Kungariket Lydien

Sannolikt var det i konungariket Lydien, under Mermnaddynastin, som världens första mynt präglades. I Lydien förekom rikliga fyndigheter av elektron, en legering av guld och silver, och denna legering användes till de första mynten. Dessa mynt ersattes senare med mynt av rent guld och rent silver.

Efter det att Lydien erövrats år 546 f.v.t. av de persiska akemeniderna under ledning av Kyros II "den store" (lat. Cyrus) introducerades myntprägling i Persien. De lydiska mynten tjänade då som förebilder.



 


  Lydiens historia kan i korthet sammanfattas enligt följande:
  • Lydiens tidiga skede är till stora delar höljt i dunkel, men man antar att riket uppkom efter det hettitiska rikets kollaps. Det lydiska språket var ett indoeuropeiskt språk som var släkt med hettitiskan. Under hettiternas tid kallades den region som senare skulle bli Lydien för Arzawa. Folket i den regionen pratade luviska, ett språk som ingår i den indoeuropeiska språkfamiljen.

  • Kung Gyges (685 - 652 f.v.t.) grundade Mermnadernas dynasti. Han angrep de grekiska städerna i Mindre Asien och erövrade Kolofon. Gyges stupade i strid mot cimmerierna, ett folk som bodde vid sydöstra stranden av Svarta Havet.

    Om kung Gyges berättas att han var ofantligt rik, och det var troligen under hans regeringstid som de första mynten präglades (världens första?).

  • Kung Ardys II (652 - 629 f.v.t.) vet vi inte så mycket om.

  • Kung Sadyattes (629 - 617 f.v.t.) fördrev cimmerierna ur Mindre Asien. Han intog Smyrna och förde krig mot Miletos.

  • Kung Alyattes II (617 - 560 f.v.t.) erövrade Kolofon. Smyrna plundrades och ödelades ca 600 f.v.t.

    Alyattes anses vara den som standardiserade mynten. 1 stater motsvarade 2 drachmer och kallades även dubbeldrachma. Ursprungligen skulle en stater ha en vikt motsvarande 168 vetekorn.

    De mynt som Alyattes präglade bär bilden av ett lejon vilket var Mermnadernas symbol.


    1/3 stater (elektron?) från Alyattes tid. Foto cngcoins.

  • Kung Krösus (560 - 546 f.v.t.) blev den siste av Mermnadernas dynasti. Han genomför en myntreform vilket innebar lägre vikt på mynten. På Krösus guldstater är det en bild av ett lejon och en tjur. Lydien expanderade in i Frygien och Gordion invaderades.


    Guldstater från Krösus tid. Foto cngcoins

  • Perserna lade under sig stora delar av Mindre Asien i samband med en invasionen västerut. Lydien blev en persisk provins 546 f.v.t. efter det att kung Krösus hade besegrats.

  • På 330-talet f.v.t. gick Alexander den Store till offensiv mot perserna och fördrev dem från Mindre Asien. För Lydiens del innebar det att den hellenistiska eran hade inletts.

  • Seleukos I Nicator, en av Alexanders befälhavare, blev kung över bland annat Mindre Asien efter Alexanders död. Han döpte om den lydiska staden Pelopia till Thyateira år 290 f.v.t. Staden var känd för sina ull- och linnetyger. Särskilt eftertraktade var de indigofärgade tygerna.

  • Romarna ärvde Pergamon år 133 f.v.t. (testamenterat av Attalos III) som blev en romersk provins under namnet Asia. Romarnas utbredning i Mindre Asien ökade därefter succesivt.

  • Under det första århundradet e.Kr. blir Thyateira viktig för den kristna kyrkan och omnämns i Uppenbarelseboken. Aposteln Paulus besökte troligen staden under sina missionsresor, men myntet nedan för tanken till grekisk mytologi.

 

AR Halv Stater, 560-546 f.v.t., Krösus, Sardes

12,7 x 15,6 mm.   4,375 gram.   (id 2342)   Ref: Sg2 3420 *)

Åtsida:   Lejon och tjur i närkamp.     Frånsida:   Två kvadrater in cuse.


*) SG2 står för D.R. Sear, Greek Coins and their values, vol 2, Asia and Africa (1978).



 
Detta silvermynt från kung Krösus tid är således värt hälften av motsvarande mynt i guld. Folket i Lydien lärde sig att särskilja guld och silver ur de silver-guld-legeringar (elektron) som fanns att tillgå i naturen. Frågan är om myntet ovan är av rent silver. Av färgen att döma ser det ut som om det skulle finnas rester av guld kvar.





 

AE15, 193-235, staden Thyateira, Lydien

14,1 x 14,4 mm.   1,500 gram.   (id 2342)

Åtsida:   Herakles högervända huvud.     Frånsida:   Ett lejon som går åt höger.
  ovan och under lejonet:  θVAT / EIPHNΩ
  dvs Thyateira.

Myntet är präglat under den romerska perioden, då Lydien, Frygien
och en del av Jonien ingick i den romerska provinsen Asien.


 

Roms kejsare under perioden 193 - 235:

- Septimus Severus 193 - 211
- Caralla 198 - 217
- Geta 209 - 212
- Macrinus 217 - 218
- Diadumenianus 218
- Elagabalus 218 - 222
- Severus Alexander 222 - 235

Därefter inträder en period av ett stort antal soldatkejsare.





2015-07-22

Dokumenthistorik
2015-07-22   Växlat till svart text på vit bakgrund.
2014-03-21   Kompletterat med en Halv Stater id 2342.
2014-02-25   En första version.