|
Uppdaterad 2009-07-17 |
| Kolstigen |
|
|
En äldre gentleman här i byn berättade häromdagen för oss om sin ungdoms levnads-förhållanden. Det mesta av vad han sa hade jag svårt att förstå, men av berättelsen snappade jag åtminstone upp att han hade varit med om hårt arbete med en kolstig.
|
|
Vadå kolstig? En motionsslinga i skogen beklädd med kolstybb? Nej knappast. Sådana fanns nog inte före andra världskriget. Vad var det han menade? Jag skämdes över att inte förstå vad den gamle mannen sa och vågade därför inte fråga. |
|
När jag kom hem slog jag upp ordet kolstig och plötsligt fick den gamle mannens berättelse mening. Under 1700-talet och framåt fraktades kol i stora flätade korgar till järnverken. Dessa korgar kallades kolryssar (av ryssjor). |
|
I Nordisk familjebok kan man läsa följande om gamla kolmått på 1800-talet efter det att metersystemet blivit antaget i Sverige.
|
|
1 kolläst = skogsstig = 20 hl (dvs 2000 liter = 2 kubikmeter)
1 storstig = 40 hl (dvs 4000 liter = 4 kubikmeter)
|
|
Den vanliga volymen för en kolryss var 1 storstig, dvs 4 kubikmeter. Denna volym kallades även en kolstig. Den anordning man fraktade kol med kom således i folkmun att vara identisk med volymmåttet. Att ”hämta en stig kol” innebar således att hämta en kolryss fullastad med kol.
|
|
Kolryss, ca 3 meter lång med volymen 1 storstig
|
|
Kolryss på kälke att dragas av häst
Kolryss på kälke - påbyggd
|
|
Betalning för 1 stig kol (troligen 1800-tal)
Polletten är ca 24 mm och väger 3,95 gram.
Den kommer från Sala Silfververk.
(Ref Ehnbom nr 574)
|
|
Sonesgården den 17 juli 2009
Lennart Castenhag
|
