Gotlands medeltid

Medeltiden på Gotland ges här ett eget kapitel eftersom Gotland hade självstyre fram till mitten av 1300-talet. Sedan styrde främmande makt över ön under lång tid.

Under järnåldern utvecklades på Gotland ett välstånd på grund av omfattande handel med både Novgorod och London. På 1100-talet ingick de rika handelsbönderna avtal med Lübeck och omkring 1140 började gotlänningarna att ge ut egna mynt med de tyska tvåsidiga mynten som förebild.

I mitten av 1100-talet växte Visby fram som stad och handelsplats. Senare blev Visby medlem av Hansan och det uppstod en viss spänning mellan Visby och handelsbönderna på ön i övrigt. I mitten av 1200-talet började Visby ringmur att byggas som skydd för staden mot de gotländska bönderna och ett inbördeskrig bröt ut på Gotland 1288.

Det gotländska välståndet bröts av digerdöden på 1350-talet. Sen kom den danske kungen Valdemar Atterdag 1361. År 1394 intogs ön av Vitaliebröderna som använde ön som bas för sina sjöröverier. Tyska orden kastade ut Vitaliebröderna 1398 och ordningen återställdes. 1408 kände Tyska orden för att lämna Gotland och de sålde ön till Erik av Pommern. Efter det att Erik avsatts 1439 drog han sig tillbaka till sin förvärvade ö och försörjde sig på sjöröveri i Östersjön.

I samband med freden i Brömsebro 1645 tillföll Gotland Sverige.

Den gotländska örtugen, vanligen kallad "gote", introducerades 1340 - trettio år före den första svenska örtugen. Därmed kan man säga att den gotländska örtugen vara det första myntet i Östersjöområdet med högre valör än 1 penning (t.o.m tidigare än Lübecks witten).

Om du vill läsa mer om Gotlands historia, klicka   << här >>

           





Valdemar Atterdag branskattar Visby 1361.
Detta är en seglivad skröna.
Klicka på bilden





Gotlands landskapsvapen.




Penning 1140-1220, okänd myntort
11,9 x 12,8 mm. Vikt 0,155 gram.   Ref: LL XX:2   (id 2449)

Åts.motiv: Klöverkors med 8 "ekrar"         Frs.motiv: En kyrkofasad

Den gotländska myntningen kan indelas i ett antal perioder där den första perioden omfattar tiden 1140-1220.






Penning 1140-1220, okänd myntort
Diameter 11 mm. Vikt 0,155 gram.   Ref: LL XX:2   (id 2256)

Åts.motiv: Klöverkors med 8 "ekrar"         Frs.motiv: En kyrkofasad

Den gotländska myntningen kan indelas i ett antal perioder där den första perioden omfattar tiden 1140-1220.













Örtug ca 1420-40/50, Wisby
Diameter 16,5 mm. Vikt 0,565 gram.   Referens LL 4.

Åts.omskr.: HONETA SIVITATIS
Mynt från staden
    Frs.omskr: WISBI CENSIS
Visby

Omskriften börjar på åtsidan och fortsätter på frånsidan.
I översättning blir det:  MYNT FRÅN STADEN VISBY

Observera stavningen. Det står SIVITATIS istället för CIVITATIS.
Den stavningen stämmer inte med Lagerqvists referens LL 4.
Under den danska tiden ca 1455-1480 dyker det upp mynt som har exakt
den omskrift som vi finner på detta mynt, men då är det
en vapensköld på åtsidan istället för en liljeväxt.

Den gotländska örtugen kallas vanligen "GOTE" och präglades ca 1340 - ca 1450. En örtug motsvarade 12 penningar och det gick 288 penningar på en mark. I Sverige (i Svealand) gick det 192 penningar på en mark.

På åtsidan en bild av en liljeväxt - visbyköpmännens symbol.
På frånsidan ett lamm framför en fana (Gotlands signum).







Hvid 1500-20, Wisby
Diameter 13 x 14 mm. Vikt 0,390 gram.   Referens: LL A 7.

Åts.omskr.: HONETA CIVITATIS
Mynt från staden

Med "staden" avses
naturligtvis Visby

Åtsidans bildmotiv: en liljeväxt.
    Frs.omskr: AGNE DEI MISERERE MEI  
Guds lamm, förbarma dig över mig

Frånsidans bildmotiv: ett lamm framför en fana.

Att denna hvid har en liljeväxt på åtsidan är märkligt eftersom myntet följer dansk mynträkning. Det gick 4 penningar på en hvid.


Analys av frånsidans omskrift:                                                            


Hvid 1520-25, Sören Norrby, Wisby
Diameter 17,3 mm. Vikt 0,580 gram.   Variantbeteckning LL 5a.

Åts.omskr.: MONETA WISBWE
Mynt från Wisby
    Frs.omskr: AGNE DEI MI[serere] MEI
Guds lamm, förbarma dig över mig.
Enligt dansk mynträkning motsvarade en hvid 4 penningar.

Sören Norrby var Danmarks länsherre på Gotland 1520-25. Det var under denna tid som ovanstående mynt präglades. Sören Norrby fördrevs från Gotland av sina landsmän på grund av att han bibehållit kontakten med den avsatte Kristian II.







Schilling 1535, Wisby
Diameter 21 mm. Vikt 0,855 gram.
Myntet anses vara av silver, men det har nog hög kopparhalt.

Enligt dansk mynträkning motsvarade en schilling 12 penningar.

Åts.omskr.: MONETA WISBEENSIS
Mynt från Wisby
    Frs.omskr: AGNE DEI MISERERE ME[I]
Guds lamm - förbarma dig över mig

På åtsidan en sköld med ett vågrätt band på mitten.
Skölden omges av siffrorna 35, dvs årtalet 1535.

På frånsidan ett lamm framför en fana.


2014-11-18

Dokumenthistorik

2014-11-18   Kommenterat penning id 2449
2014-10-24   Kommenterat stavningen av SIVITATIS.
2013-12-14   Rättat stavningen av omskriften örtug ca 1430 från CIVITATIS till SIVITATIS
2013-12-12   Kompletterat med Penning 1150-1260 och Gote 1340-50
2013-12-02   En första version