Några begrepp
      relaterade till tid

Coordinated Universal Time (UTC) är basen för civila tidsangivelser världen över och skrivs 23:59:59Z eller 2359Z (Z står för zero meridian).

UTC-tiden hålls med hjälp av atomur med hög precision av tidslaboratorier runt om i världen. UTC har idag ersatt Greenwich Mean Time (GMT) som ju dessutom räknade 12 timmar före och efter middagstid.

Efemeridtid är en medelsoltid där man utgår från solens, månens, stjärnornas och jordens förhållande till varandra. Metoden började tillämpas år 1952 för att öka precisionen i tidsskalorna.

f Kr – e Kr Det var den romerska abboten Dionysius Exiguus som år 524 föreslog en årtalsnumrering från Kristi födelse, med det var munken Beda (672-735) som var den förste att tillämpa denna dateringsmetod. Systemet med årtalsnumrering före och efter Kristus har ett problem: efter år 1 f kr följer år 1 e Kr. Det finns således inget år noll vilket gör det svårt att beräkna tidsrymder som omspänner tiden före och efter Kristi födelse.

Det var också munken Beda som fastställde årtalet för Jesu födelse, men han torde ha begått ett misstag eftersom det i Bibeln står att Jesus levde under Herodes tid, men Herodes dog år 4 före Kristi födelse.

Gregorianska kalendern ligger till grund för vår nuvarande tidräkning. Den infördes år 1582 och ersatte den julianska kalendern (se nedan), som hade kommit ur fas i förhållande till årstidsväxlingarna. Anledningen till detta var att man hade tagit ut för många skottdagar under årens lopp. För att korrigera detta följdes den 4 oktober 1582 av den 15 oktober 1582. Människorna som levde då ”bestals” således på 10 dagar av sina liv.

Den gregorianska kalendern, som introducerades av påven Gregorius XIII (1502-1585) på förslag från Aloysius Lilius, får i genomsnitt 365,2425 dygn på ett år vilket ger ett fel på bara ett dygn per 3236 år.

I Sverige infördes den gregorianska kalendern år 1753.

Huygens, Christiaan var den förste att bygga ett pendelur tillsammans med urmakaren Salomon Coster i Amsterdam år 1656. Huygens lyckades därmed realisera Galileis uppfinning från 1637.

Imaginär tid är ett uttryck som Stephen Hawking använt i boken Kosmos en kort historik. Med imaginär tid avses ett tidsbegrepp som bygger på imaginära tal. På grund av att de här talen inte fungerar som de reella talen så kan Hawking skapa en matematisk modell av ett nytt tidsbegrepp i syfte att lösa motsättningarna mellan relativitetsteori och kvantfysik.

International Atomic Time (TAI) är en tidsskala som bestäms genom samman­vägning av mätvärden från olika atomur. TAI ligger till grund för att beräkna UTC.

Internet Time (internettid) är en tidsangivelse gemensam för hela världen uppfun­nen av Swatch och MIT. För att beräkna internettid utgår man från centraleuropeisk normaltid och indelar dygnets 24 timmar i tusen enheter, s.k. Beats. Notationen är ”@” åtföljt av tre siffror. Den som vill ha noggrannare tidsangivelse kan komplettera med decimaler.

Exempel: Sverige har centraleuropeisk tid och eftersom det är sommartid idag den 18 september motsvarar kl 13:00 internettiden @500. Vintertid klockan 12:00 blir @500.

Se följande hemsida för att se aktuell internettid:     www.lundberg-lagerstedt.se/time/  

ISO 8601 är standarden för hur man skriver datum och tid.

        Datum skrivs ÅÅÅÅ-MM-DD, exempelvis 1995-02-04
        Datum kan även skrivas utan minustecken: 19950204.
        Om bara månaden är intressant kan man skriva: 1995-02.

        Datum kan också skrivas som årtal och dagnummer (1-365 eller 1-366).
        1995-02-04 kan således skrivas 1995-035 eller 1995035.

        Tidpunkt skrivs tt:mm:ss, exempelvis 23:59:59 (en sekund före midnatt).
        Tidpunkt kan även skrivas utan kolon: 235959.
        Om sekunder är ointressant kan man skriva 23:59 eller 2359.

        Tidpunkt med delar av sekunder skrivs 23:59:59.9942 (obs punkt före decimalerna).

        Tidpunkt i kombination med datum skrivs 1995-02-04 23:59:59.9942
        Om datum och tid anges i samma textsträng är följande notation tillåten:
        19950204T235959

Julian Date (JD) används idag av astronomer och geofysiker och är en linjär sekvens av dagnummer där man utgår från den 1 jan 4713 f Kr kl 12:00 som dag 1 (dygnsskifte sker således vid middagstid och inte vid midnatt). För att omvandla från och till JD, se följande länk:     https://aa.usno.navy.mil/data/docs/JulianDate.html  

Det var Julius Scaliger som år 1583 föreslog att man skulle utgå från det år då följande tre kalendercykler sammanföll: 28-årscykeln för veckodag och datum, 19-årscykeln för nymåne och datum samt 15-års­cykeln för skatteindrivning i Romarriket. Dessa tre kalendercyklerna sammanfaller endast var 7980:e år.

Julianska kalendern introducerades år 46 f Kr av Julius Caesar (100-44 f Kr). Eftersom den tog ut för många skottdagar under årens lopp kom den så småningom ur fas med årstiderna. Den ersattes 1582 av den Gregorianska kalendern.

Järnvägstid infördes år 1862 i Sverige parallellt med det gängse systemet med lokala tider på olika orter. Anledningen till detta påfund var att man behövde skapa en tidtabell för den nya järnvägen mellan Göteborg och Stockholm. Dessa två orter hade nämligen en tidsskillnad på 24 minuter. Med järnvägstid menade man Göteborgstid.

Medelsoltid (eller uniform klocktid) är en tid där man slätat ut säsongsvariationerna under året. Sverige gick över till medelsoltid år 1841.

Modified Julian Date (MJD) är en linjär sekvens av dagnummer som motsvarar datum enligt Julain Date minskat med 2.400.000,5 dagar. Nollpunkten för MJD motsvarar klockan 00:00:00 UTC-tid den 17 november 1858. MJD anges som ett nummer med fem signifikanta siffor. Exempel: MJD 49987 = onsdag den 27 september 1995.

MJD introducerades av vetenskapsmännen på 1950-talet och har officiellt antagits av Inernational Astronomical Union (IAU) och av the Consultative Commitee for Radio (CCIR).

Plancktiden är en viktig tidsenhet inom den teoretiska fysiken.

Moraklockan (golvuret) uppfanns i England i mitten på 1600-talet. Ganska snart återfanns det på svenska slott. I slutet av 1700-talet blev golvuret den verkliga statusmöbeln i bondesamhället och blev sedan allt vanligare under 1800-talets första hälft. De första svenska uren gjordes på Stjärnsund och i Östnor i Dalarna (se nedan).

Klockfodralen gjordes av lokala snickare på orten med varierande stilar. De raka klockfodral gjordes fram till 1770- talet efter engelsk förebild därefter kom det kurviga klockfodralen inspirerade av rokokon. Klockfodralen fick sina lokala särdrag av målare runt om i Sverige. I Dalarna pryddes de med eleganta kurbitsmålningar som varierade efter målare och socken.

Pendeluret innebar en revolution när det gäller att presentera korrekt tid. Det var Galileo Galilei som kläckte iden 1637, men han lyckades aldrig bygga något ur. Se Christiaan Huygens ovan.

Christoffer Polhem (1661-1751) tillverkade på 1700-talet pendelur på Stjärnsund (se dito). Dessa urverk blev vanliga i moraklockorna (se dito).

Relativitetsteorin används inom den moderna fysiken och är tiden definierad som avståndet mellan händelser längs den fjärde axeln i rumtiden. Den speciella relativitetsteorin, som introducerades av Einstein 1905, visade att tid inte kan tolkas på annat sätt än som del av rumtiden, dvs en kombination av rum och tid. Avståndet mellan händelser beror då på observa­törernas relativa hastighet till händelserna. Något allmänt objektivt tidsbegrepp finns alltså inte.

Den allmänna relativitetsteorin, som introducerades av Einstein 1915, ändrade ytterligare begreppet om tid genom att introducera idén om krökt rumtid orsakad av gravitationen. Ett påtagligt exempel på att tiden är relativ är att i en partikelaccelerator kan man ge partiklar ökad livslängd om de får färdas nära ljushastigheten.

Sann soltid är sådan tid som följer solens naturliga oregelbundna årsvariationer. Se även medelsoltid.

SI-enheten för tid är sekund och motsvarar 9 192 631 770 perioder av strålningen från cesium 133.

Skottsekund har sedan 1972 införts för att den internationella tidsskalan UTC skall följa jordens rotation på årsbasis. Hur och när skottsekund skall läggas in i tidsskalan bestäms av IERS med hjälp av data från nationella astronomiobservationer. I Sverige deltar Onsala rymdobservatorium i jordrotationsmätningar.

På IERS hemsida www.iers.org kan man läsa följande: The International Earth Rotation and Reference Systems Service (IERS) provides data, publications and general information on the Earth`s orientation, the International Celestial Reference Frame (ICRF) and the International Terrestrial Reference Frame (ITRF), as well as geophysical data and conventions.

Skottår infaller vart fjärde år räknat från och med år 4 e Kr, men om årtalet är jämnt delbart med 100 är det inte skottår. Om årtalet däremot är jämnt delbart med 400 är det skottår obetingat. Exempelvis var år 1900 inte skottår (jämnt delbart med 100), men år 2000 var skottår (jämnt delbart med 400).

Sommartid infördes första gången i Sverige 1916 (en tysk uppfinning), men togs bort året därpå. Det skulle dröja till ända till 1980 innan vi åter införde sommartid i Sverige. Sommartiden startade då sista söndagen i mars och slutade sista söndagen i september. År 1996 harmonierades den svenska sommartiden med EU-ländernas sommartid vilket innebar att sommartiden kom att sluta den sista söndagen i oktober, vilket den gör än idag.

Stjärnsund anlades av Christoffer Polhem på 1700-talet och fungerade både som högskola och högteknologisk verkstad för tillverkning av bland annat urverk. I mitten av 1800-talet avtog urmakeriet efter en hundraårig tillverkning. När den siste av Trång-ättlingarna upphörde med urtillverkning i slutet av 1800-talet höll verksam­heten på att dö ut. Ledningen för Klosters AB ville dock att traditionen skulle fortsätta och en av maskinisterna vid bruket, Johannes Goude, som ofta besökt Trångs verkstad, blev den som återupptog tillverkningen i en nybyggd verkstad. Idag drivs urmakeriet av den tredje generationen Goude under namnet "Stiernsunds-Ur Robert Goude".

Alla urverk som lämnar verkstaden idag, ett tjugotal om året, är handgjorda exakt efter den modell som Polhem en gång tillverkade (se även Östnor).

Svensk nationell tid infördes år 1878. Dessförinnan hade man haft lokal tid i olika delar av landet – det skiljde 52 minuter mellan Sveriges västligaste och östligaste punkt.

Tidzonerna infördes i Väst- och Centraleuropa samt i USA i slutet av 1800-talet i ett försök att presentera lokal tid på ett begripligt sätt, men tidszonernas namn är ej standardiserade vilket medför att de måste användas med stor försiktighet.

      Western European Time (WET) är den tidszon som överensstämmer med UTC.

      Central European Time (CET) skrivs 13:00+01 (lokal tid är 13:00 vilket är en
      timme mer än UTC, dvs 12:00Z). För Sverige gäller CET.

      Canadian Eastern Standard Time (EST) skrivs 07:00-05 (lokal tid är 07:00 vilket
      är 5 timmar mindre än UTC, dvs 12:00Z)

Universal Time (UT) är ett samlingsnamn för tidsskalor som baseras på jordens rotation, och som bygger på astronomiska och geodetiska observationer som bundits till Greenwitch, dvs nollmeridianen. Det finns flera varianter av Universal time:

Universal Time 1 (UT1) har polarvariationerna korrigerade.
Universal Time 2 (UT2) har de årliga variationerna korrigerade.

Östnor, en by strax utanför Mora kom under 1700-talet att helt domineras av klocktillverkning (se moraklockan). Enligt Anna Götlind, historiker på Dalarnarnas Forskningsråd var dock denna urmakartradition helt fristående från verksamheten vid Stjärnsund (se dito). Den lilla byn Östnor kom närmast att liknas vid ett Dalarnas Gnosjö.

Sonesgården den 18 september 2006

Lennart Castenhag