.

Kultur- o idehistoria

Uppdaterad 2014-03-28

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

.

Det medeltida Frankrike

Det medeltida Frankrike uppstod ur Karl den stores rike, Frankerriket. Ludvig den fromme (Karls son) fruktade att ingen av hans söner ensam skulle kunna hålla samman imperiet. Efter Ludvigs död uppstod inbördeskrig. Vid fördraget i Verdun 843 fastställdes riket delning i tre delar. Den yngste av de tre bröderna, Karl "den skallige", tilldelades den västra delen - det Västfrankiska riket.


Det Västfrankiska riket efter freden i Verdun 843.


En mängd feodala territorier
Det Västfrankiska riket var ett tämligen löst sammansatt rike. Kungen kontrollerade egentligen endast området kring Paris. I övrigt var landet uppdelat i självständiga feodalområden vars stöd kungen var beroende av. Att skaffa sig kontroll över dessa feodalherrar var kungarnas huvudbry under hela medeltiden.


Frankerriket år 1180. Se mängden feodala provinser och den lilla kungliga domänen.


Med Ludvig V "lättingen", som regerade 986 - 987, utslocknade den karolingiska ätten på rikets tron. I samband med att Hugo Capet kröntes till kung tillträdde en ny ätt på tronen - den capetingiska ätten.

En mängd valutor och många språk
Vid denna tid slog feodalherrarna egna mynt och de gällde endast lokalt. Kungens mynt, som slogs på ett antal orter, gällde i hela riket. På så vis kan man säga att det fanns omkring 150 olika valutor i riket. Dessutom talades det ett dussin språk. Sådan var situation då den karolingiska ätten utslocknade på rikets tron strax före år 1000.

Frankrike föds som nation
Filip II August regerade 1180 - 1223. Han var den förste kungen som kallade sig kung av Frankrike. De tidigare kungarna hade kallat sig kung av Frankerriket. Frankrike som nation hade därmed fötts, men det var forfarande ett löst sammansatt rike med flera självständiga regioner. Dessutom hade den engelske kungen stora besittningar i Frankrike.




Västfrankiska riket under den karolingiska ätten.


Karl I "den skallige"   –   843-877

Levde under åren 823-877. Yngste sonen till Ludvig den fromme.

Ludvig II "den stammande"   –   877-879

Levde under åren 846-879. Son till Karl I "den skallige".
Han vara fysiskt bräcklig och överlevde sin far med endast två år.

Ludvig III   –   879-882

Samregerade med brodern Karloman II.
Ludvig III levde under åren 865-882. Son till Ludvig II. Dog vid en ålder av 17 år.

Karloman II   –   879-884

Samregerade med brodern Ludvig III
Karloman II levde under åren 866-884. Son till Ludvig II. Dog vid en ålder av 18 år.

Karl II "den tjocke"   –   884-887   (avsatt)

Levde under åren 839-888. Son till Ludvig den tyske.

Odo (Eudes)   –   888-898

Levde under åren 860-898. Son till Robert "den starke".
Odo kallades "greven av Paris". Han var en skicklig härförare.

Karl III "den enfaldige"   –   898-922   (avsatt)

Levde under åren 879-929. Son till Ludvig II. Han gjorde Normandie till hertigdöme åt vikingahövdingen Rollo. Karl III besegrades av Hugo den store och avsattes.

Robert I   –   922-923

Levde under åren 865-923. Son till Robert "den starke". Han var därvid bror till Odo. Robert I avled av de skador han ådrog sig då Karl III besegrades och avsattes.

Rudolf av Burgund   –   923-936

Levde under åren 890-936. Son till Rickard av Burgund. Adeln valde Rudolf till kung efter det att Robert I hade stupat. Provence gick förlorat.

Ludvig IV "från andra sidan havet"   –   936-954

Levde under åren 920-954. Son till Karl III. Ludvig hade egentligen bara makten över staden Laon och var ofta i fejd med Hugo den store (hertigen av Paris) som behärskade området runt Paris och området söder om Loire. Att han kallades "från andra sidan havet" berodde på att han växt upp i England. Han hämtades hem till Frankrike för att man ville ha en kung av den karolingiska ätten.

Lothar   –   954-986

Levde under åren 941-986. Son till Ludvig IV. Var i strid med Otto II av det Östfrankiska riket.

Ludvig V "lättingen"   –   986-987

Levde under åren 967-987. Son till Lothar. Han dog vid en ålder av tjugo år och hann inte uträtta så mycket under sina två år vid makten. Han fick också öknamnet "han som ingenting gjorde". I och med Ludvig V:s död slocknade den karolingiska ätten ut på den Västfrankiska tronen.




Västfrankiska riket under den capetingiska ätten.


Hugo Capet   –   987-996

Levde under åren 940-996. Son till Hugo den store. Robert I var hans farfar. Namnet Capet kom av att han bar en kort rock, en kappa.

Robert II "den fromme"   –   996-1031

Levde under åren 972-1031. Son till Hugo Capet. Robert författade ett antal psalmer som bland annat finns i den amerikanska psalmboken.

Henrik I   –   1031-1060

Levde under åren 1008-1060. Son till Robert II. Henriks andra hustru var Anna av Kiev som var dotter till Jaroslav I och Olof Skötkonungs dotter Ingegerd.

Filip I   –   1060-1108

Levde under åren 1052-1108. Son till Henrik I. Det stora antalet feodala territorier hade försatt landet i ett upplösningstillstånd. Filip försökte komma tillrätta med problemet genom att föra krig mot feodalherrarna.

Ludvig VI "den tjocke"   –   1108-1137

Levde under åren 1081-1137. Son till Filip I.

Efter en rad framgångsrika expeditioner lyckades Ludvig VI underkuva de upproriska vasaller som hade varit ett hot mot hans far. På så sätt återställdes ordningen i den kungliga delen av Frankrike och regeringsmakten stärktes. Feodalborgarna togs i anspråk för den kungliga förvaltningen och rikets ämbeten överflyttades på män som kunde kontrolleras av kungen.

Vasallerna i Frankrike hade stor självständighet och ett mål för Ludvig var att få kontroll över dessa. Henrik I av England hade också intresse av dessa vasaller. I hans plan låg att de skulle bli engelska besittningar ungefär som Normandie som styrdes av brodern Robert.

År 1106 bröt konflikten ut mellan Ludvig VI och Henrik I, och den skulle pågå i 20 år. Ludvigs strategi var att försvaga Henriks positioner men efter slaget vid Brémule 1119 stod Henrik I som segrare vilket befäste hans överhöghet över Normandie. Därefter gifte Henrik I bort sin dotter med greven av Anjou som var en av Frankrikes störste jordägare.

För Ludvig såg det ändå inte helt mörkt ut. När den tyske kejsaren Henrik V invaderade Frankrike 1124 slöt de franska vasallerna upp bakom sin kung och Henrik V tvingades dra sig tillbaka.

Kort före sin död lyckades Ludvig VI få till stånd ett äktenskap mellan sonen Ludvig VII och Eleonore av Akvitanien. Hon stod som arvtagerska till provinsen efter det att hennes far dött, så arrangemanget stärkte det franska kungahuset avsevärt.

Ludvig VII "den unge"   –   1137-1180

Levde under åren 1120-1180. Son till Ludvig VI.

Ludvig fortsatte med den politik som hans far, Ludvig VI, hade fört. Det visade sig dock att han inte hade samma auktoritet som sin far.

Under det andra korståget deltog Ludvig VII under två och ett halvt år och när han kom hem fann han sitt äktenskap i upplösning. Skilsmässan från Eleonore resulterade i att Akvitanien gick honom ur händerna.

Det tyska imperiet hade varit den dominerande maktfaktorn i Europa fram till mitten av 1100-talet, men med kröningen av Henrik II av England förändrades maktbalansen. Till England räknades Normandie, Anjou, Main och Touraine. Genom giftermålet mellan Henrik och Eleonore tillfördes Akvitanien.

År 1173 tvingades greven av Toulouse att erkänna sig som vasall till Henrik II av England, vars rike därmed kom att stäcka sig ända till Medelhavet.

Henrik II av England gifte bort sin andre son Henrik (”den yngre”) med Ludvig VII:s dotter Margareta. I Margaretas hemgift ingick grevskapet Vexin som därmed kom under engelsk kontroll.




Frankrike har fötts som nation (slut med det Västfrankiska riket).



Filip II August   –   1180-1223

Levde under åren 1165-1223. Son till Ludvig VII.

Philip II var den förste att kalla sig "kungen av Frankrike" (Roi de France). Hans företrädare var "Frankernas kungar" (Roi des Francs).

En stor del av Frankrike hade blivit engelska besittningar efter det att den store jordägaren och greven av Anjou (av ätten Plantagenet) ärvde den engelska kronan 1154 som Henrik II. Philip II lade under sig dessa engelska landområden undan för undan under sin regeringstid.


                Förhållandena år 1180 då Filip II tillträdde som kung                       Förhållandena år 1223, dvs under Filip II:s sista levnadsår



Ludvig VIII   –   1223-1226

Levde under åren 1187-1226. Son till Filip II August.

Ludvig IX "den helige"   –   1226-1270

Levde under åren 1214-1270. Son till Ludvig VIII. Ludvig IX organiserade det sjunde korståget och han företog ett fälttåg mot Raymond av Toulouse. År 1229 (freden i Paris efter albigenserkriget) lades Toulouse under den franska kronan.

Ludvig organiserade det sjunde korståget mot Egypten 1244 och återvände till Frankrike 1254. Han har gått till historien som Ludvig den helige eftersom han helgonförklarades 1297.

Filip III "den djärve"   –   1270-1285

Levde under åren 1245-1285. Son till Ludvig IX. Filip III var en svag och osjälvständig regent vilket gav honom öknamnet med den ironiska betydelsen.

Filip IV "den sköne" (le Bel)   –   1285-1314

Levde under åren 1268-1314. Son till Filip III och Isabella av Aragonien. Paret fick tre söner och alla blev i tur och ordning kung av Frankrike.

Filip IV var allierad med skottarna och förde krig mot England, beskattade kyrkan hårt, kastade ut alla judar ur riket och beslagtog deras egendomar. Han dödade flera av ledarna för tempelherreorden och konfiskerade deras förmögenheter.

Ludvig X   –   1314-1316

Levde under åren 1289-1316. Son till Filip IV. Ludvig X motverkade de feodala ligorna genom dekret om slavarnas frigivande.

Johan I   –   1316

Levde under året 1316. Son till Ludvig X. Johan var kung under 7 dagar.

Filip V   –   1316-1322

Levde under åren 1292-1322. Son till Filip IV. Fortsatte sin fars centraliserande intentioner.

Karl IV "den sköne"   –   1322-1328

Levde under åren 1294-1328. Son till Filip IV. Karl genomförde reformer avseende finansförvaltningen. Han blev den siste capetingiske monarken.




Frankrike under ätten Valois


Filip VI de Valois   –   1328-1350

Levde under åren 1293-1350. Son till Karl av Valois. Filip kom i konflikt med Edvard III av England vilket skulle bli inledningen på hundraårskriget.

Johan II   –   1350-64

Levde under åren 1319-1365. Son till Filip VI. Johan besegrade engelsmännen i slaget vid Poiters 1356, men han dog i engelsk fångenskap.

Karl V "den vise"   –   1364-1380

Levde under åren 1338-1380. Son till Johan II. Karl var framgångsrik i hundraårskriget mot engelsmännen. Han var mycket intresserad av kultur och vetenskap.

Karl VI "den galne"   –   1380-1422

Levde under åren 1368-1422. Son till Karl V.

Han kallades "Karl den galne" eftersom en sinnessjukdom bröt ut hos honom 1392. Han kallades även "Karl den älskade" eftersom han trodde han var gjord av glas. Karl VI hindrades att styra landet på grund av sin sjukdom. Inbördeskrig bröt ut vilket den engelske kungen Henrik V utnyttjade och erövrade Normandie.

Hade inte Henrik V hastigt dött 1422 hade han blivit kung av både England och Frankrike. Istället blev Karl VII Frankrikes kung 1422, ty även Karl VI dog 1422. Karl VII var son till Karl VI.

På grund av kungens sinnesjukdom bröt inbördeskrig ut i landet. England erövrade Normandie och Henrik V av England blev fransk tronarvinge enligt ett fördrag 1420.

Karl VII "den segerrika"   –   1422-1461

Levde under åren 1403-1461. Son till Karl VI. Eftersom Henrik V av England avled 1422 hann han aldrig bestiga den franska tronen. Först efter kröningen 1429 blev Karl VII allmänt erkänd som kung. Han lyckades återta Normandie från engelsmännen.

Ludvig XI "den försiktige"   –   1461-1483

Levde under åren 1423-1483. Son till Karl VII. Provence, Anjou och Maine drogs in till kronan.

Karl VIII   –   1483-1498

Levde under åren 1470-1498. Son till Ludvig XI. Karl var svag och sjuklig. Alla hans barn dog i späd ålder.

Ludvig XII "folkets fader"   –   1498-1515

Levde under åren 1462-1515. Son till Karl, hertigen av Orléans. Karl V var farfarsfar till Ludvig XII. Under Ludvig XII inskränktes det lokala självstyret samtidigt som den kungliga förvaltningen stärktes.

Ludvig XII blev den siste franske medeltidskungen.

MEDELTIDEN SLUT

Frans I   –   1515-1547

Frans I var svärson till Ludvig XII. Han var också den förste franske renässanskungen.



Grafik: författaren.

Dokumenthistorik

2014-03-28   Kompletterat med en del kartmaterial.

2014-03-13   En första utgåva