Grekland - Pergamon

Pergamon hade redan vid år 399 f.v.t. grekiskt statsskick, men var då en del av Persien. Omkring år 280 f.v.t. blev Pergamon ett eget rike.

Under Eumenes II (197-159) expan-derade Pergamon och lade under sig stora delar av Mindre Asien.

Attalos III (170-133) testamenterade Pergamon till romarna, och vid hans död blev Pergamon en romersk provins (Asia). Efter det romerska övertagandet fortsatte Pergamon att blomstra, men en vändning kom i samband med den bysantinska eran.

- - - - -

I Pergamon fanns ett stort bibliotek och till det krävdes mycket papyrys, men under en period vägrade egypierna att leverera papyrys och man tvingades söka efter alternativ.

Man började då att använda kalvskinn som bereddes och slipades tunt. Materialet fick namnet pergament efter staden där det uppfanns. Pergament visade sig vara ett förstklassiskt material att framställa böcker av och kom till stor användning under medeltiden i hela Europa – men det var dyrt, mycket dyrt.





AR Diobol, 310-284 f.v.t., Mysien, Pergamon
Diameter 9,9 mm. Vikt 1,180 gram.  
Ref: SNG Kaylan 64-68

              Åtsida:
  Herakles vänd åt höger
  iklädd lejonskinn.
            Frånsida:
  Pallas Athena med spjut och sköld.
  Till vänster om Athena texten:
  ΠEΡΓAMH, dvs Pergamon.
  Myntet är snedpräglat vilket har lett till
  att de tre första tecknen i ordet saknas.






AE19, 200-133 f.v.t., Pergamon
Diameter 19 mm. Vikt 5,495 gram.  

Åtsida:
  Athenas högervända huvud
  iklädd korintisk hjälm
    Frånsida:
  AΘHNAΣ   (Athena)
  NIKHΦOPOY   (Nikephoros)
  samt bilden av en Tropaion
  (en slags krigstrofé).


2021-02-06

Dokumenthistorik

2021-02-06   Kompletterat med Karta Pergamon år 188 f.v.t.
2014-07-31   Kompletterat med Diobol Mysien, Pergamon id 2398.
2014-01-23   En första version.