.

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2011-04-15

.

Gamla längdmått
                          och nya

Att läsa om det gamla svenska måttsystemet är verkligen intressant. Längdmåttet "aln" var det man utgick ifrån och med det avsågs avståndet mellan armbågen och den utsträckta handens långfinger på en fullvuxen karl. En viss standardisering hade genomförts eftersom alla fullvuxna män inte har lika långa armar, men det blev olika mått i olika delar av landet.

Den 10 mars 1665 beslutade kungen att alnen skulle standardiseras för hela riket, och det fick bli östgötarnas aln som blev rikslikare (Rydaholmsalnen). För att sätta kraft bakom standardiseringen uppsattes ”referensalnar” bland annat vid landets sockenkyrkor.

Så här såg de svenska längdmåtten ut efter 1665:

1 aln = 2 fot ~ 0,593784 m
1 fot = 12 verktum ~ 0,296892 m
1 verktum= 12 verklinjer ~ 0,024741 m

1 svensk mil = 36.000 fot ~ 10.688 meter

Övergången till decimalsystemet

År 1855 gick vi över till decimalsystemet i Sverige vilket innebar en mycket besvärlig omställning för folket. Det infördes därför en övergångstid, dvs de gamla måtten fick användas fram till 1889. Längmåttet ”fot” förblev dock lika som i det gamla måttsystemet liksom den svenska milen som fortfarande var 36.000 fot.

Så här såg de svenska längdmåtten ut från och med 1855:

1 rev = 10 stänger ~ 29,69 m
1 stång = 10 fot ~ 2,969 m
1 fot = 10 tum ~ 0,2969 m (samma som tidigare)
1 tum = 10 linjer ~ 0,02969 m

Observera att begreppet ”tum” ej är lika som det tidigare ”verktum”. För att förtydliga detta kallades det nya längdmåttet för ”decimaltum”.

För att underlätta för befolkningen att börja använda decimalsystemet trycktes det upp tabeller för omvandlingar mellan de gamla och de nya måttsystemen. I en almanacka från 1856 har också omvandlingstabeller lagts in. Det var tydligen en stor omställningsprocess Sveriges befolkning fick genomgå.


         



Fredrik I försöker införa decimalsystemet 1737

Att vi gick över till decimalsystemet i Sverige 1855 är allmänt känt. Det fick vi lära oss i skolan. Men faktum är att decimalsystemet uppfanns långt tidigare1). I en kunglig förordning från 1737 försökte regeringen få lite ordning på hur de gamla svenska måtten tillämpades men i förordningen råkade också begreppet ”decimaltum” komma med.

Så här står det i den kungliga förordningen från 1737:

Alnen / ther efter all längde / quadrat- och cubisk mätning bör ske / och hwilken jemwäl til rättelse i handel och wandel / samt wid Byggnad och Handtwerck tiena bör / skal wara inrättad efter Stockholms Aln / och bestå af twå Swenska Fot.
Efter then Geometriska fördelningen /håller Foten tijo decimal Tum / hwar Tum tijo Linier / och så widare / som Tabellen, hwilken thenna Förordning efterföljer / utwisar. Efter längdemåttet bör en Swensk Mihl hålla trettiosex tusende Fot ……….

 

Här försöker således Fredrik I att införa decimalsystemet för längdmått i Sverige, men han verkade inte ha haft någon större framgång. Folk fortsatte att räkna med 12 tum på en fot och 12 linjer per tum till slutet av 1800-talet.

           

Förordningen är på 24 sidor och kungen ger noga anvisningar om hur man bland annat ska mäta säd och flytande varor. Det gamla "Måhlkiärillet" skäppa hade förbjudits bara två år tidigare - ett målkärl som funnits i bruk i Sverige sedan 1200-talet.

Denna wår Förordning icke brukas några runda Spanmåhls Måhlkiärill / icke eller the i wisse Landsorter tilförene brukelige / men för thetta förbudne Skeppor / eller andra Måhlkiärill / widare än här efter åt tillåtes; utan i thet stället endast sådane fyrkantige Måhlkiärill / som i Tabellen äro beskrefne / öfwer hela Swerige och Finland brukas.

            De äldre skäpporna var runda. Den skäppa som här visas är en modern skäppa. Den är kubisk vilket innebär att det går att kontrollera dess volym - det är ju bara att mäta med tumstock och räkna.

Skäppan på bilden har använts på en gård i byn långt fram på 1900-talet trots att det var förbjudet enligt en kunglig förordning från 1735. Det är inte så lätt att komma tillrätta med gamla sedvänjor. Men kanske den här avbildade skäppan bara användes för eget behov - eller för att göra upp affärer med grannen. Gällde det mätning för skatt (tionde) till kyrkan var det nog andra målkärl som gällde.

Sonesgården den 15 april 2011

Lennart Castenhag



Fotnoter

1) Stiernhielm beskriver decimalsystemet i en av sina skrifter 1663.