.

Gamla prylar

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Skapad 2012-09-18

.

Pyndaren

Böter 10 daler silvermynt för innehav av sådan

Pyndaren är en våg med fast upphängningspunkt och rörlig motvikt. Den är därför lite mer avancerad än besmanet som har fast motvikt och rörlig upphängningspunkt. Både pyndare och besman har funnits i Sverige sedan vikingatiden och pyndare har hittats vid utgrävningar i Pompeji.


Pyndare. Fast upphängningspunkt och rörlig motvikt.


Besman. Fast motvikt och rörlig upphängningspunkt



Pyndare och besman förbjöds i Sverige i samband med 1638 års riksdag, men förbudet verkar inte ha fått någon större genomslagskraft. I det kungliga plakatet från den 10 mars 1665 (den första standarden i Sverige för mått och vikt) upprepas förbudet.

Så här står det i plakatet från 1665:

Alle Pyndare och Besman, så i Städerne som på Landz-bygden, skole affskaffas, och fördriste sigh ingen, effter denne Dagh, denne Wigts-Sort, antingen i kiöp och sahlu, eller elliest annars, än til sitt eget huusbehof at bruka, effter som ock Pyndare och Bessmare-Wigten allaredo förmedelst 1638 Rijkzdagz Besluth, såsom otienligh, är affskaffadh och förbudin . . . . .
         

Trots kungens förbud mot pyndare och besman fortsatte allmogen att använda sådana, så i den kungliga förordningen från 8 oktober 1733 skärpte kungen tonen avseende pyndare och hotade med dryga böter för den som ertappades med en sådan.

När det gäller besman, verkar som om kungen insåg att det nog inte skulle gå att få folket att slänga bort dem och ersätta dem med balansvågar och krönta vikter. Besmanen var ju så enkla att tillverka och enkla att använda.

Så här står det i 8:e paragrafen i förordningen från 1733

Alla pyndare, så i Städerne som på Landsbygden och i Bergslagerne, äro redan, igenom 1638 års Riks-Dags Beslut, ofwannämde Stadga af år 1665 och flere Förordningar, såsom orichtige wordne förbudne. Fördenskull biude och befallde Wi härmed, at ingen på Landsbygden och i Städerne twenne år efter denne Wår Förordnings Publication någon Pyndare hos sig i huset qwarhafwa skall wid tio Daler Silf:mts böter. Beträdes någon dermed oftare, böte andra gången dubbelt, och tredubbelt så ofta han widare sig dermed förser. Samma Lag ware och för Bruks-Patroner och Factorer i Bergslagerne.
         

Det var således belagt med böter på tio Daler Silvermynt att ha en pyndare hemma, och bötesbeloppet höjdes kraftigt för den som ertappades upprepade gånger.

Det verkar som om kungens hårda ord tog skruv. Pyndare med svenskt ursprung är idag mycket sällsynta. I hemmen eller hos antikvitetshandlarna ser man dem ytterst sällan. Kungen hade tydligen varit framgångsrik på 1700-talet i sina strävanden att få allmogen att sluta använda den här typen av våg. De pyndare som idag dyker upp på auktioner har så gott som alltid utländskt ursprung. I Norge användes de långt efter det att de försvunnit från den svenska marknaden. De kallades därför ibland för ”norskvåg” av dem som bodde nära norska gränsen.

På bilden nedan visas en pyndare som enligt uppgift ska vara tillverkad i Ungern. Den är graderad i kilo och den har två skalor på vågbalken beroende på valet av fästpunkt för vågkroken. Eftersom den är graderad i kg är den tillverkad efter 1889, sannolikt under första halvan av 1900-talet.

Huruvida förbudet mot innehav av pyndare ännu idag leder till böter på 10 daler silvermynt har jag ingen aning om, och inte heller har jag 10 daler silvermynt undanstoppade för att betala sådana eventuella böter.


Motvikten flyttas utmed vågbalken tills jämvikt uppnås. Med vågkroken (den krok man hänger lasten i) i det yttre fästet är det
skalan på vågbalkens överkant som gäller. Med vågkroken på det inre fästet är det den nedre skalan som ska avläsas.






Det inre fästet (det till vänster) och det yttre fästet (det till höger) för vågkroken. Med vågkroken i det yttre fästet har vågen
större noggrannhet, men kan ej hantera så tung last.






På motviktens ögla kan man se att vågen ska kunna
hantera upp till 20 kg.

     


Tillverkarens stämpel är svår att tyda, men pyndaren
anses vara från Ungern.





Sonesgården 18 september 2012

Lennart Castenhag


Dokumenthistorik

2012-09-18   Förtydligat att även besman förbjöds 1638.

2012-09-12   En första utgåva.