.
Kultur- o idehistoria
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
Uppdaterad 2021-07-15
.
|
Under senare halvan av 1800-talet blev friherre August Wilhelm Stiernstedts samling av svenska mynt till salu. Köpare blev numismatikern Herman Frithiof Antell vars samling av svenska mynt därvid kom att fördubblas. På så vis kom Antells samling av svenska mynt att bli en av de värdefullaste i världen - endast överträffad av Kungliga Myntkabinettets samling. Vid sin död testamenterade Antell myntsamlingen till finska folket, och den förvaras nu på Helsingfors Nationalmuseum. |
Thore Gustav Appelgren fick i uppdrag att skapa en förteckning över Antells storslagna gåva. Förteckningen kom att omfatta tre band. Bandet om medeltidsmynt utkom 1908. Bandet om Gustav Vasa, Erik XI samt hertigarna Johan och Karl utkom 1906. De övriga mynten fram till och med Gustav II Adolf samlades i ett band som utkom 1936.
Anledningen till att Appelgren valde att börja med Gustav Vasas mynt var han just hade avslutat sitt arbete med den generella förteckningen över Gustavs mynt publicerad i Numismatiska Meddelanden XVI, 1905. I Antellförteckningen finns en tabell för översättning mellan Antell-nr och NM-nr. Av den tabellen framgår att Antellsamlingen innehåller några objekt som Appelgren inte kände till då han gjorde den generella förteckningen.
När författaren [...] nu ånyo vågat sig på detta ämne, som han för ett 30-tal år sedan behandlade på ett sätt, som enligt nutida uppfattning lämnar åtskilligt övrigt att önska, och nu framlägger en ny beskrivningöver Gustav I:s mynt, har han därmed gjort ett försök att i sin ringa mån bidraga till förverkligandet av Axel Wahlstedts idé om en myntbeskrivning sådan den efter nu på många håll rådande uppfattning bör vara.
Den år 1905 utkomna beskrivningen över nämnda mynt upptager 1.725 nummer, fördelade på 80 typer, den föreliggande nya beskrivningen däremot endast ca 1.100 nummer, men dessa äro fördelade på 159 typer och 10 hybrider. Detta omvända förhållande mellan den gamla och den nya beskrivningens antal mynt och mynttyper ger en föreställning om det nya sätt, varpå materialet nu behandlats ......
Appelgren ger således sin studie från 1905 av vasamynten klart underbetyg.
|
|
|
|
I museets fasta utställning visades även en 18 penningar klipping, eller snarare, två sådana klippingar - en som visade åtsidan och en som visade frånsidan.
Gustav Vasa 18 penningar klipping typ II av koppar, men den skulle gälla för att vara ett silvermynt. På frånsidan är G placerat i den nedre pilvinkeln. I Numismatiska Meddelanden XVI är G placerat i den övre pilvinkeln för denna typ. Det är något som inte stämmer ! C:a 6 ggr förstoring.
Om du vill se svaret på gåtan (om du inte redan har listat ut det), klicka
<< här >>
Merparten av den Antellska myntsamlingen förvaras i museets källarvalv. Delegationen från Svenska Numismatiska Föreningen visades ned i ett forskarrum där det hade dukats fram mynt från Vasatiden men även några kopparmynt från Gustav II Adolf. Under de få timmarna som stod till buds var det svårt att hinna se allt, så myntbrickorna fördelades bland oss besökare.
Nedan visas ett axplock av kopparmynten i Antells samling. Mynten visas i varierande förstoringsgrad.
En av de få Säterfyrkar som överlevt till våra dagar.
Fyrk kopparklipping med den spanska skölden.
Kreutzer på plants.
Nyköpingsmyntet 1628 med tre myntmästarmärken. Detta är varianten med stjärnor på ömse sidor om pilen i myntmästarmärket. I min egen förteckning över Gustav II Adolfs kopparmynt har denna variant fått nr 223.
Om du vill se mer bilder, klicka
<< här >>
Sonesgården den 15 juli 2021
Lennart Castenhag
2021-07-15 Rättat ett fel. Nyköpingsmyntet är nr 223 (ej 222)
2013-09-10 Kompletterat med Appelgrens vasastudie 1933
2013-09-05 En första utgåva
