Miletos i södra Jonien koloniserades av grekerna före år 1.500 f.v.t. under de stora folkförflyttningar som resulterade i den mellanhelladiska kulturen.
Under det hettitiska rikets tid omnämns staden i hettitiska skrifter som Millawanda . Staden är kanske mest känd som födelseplats åt den berömde filosofen Thales (625-545 f.v.t.). Han var samtida med Pythagoras på ön Samos och dessa herrar träffades av och till. Miletos gjorde sig känt under 600-talet f.v.t. som en vetenskapens stad och en viktig handelsstad. Staden var dessutom berömd för sina tyger och det var i denna miljö som de joniska naturfilosoferna Thales, Anaximenes, Anaximandros, m.fl. verkade. Det var också under denna period som den mäktiga grannen i öster, Lydien, hade sin blomstringstid och under sin expansion på 500-talet lade man under sig Miletos. I mitten av 500-talet, när perserna besegrat Lydiens kung Krösus, hamnade Miletos under persisk kontroll, men gjorde uppror och krossades av perserna med resultat att staden lades i ruiner. År 480/479 f.v.t. hade grekerna framgång i kampen mot Persien och Miletos byggdes upp igen. År 386 f.v.t. hamnade Miletos åter under persisk kontroll men efter Alexander den stores militära framgångar kom Miletos att ingå i dennes imperium. I samband med att romarna övertagit Pergamon genom arv år 133 f.v.t. kom Miletos att ingå i det Romerska imperiet. Miletos fick ett visst mått av självstyre och staden blomstrade fram till 300-talet e.Kr. då hamnen slammade igen och blev obrukbar. |
1/12 stater, 525 - 494 f.v.t., Miletos
|
2014-05-30
Dokumenthistorik
2014-06-04 | Kompletterat med diobol id 2382 | |
2014-05-30 | Kompletterat med en ytterligare karta som visar lite mer detaljer. | |
2014-05-18 | En första version. |