.

Gamla prylar

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Skapad 2015-03-01

.

Likare för viktsorten "ort"
från perioden 1855 - 1889

En bekant till mig köpte en viktsats på en loppmarknad. De enskilda vikterna var utformade på ett märkligt vis. De var inte runda och inte kubiska. De var utformade som stympade pyramider. Stort bryderi uppstod. Varför hade vikterna fått denna utformning och vad har viktsatsen haft för användningsområde?

Minstingen i serien hade vikten 43 gram och märkningen 10,0. Viktsorten 1 ort motsvarar 4,3 gram, så låt oss undersöka om det är en viktsats graderad i ort.

Med hjälp av en köksvåg uppmättes följande värden:

  Märkning   Uppmätt  
(gram)
  Rätt värde  
(gram)
    10,0   43 42,51
    20,0   86 85,02
    30,0   128 127,5
    40,0   170 170,0
    1 M   427 425,1

Av de uppmätta värdena kan vi dra slutsatsen att viktsatsen är graderad i ort, vilket innebär att den tillverkades efter år 1855 då decimalsystemet infördes i Sverige. Det gick då 100 ort på ett skålpund.

Den största vikten, med märkningen 1M, hade en vikt av 427 g vilket är mycket nära 1 skålpund. För länge sedan var ett halvt skålpund lika med 1 mark. Senare uppstod en betydelseförskjutning så att ett helt skålpund blev synonymt med 1 mark, och det är just vad vi kan se här.

År 1889 övergick vi till SI-systemet i Sverige och den allmänna viktsorten blev kg (kilogram). Viktsatsen kan därmed tidsbestämmas till åren 1855 - 1889.

Användningsområde

Den säregna utformningen har sannolikt sin grund i att det en gång fanns ett schatull som viktsatsen förvarades i. För att det skulle gå lätt att lyfta ur de enskilda vikterna ur sina fack gav man dem formen av stympade pyramider. Sannolikt var insidan på facken klädda med tyg för att inte slitage skulle uppstå då vikterna lyftes i och ur schatullet.

Genom att kombinera de fem vikterna på lämpligt sätt kan viktbestämningar göras inom intervallet 10-200 ort i steg om 10 ort. Varför denna indelning? Ja, det kan ju knappast ha varit dagligvaror som har uppmäts. Det påkostade arrangemanget leder tankarna till en likare för kontroll av andra vikter eller kontroll av vågar.

I boken av Bruzelli/Carlestam, Svensk mått-, mål- och vikthistoria visas en bild på en snarlik viktsats. Bruzelli/Carlestam hävdar att det är frågan om en likare.


Sonesgården 1 mars 2015

Lennart Castenhag

Foto: Bernd Lindner, Dals-Rostock


Referenser:
Albert W Carlsson, Med mått mätt, 1989.
Birger Bruzelli & Håkan Carlestam, Svensk mått-, mål- och vikthistoria, Falun 1999.


Dokumenthistorik

2015-03-01   En första utgåva.