.
Gamla mynt
Uppdaterad 2009-02-09
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
.
Under åren 1914 – 1921 var det bistra tider i Sverige. Första världskriget hade ju pågått under åren 1914-18 och på Riksbanken hade man bekymmer med att få tag på silver i tillräcklig utsträckning för att prägla mynt. Av den anledningen lät man trycka sedlar med valören EN KRONA. Dessa enkronorssedlar var således att betrakta som nödmynt.
Det besvärliga med dessa 1-kronorssedlar var att de lätt kunde förväxlas med 10-kronorssedlarna. Färg och utseende vara ganska lika. Det var storleken som var den största skillnaden. Det påstås också att sedelbuntar med 10-kronorssedlar av bedragare ”späddes ut” med 1-kronorssedlar.
En hundra år gammal anekdot förtäljer följande:
En gumma sålde sin ko på en marknad för 500 konor och som betalning fick hon 50 stycken 1-kronorssedlar. Gumman stoppade den tjocka sedelbunten i sin ränsel och vandrade förnöjt hem till sin stuga. Så småningom blev hon varse att hon hade blivit bedragen.
Händelsen blev allmänt känd i landet och 1-kronorssedeln kom därefter att kallas för ”kotia”. Av nedanstående bild framgår hur kotian såg ut. I hörnen finns symboler för de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder.
En kotia från år 1921.
Det märkliga med kotian är att dess baksida är en spegelbild av dess framsida - ungefär som om färgen gått rakt igenom papperet.
I övre vänstra hörnet är adelns symboler: hjälm, lansar och fanor.
I övre högra hörnet är prästernas symboler: änglahuvud, kräkla och biskopsnyckel.
I nedre vänstra hörnet är borgarnas symboler: ankare, borste, mm.
I nedre högra hörnet är böndernas symboler: sädesax, lie, grep, kratta, spade, mm.
Ännu så sent som år 1987 var dessa kotior gångbara som betalningsmedel. Att idag försöka prångla ut en kotia som en tiokronorssedel är en dålig affär. En samlare betalar mångdubbelt mer för en sådan sedel om den är i hyfsat skick.
Sonesgården den 9 februari 2009
Lennart Castenhag
