Grekland - Miletos

         

Miletos i södra Jonien koloniserades av grekerna före år 1.500 f.v.t. under de stora folkförflyttningar som resulterade i den mellanhelladiska kulturen.

Under det hettitiska rikets tid omnämns staden i hettitiska skrifter som Millawanda .

Staden är kanske mest känd som födelseplats åt den berömde filosofen Thales (625-545 f.v.t.). Han var samtida med Pythagoras på ön Samos och dessa herrar träffades av och till.

Miletos gjorde sig känt under 600-talet f.v.t. som en vetenskapens stad och en viktig handelsstad. Staden var dessutom berömd för sina tyger och det var i denna miljö som de joniska naturfilosoferna Thales, Anaximenes, Anaximandros, m.fl. verkade. Det var också under denna period som den mäktiga grannen i öster, Lydien, hade sin blomstringstid och under sin expansion på 500-talet lade man under sig Miletos.

I mitten av 500-talet, när perserna besegrat Lydiens kung Krösus, hamnade Miletos under persisk kontroll, men gjorde uppror och krossades av perserna med resultat att staden lades i ruiner.

År 480/479 f.v.t. hade grekerna framgång i kampen mot Persien och Miletos byggdes upp igen. År 386 f.v.t. hamnade Miletos åter under persisk kontroll men efter Alexander den stores militära framgångar kom Miletos att ingå i dennes imperium.

I samband med att romarna övertagit Pergamon genom arv år 133 f.v.t. kom Miletos att ingå i det Romerska imperiet. Miletos fick ett visst mått av självstyre och staden blomstrade fram till 300-talet e.Kr. då hamnen slammade igen och blev obrukbar.



1/12 stater, 525 - 494 f.v.t., Miletos
8,5 x 9,3 mm.   1,140 gram.   (id 2373)
Referenser: Sear Greek 3532v, SNG Kayhan 476-482

Åtsida:
  ett lejons huvud
  vänt åt vänster.

        Frånsida:
  Solens strålar eller,
  en stjärna eller en blomma.


1/12 stater, 525 - 494 f.v.t., Miletos
8,2 x 10,2 mm.   1,095 gram.   (id 2382)
Referenser: Sear Greek 3533, SNG Kayhan 464-475

Åtsida:
  ett lejons huvud
  vänt åt höger.

        Frånsida:
  Solens strålar eller,
  en stjärna eller en blomma.
  Observera den annorlunda
  utformningen av frånsidan
  jämfört med myntet ovan.


Mynten är slagna efter det att Persien skaffat sig kontroll över Lydien och Miletos. Lejonet var Lydiens symbol, och eftersom Miletos blev en del av Lydien under 500-talet f.v.t. fick lejonet pryda mynten från Miletos.

I litteraturen kallas ovanstående mynt ibland för diobol (dvs dubbel obol) med ett värde motsvarande 1/3 drachm. Sådana mynt var mycket vanliga i Miletos på 500-talet f.v.t.

Uppgifterna om mynträkningen under antiken har hämtats ur:
  Oliver D Hoover, Hanbook of Greek Coinage Series, Volume 6, CNG,
  London, 2010.



2014-05-30

Dokumenthistorik

2014-06-04   Kompletterat med diobol id 2382
2014-05-30   Kompletterat med en ytterligare karta som visar lite mer detaljer.
2014-05-18   En första version.