Gotlands medeltid

Medeltiden på Gotland ges här ett eget kapitel eftersom Gotland hade självstyre fram till mitten av 1300-talet. Därefter styrde främmande makt över ön under lång tid.

Under järnåldern utvecklades på Gotland ett välstånd på grund av omfattande handel med både Novgorod och London. På 1100-talet ingick de rika handelsbönderna avtal med Lübeck och omkring 1150 började gotlänningarna att ge ut egna mynt med de tyska tvåsidiga mynten som förebild.

I mitten av 1100-talet växte Visby fram som stad och handelsplats. Senare blev Visby medlem av Hansan men det uppstod en viss spänning mellan Visby och handelsbönderna på ön. I mitten av 1200-talet började Visby ringmur att byggas som skydd för staden mot de gotländska bönderna och ett inbördeskrig bröt ut på Gotland 1288.

I samband med att inbördeskriget bröt ut år 1288 övergick mynträtten på Wisby. Den hypotesen framläggs av Majvor Östergren och Kenneth Jonsson i en uppsats 1998. https://www.danskmoent.dk/artikler/jonssgot.htm

Det gotländska välståndet bröts av digerdöden på 1350-talet. Sedan kom den danske kungen Valdemar Atterdag 1361. År 1394 intogs ön av Vitaliebröderna som använde ön som bas för sina sjöröverier. Tyska orden kastade ut Vitaliebröderna 1398 och ordningen återställdes. 1408 kände Tyska orden för att lämna Gotland och de sålde ön till Erik av Pommern. Efter det att Erik avsatts 1439 drog han sig tillbaka till sin förvärvade ö och försörjde sig på sjöröveri i Östersjön.

I samband med freden i Brömsebro 1645 tillföll Gotland Sverige.

Den gotländska örtugen, vanligen kallad "gote", introducerades ca 1340 - trettio år före den första svenska örtugen. Därmed kan man säga att den gotländska örtugen vara det första myntet i Östersjöområdet med högre valör än 1 penning (t.o.m tidigare än Lübecks witten).

Om du vill läsa mer om Gotlands historia, klicka   << här >>

           





Valdemar Atterdag branskattar Visby 1361.
Detta är en seglivad skröna.
Klicka på bilden





Gotlands landskapsvapen.




Penning ca 1150-1220, okänd myntort
11,9 x 12,8 mm. Vikt 0,155 gram.   Ref: Lagerqvist XX:1a.   (id 2449)

Åts.motiv: Klöverkors med 8 "ekrar"         Frs.motiv: En kyrkofasad

Den gotländska myntningen kan indelas i ett antal perioder där den första perioden omfattar tiden 1150-1220.






Penning ca 1150-1220, okänd myntort
Diameter 11 mm. Vikt 0,155 gram.   Ref: Lagerqvist XX:1b.   (id 2256)

Åts.motiv: Klöverkors med 8 "ekrar"         Frs.motiv: En kyrkofasad

Den gotländska myntningen kan indelas i ett antal perioder där den första perioden omfattar tiden 1150-1220.






W-brakteat ca 1290 - ca 1450, okänd myntort
Diameter 9,7-10,7 mm. Vikt 0,105 g.   Ref: Lagerqvist XXX IV:2d.   (id 3025).

Inom en pärling finns bokstaven W med ett streck över.

På grund av snedprägling syns inte W i sin helhet.
Stapeln längst till vänster i W kan endast anas.





Örtug ca 1420-40/50, Wisby
Diameter 16,5 mm. Vikt 0,565 gram.   Referens Lagerqvist XXXV:4.   (id 2124)

Åts.omskr.: HONETA SIVITATIS
Mynt från staden
    Frs.omskr: WISBI CENSIS
Visby

Omskriften börjar på åtsidan och fortsätter på frånsidan.
I översättning blir det:  MYNT FRÅN STADEN VISBY

Observera stavningen. Det står SIVITATIS istället för CIVITATIS.
Den stavningen stämmer inte med Lagerqvists referens LL XXXV:4.
Under den danska tiden ca 1455-1480 dyker det upp mynt som har
exakt den omskrift som vi finner på detta mynt, men då
är det en vapensköld på åtsidan istället för en liljeväxt.

Den gotländska örtugen kallas vanligen "GOTE" och präglades ca 1340 - ca 1450. En gotländsk örtug motsvarade 12 penningar och det gick 288 penningar på en mark. I Svealand gick det 192 penningar på en mark.

På åtsidan en bild av en liljeväxt - visbyköpmännens symbol.
På frånsidan ett lamm framför en fana (Gotlands signum).






Hvid 1500-20, Wisby
Diameter 13 x 14 mm. Vikt 0,390 gram.   Referens: Lagerqvist A:7a.   (id 2255)

Åts.omskr.: HONETA CIVITATIS
Mynt från staden

Med "staden" avses
naturligtvis Visby

Åtsidans bildmotiv: en liljeväxt. 		    Frs.omskr: AGNE DEI MISERERE MEI  
Guds lamm, förbarma dig över mig

Frånsidans bildmotiv: ett lamm framför en fana.

Att denna hvid har en liljeväxt på åtsidan är märkligt eftersom myntet följer dansk mynträkning. Det gick 4 penningar på en hvid.


Analys av frånsidans omskrift:                                                            



Skilling 1523, Søren Norrby, Wisby
Diameter ca 26 mm. Vikt 1,61 g.   Referens Lagerqvist B:I:1a. (Galster 144).
Foto Misab 10, lot 615.

Åts.omskr.: + SEVERIN +S+ NORBI +S
Søren Norrby
Søren Norrbys vapensköld. 		    Frs.omskr: + AGNE DEI MISERERE MEI
Guds lamm, förbarma dig över mig.
Vänstervänt lamm med fana och kalk.

Søren Norrby var Danmarks länsherre på Gotland 1517-25.
Han fördrevs från Gotland av sina landsmän.
Under sin tid på Gotland lät han prägla skillingmynt.
Enligt dansk mynträkning motsvarade en skilling 12 penningar.


Hvid 1524-33, Fredrik I, Wisby
Diameter 17,3 mm. Vikt 0,580 gram.   Referens Lagerqvist B:II:5a.   (id 2239)

Åts.omskr.: MONETA WISBWE
Mynt från Wisby
Vapensköld med tvärbjälke 		    Frs.omskr: + AGNE DEI MI[serere] MEI
Guds lamm, förbarma dig över mig.
Vänstervänt lamm med fana och kalk.
Enligt dansk mynträkning motsvarade en hvid 4 penningar.




Skilling 1535, Christian III, Wisby
Diameter 21 mm. Vikt 0,855 gram.   Referens Lagerqvist B:III:6a.   (id 2151)
Myntet anses vara av silver, men det har nog hög kopparhalt.

Åts.omskr.: MONETA WISBEENSIS
Mynt från Wisby
Vapensköld med tvärbjälke
Skölden omges av siffrorna 3 och 5
vilket avser årtalet 1535. 		    Frs.omskr: AGNE DEI MISERERE ME[i]
Guds lamm, förbarma dig över mig
Vänstervänt lamm med fana.

Enligt dansk mynträkning motsvarade en skilling 12 penningar.



Skilling 1554, Christian III, präglad i Köpenhamn för Gotland
Diameter 22,6 mm. Vikt 1,62 gram. Silver.   Referens Lagerqvist B:IV:9.
Foto Uppsala Universitets Myntkabinett.

Åts.omskr.: CHRISTIANVS DG DANOR REX
Christian av Guds nåde danernas konung
Lilla danska riksvapnet med tre leoparder
Skölden omges av siffrorna 5 och 4
vilket avser årtalet 1554. 		    Frs.omskr: + MONE[ta] NO[ova] INSVLÆ GOTLANDT
Nytt mynt för ön Gotland
Vänstervänt lamm med fana och kalk.

Enligt dansk mynträkning motsvarade en skilling 12 penningar.




2022-10-30

Dokumenthistorik

2022-10-30   Kompleterat med Skilling Christian III 1554.
2022-10-29   Kompleterat med W-brakteat id 3025 samt uppdaterat texten m a p årtal.
Komletterat med en bild av Skilling 1523 (foto Misab) samt
omattribuerat det efterföljande mynten Hvid och Skilling.
2014-11-18   Kompleterat med penning id 2449
2014-10-24   Kommenterat stavningen av SIVITATIS.
2013-12-14   Rättat stavningen av omskriften örtug ca 1430 från CIVITATIS till SIVITATIS
2013-12-12   Kompletterat med Penning 1150-1260 och Gote 1340-50
2013-12-02   En första version