.
Gamla prylar
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
Skapad 2012-11-22
.
För en tid sedan damp den ned i brevlådan - den märkliga viktsatsen med skålvikter som inte följer förordningen från 1665. Viktsatsen har inga stämplar på locket som visar vem som tillverkat den och det finns inte heller stämplar som visar att den är justerad.
Då och då har jag tagit fram viktsatsen och granskat den. Jag har jämfört mina mättabeller med de uppgifter jag har tillgång till om sådana här viktsatser, men varje gång har jag givit upp.
Men skam den som ger sig.........
Viktsatsen har inte det utseende som är vanligen förekommande på svensktillverkade viktsatser. Utseendet påminner om de viktsatser som tillverkades i Nürnberg i slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet.
Den minsta skålvikten - "knappen" - brukar ofta saknas på sådana här gamla viktsatser. Här finns den med.
I botten på undersidan är det på varje skålvikt ett märke. Frågan är om det stansats in eller om det uppstått under tillverkningen i samband med att materialet spändes fast i en svarv.
Inga stämplar finns heller på den yttre skålvikten - varken i botten eller på locket.
Bilden längst ned till höger visar märket på undersidan i centrum i förstoring.
Är det en stämpel eller har det uppkommit under tillverkningen då materialet spändes fast i en svarv?
Viktsatsen (den högra) skulle mycket väl kunna vara från Nürnberg om man ser till de vackra utformningarna av balkarna på locket. Viktsatsen till vänster är tillverkad i Nürnberg 1725.
Viktsatsen till vänster väger (komplett) 425 gram, dvs ett skålpund. Viktsatsen till höger är högre men har mindre bottenyta. Den väger (komplett) 349,1 gram. För vilket land och viktsystem den kan tänkas ha varit avsedd är en gåta.
Mätdata för viktsatsen
|
Det är inte bara den totala vikten för viktsatsen som är förbryllande. Det inbördes förhållandet mellan skålvikterna är också mycket märkligt. En svensk viktsats av typen 1 skålpund består av vikter med ett binärt inbördes viktförhållande, dvs en skål väger hälften av nästkommande skål i storlek.
Se nedanstående grafiska presentation som visar det inbördes viktförhållandet för en svensk skålpundsviktsats (med lodvikter) och den märkliga ännu inte identifierade viktsatsen.
Den röda kurvan är i form av en parabel. Den blå kurvan har oregelbundenheter som tyder på ett icke binärt förhållande.
Min första tanke när jag såg denna bild var att den okända viktsatsen är ett hopplock av skålvikt som egentligen inte hör samman. Men det resonemanget håller inte eftersom skålvikterna passar perfekt tillsammans och de är också så lika varandra i utförande.
Om vi antar att de enskilda skålvikternas vikter ska uttryckas i tolftedelar av viktsatsens totala vikt kanske det går lättare att hitta ett fungerande inbördes förhållande (jag har prövat med 16-delar, 24-delar och 32-delar, men de gav inga användbara resultat).
|
Det som stör mig är att skålvikterna 1 och 3 har så stor differens från de teoretiska värdena. Men det finns ju alltid en möjlighet att dessa två skålvikter inte är original.
Den kvarstående frågan är för vilket land viktsatsen är tillverkad och vilken viktsort det är.
Om vi antar att den minsta skålvikten (knappen) har blivit utbytt och blivit för tung, samt att det blivit något fel på skålvikt 3 så att den blivit för lätt, börjar teorierna närma sig verkligheten.
Den svenska medicinalvikten Libra som motsvarar 356,28 gram infördes efter tyskt mönster 1668 och viktsatserna importerades från Nürnberg. Det gick 12 Uns på en Libra.
Med korrigering på skålvikt 1 och 3 blir den totala vikten 351 gram, dvs bara 1,5% fel. Så här skulle tabellen se ut efter korrigering:
|
Så fann gåtan sin lösning till slut. Viktsatsen är avsedd för den svenska apoteks- eller medicinalvikten Libra (12 Uns = 1 Libra), och den är tillverkad i Nürnberg, sannolikt i slutet av 1600-talet. På den tiden hade inte justeringsväsendet kommit igång i Sverige vilket förklarar att några justeringsstämplar inter går att finna.
En man ur läsekretsen hörde av sig via epost häromdagen och ifrågasatte viktsatsens äkthet. "Det skulle i så fall inte vara första gången en sådan här viktsats förfalskades", löd kommentaren.
Javisst kan det vara en förfalskning. Detta faktum föresvävade mig av och till innan jag tyckte att jag lyckats identifiera viktsatsen. Om det är en förfalskning frågar man sig vad för slags viktsats den i så fall avsågs att efterlikna. Att det inte är ett skålpund är ju lätt avslöja även med ganska enkla hjälpmedel.
Argument som talar för en förfalskning är:
- "Knappen" och en av de andra skålvikterna har för stor avvikelse.
- Att "knappen" avviker går att förklara med att den ej är original, men att den andra
skålvikten avviker ställer frågan på sin spets.
Argument som talar emot att det är en förfalskning är:
- Designen påminner om Nürnberg 1600-tal.
- Skickligt utfört hantverk.
- Viktsatsen representerar alla tal från 1/3 uns till 12 uns i inkrement om 1/3 uns !!
under förutsättning att alla skålvikter är i trim.
- Ett imponerande hantverk. Hur lätt är det att förfalska en libra-viktsats?
Det enda sättet att avgöra om viktsatsen är äkta eller förfalskad är att jämföra den med en garanterat äkta Libra-viktsats. Ännu har jag inte lyckats hitta en utförlig beskrivning av en sådan.
Fortsättning följer således på denna berättelse.
* * * * *
Så har jag då fått svar från folk som har mer kunskaper om gamla viktsatser än jag. Och det kan nu slås fast att viktsatsen INTE är avsedd för apotek och medicin. Viktsatsen är med största sannolikhet en kopia och den är nog inte särskilt gammal. Något ekonomiskt värde finns inte heller.
Men jag hade roligt under den tid som jag ägnade mig åt min bluff-viktsats.
Sonesgården 22 november 2012
Lennart Castenhag
2012-11-22 Kompletterat med ett genmäle från läsekretsen.
2012-11-18 En första utgåva.
