarna

Ingen av de sex varianterna som avbildas ovan har lika omskrift på åtsidan.

SM 4a:       IOHAN D G REG SVE P HAER D OST
SM 4b:       IOHAN D G REG SVE P HAER D OSTRO
SM 4c:       IOHAN D G R S P HAER D O
SM 7a:       IOHAN D G REG SVE P HAER D OS
SM 7c:       IOHAN D G R S P HAER D OS
SM 7d:       IOHAN D G REG SVE P HAER OST
Rbg II:2b   IOHN D G REG SVE P HAER D OST

Alla omskrifterna är olika förkortningar och blir i översättning:

Johan med Guds nåde, konungariket Sveriges arvfurste, hertig av Östergötland.



Myntordning Söderköping den 22 mars 1613

Enligt myntordningen den 22 mars(?) 1604 (för hela riket) samt myntordningen för Söderköping den 22 mars 1613 gällde följande för ett öre i silver:

Diameter: 19,0 -21,0 mm

Rätt vikt: 1, 6201 gram. Enligt förordningen skulle man på 210,6162 gram [2]
få ut högst 132 och lägst 128 st ettöringar, vilket omräknat blir 1,5956 – 1,6454 gram.

Silverhalt: 250,0/1000 (246,09/1000 - 253,91/1000)

Finvikt vid rätt halt: 0,4050



Upplagor

Vilka mängder silvermynt som präglades i Vadstena och Söderköping är inte kända eftersom uppgifter om detta saknas i arkiven.





Ytterligare läsning

Jonas Rundberg, D-uppsats i Arkeologi, SU 2001

Den som vill fördjupa sig ordentligt i hertig Johans myntning kan läsa Rundbergs uppsats där det bland annat visas att det finns fler varianter av Johans ettöringar än vad som presenteras i SM-boken.


Stefan Zakrisson, Johan av Östergötland, GNF småskrifter nr 28, 2010

Zakrisson har grävt ordentligt i de historiska källorna och presenterar en förnämlig biografi över hertig Johan. En utförlig beskrivning ges också av det komplicerade Kalmarkriget. Freden vid Knäred 1613 resulterade i att Sverige tvingades betala ett krigsskadestånd på
1 miljon Riksdaler.[3]

Zakrisson visar också att när det gäller ettöringarna höll man sig inte helt strikt till myntordningen. Av de analyser han låtit göra framgår att både silverhalt och vikt kunde falla utanför ramarna.



Fotnoter

[1] Hertig Johan (III) deltog visserligen i ett myntprojekt tillsammans med hertig Karl (IX), men det var hertig Karl som stod för projektet.
[2] Viktenheten ”Lödig mark” motsvarade 8 uns = 16 lod = 210,6162 gram.
[3] Älvsborgs lösen nr 2. Eftersom danskarna krävde betalning i silver uppstod brist på silver i Sverige. Detta var en bidragande orsak till att vi i Sverige började slå kopparmynt 1624 (min egen anm.).



Sonesgården den 8 november 2016

Lennart Castenhag




Dokumenthistorik

2016-11-08 Kompletterat med myntet Rundberg II:2b.

2013-10-12 Lagt in något bättre bilder på de egna mynten.

2011-08-31 Kompletterad med bilder på 4 Mark 1614 och 1 öre SM7d.
Ett tack till Stefan Zakrisson som hjälpt mig med dessa.

2011-01-27 Ny bild SM4c. Kompletterad med bild SM7c.

2011-01-05 Kompletterat med referenser till ytterligare läsning.

2011-01-02 Kompletterat med information om den falska Riksdalern.
Ett tack till Ulf Ottosson som bistått med information om detta.

Kompletterat med ytterligare 3st ettöringar (men bilder saknas).

2010-12-27 En första utgåva..