Sikel från Byblos

AR 1/16 sikel, 401-333 fvt, Byblos, Fenikien
Storlek 9,5 x 11,3 mm. Vikt 0,725 g.   (id 2666)   Ref: Klein 718f

Åts: En galär med roddare
färdas åt vänster
på ett stormigt hav.
            Frs: Kungen i närkamp
med ett lejon

Omkring år 2500 fvt uppstod i Mesopotamien räknemyntet sikel som motsvarade 8,33 g silver. Mesopotamien var således först i världen med att etablera viktekonomi.

I Hammurabis lagar[1] står att läsa att straffet för att ha dödat en slavinna var 20 siklar. Det innebar att slavinnans ägare hade 166 gram silver att fordra av förövaren (Harari sid 179).

1 Mos 37:28 beskriver hur Josef kastas i en brunn av sina bröder. Sedan dras han upp och säljs till några förbipasserande köpmän.

          De sålde Jo­sef för tju­go siklar sil­ver till is­mae­li­ter­na,
och des­sa tog med sig Jo­sef till Egyp­ten.

Om vi utgår från att berättelsen om Josef tillkom under åren 900-700 fvt kan vi ana att sikel-begreppet hade fått fotfäste i den Kaananeiska kulturen på ett tidigt stadium. Köpesumman för Josef råkar dessutom vara identisk med straffet för att slå ihjäl en slavinna enligt Hammurabis lagar (den hebreiska benämningen på sikel är shekel).

Under åren 538-332 var Byblos en persisk vasallstat. Därefter kom Byblos att ingå i Alexander den stores imperium. Det mynt som beskrivs ovan är sålunda slaget under den persiska tiden.


Byblos specialitet var handel med papyrus. De fenikiska handelsmännen från Byblos hämtade den åtråvärda papyrusen från Egypten och levererade den till stadsstaterna i Grekland. Köpmännen från Byblos var mycket förtegna med varifrån de fick papyrusen. Om de ansattes med frågor om papyrusens ursprung svarade de i svävande ordalag om att det var deras egen produktion.

För grekerna var papyrusen av mycket stort värde. De kallade papyrusen biblos och biblion. Detta är bakgrunden till varför den Heliga Skrift kallas Bibeln.




Fotnoter
[1] Hammurabi var Babylons kung under åren 1792-1750 fvt. Hammurabi förde en expansiv politik
     och hans rike kom att omfatta större delen av Mesopotamien i slutet av hans regeringstid.

Referenser
- Harari, Yuval Noah. A Brief History of Mankind. 2012.
   Svensk översättning av Joachim Retzlaff: Sapiens. 2015.


Dokumenthistorik

2015-11-26   Kompletterat med fotnot som utvisar Hammurabis regeringstid.
2015-11-16   En första version