.
Gamla prylar
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
Skapad 2012-11-14
.
Av de viktsatser jag granskat på senare tid intar det exemplar som här ska beskrivas en särställning. Vid en första anblick ser viktsatsen ut såsom svenska viktsatser brukar se ut från första halvan av 1800-talet. Den är komplett också vilket inte är alltför vanligt. Ofta brukar den minsta skålvikten, "knappen", saknas. Men här är den med.
Med skålvikterna urplockade ser viktsatsen normal ut, men skålvikterna känns lite "grovt tillyxade".
Vänder vi på skålarna ser vi att nästan alla har avrundad botten. Så brukar det inte se ut.
Skålvikterna är klumpigt gjorda och på de flesta skålvikterna är bottens undersida amatörmässigt avrundad med fil. Inga stämplar finns på dem. På lockets ovansida är det ett "C" och ett kursivt "h" eller "K". De är sannolikt ditsatta av tillverkaren, men några stämplar som visar att viktsatsen justerats går inte att finna.
Nästan alla skålvikter ser ut att vara klumpigt bearbetade på undersidan med fil.
Några stämplar i skålarna står inte att finna. På knappen är instämplat en etta ovanför en tvåa. Vad det ska betyda är inte lätt att veta eftersom det INTE kan betyda "en halv".
De enda stämplar som finns är ett "C" och ett kursivt "h" eller "K" på lockets ovansida.
Lockets diameter är 50,7 mm och höjden till locket överkant (exkl lockbalk) är 39,3 mm. Bottens ytterdiameter är 30,0 mm.
|
Som framgår av tabellen har varje skålvikt, inklusive "knappen", alldeles för stor vikt. Det normala är att avvikelsen är mindre än en procent för en enskild skålvikt. Här ligger avvikelsen på omkring 7 procent för högt för varje skålvikt.
I rubriken ställdes frågan huruvida viktsatsen är hemmagjord eller om det är en lärlings verk. Ytterskålen ser autentisk ut med avseende på formen. Lockbalkens, gångjärnets och låsanordningens utformningar ser också autentiska ut.
De inre skålvikterna känns däremot klumpiga när man granskar dem och de amatörmässigt utförda rundningarna av bottnarnas utsidor för tanken till att en bysmed varit i farten. Kanske hade alla de inre skålvikterna försvunnit och bysmeden tillfrågades om han kunde tillverka nya. Att de nya skålvikterna inte har rätt vikt är lätt att förstå. Det var just detta - att varje skålvikt har exakt vikt - som var "high tech" vid tiden för den här viktsatsens tillkomst.
Ett problem är att ytterskålen visar så stor avvikelse från rätt vikt. Detta skulle kunna förklaras med att sprinten till gångjärnet försvunnit och har ersatts med en för grov sprint. Granskar man gångjärnet ser man tydligt att någon filat på den sprint som sitter där nu. Gångjärnet känns ovanligt distinkt också som om det renoverats i efterhand. Det normala för sådana här viktsatser är att gångjärnen känns lite "fladdriga".
Den praktiska betydelsen med en överviktig viktsats kan man fundera över. Om viktsatsen användes av en handelsman på marknaden var den till nackdel för honom själv. Om viktsatsen användes av handelsmannen när han gjorde inköp av varor gynnade det honom. Totalt sett borde det ha varit till nackdel för handelsmannen att ha en så överviktig viktsats.
Trots den långa utläggning som här gjorts finns frågor kvar att besvara:
- Vem har tillverkat viktsatsen?
- Hur kommer det sig att viktsatsen ursprungligen inte har justerats?
Att det finns ett C instämplat på locket kan tyda på att viktsatsen tillverkats utomlands för den danska marknaden. Bokstaven C skulle i så fall stå för Köpenhamn. Den andra stämpeln kan ha tillkommit i Danmark.
Svaret på den andra frågan ger sig självt. Det är inte en svensk viktsats.
I Danmark, före övergången till kilogram, hade man följande viktmått:
Pund - 500 gram
Uns - 31,25 gram
Lod - 15,625 gram (det gick 32 lod på ett pund)
Qvintin - 3,90625 gram
Ett danskt pund hade vikten 500 gram vilket ska jämföras med det uppmätta 460,15 gram och ett danskt lod vägde 15,625 gram vilket ska jämföras med det uppmätta 14,35 gram.
Viktsatsen är således alldeles för lätt för att svara mot danska förhållanden.
Kan det vara så att den danska viktsatsen modifierats av en bysmed för att anpassas till svenska förhållanden? Det skulle i så fall förklara alla de konstiga filmärken som påvisats. Men resultatet blev inte så lyckat. Det skulle vara intressant att få veta i vilken utsträckning viktsatsen kommit till användning.
Sonesgården 14 november 2012
Lennart Castenhag
2012-11-14 En första utgåva.
