Englands och
        Skandinaviens ungtid

Romarna annekterade Britannien år 43 och de lämnade ön år 409/410. Därmed blev det rike som de hade byggt upp på ön utan administration och utan soldater som kunde försvara ön mot inkräktare. Dessutom fanns endast några få skrivkunniga personer kvar, mestadels munkar.

Under andra halvan av 400-talet inflyttade en grupp angler till Britannien från området kring nuvarande Flensburg i Danmark. Dessutom inflyttade en grupp saxare från norra Tyskland och en grupp jutar från Jylland. Det är inte alls säkert att denna inflyttning ska ses som en invasion. Dessa grupper av människor kan mycket väl ha blivit inbjudna till Britannien.

Anglerna gav upphov till East Anglia, Mercia, Bernicia och Deira. Saxarna gav upphov till Wessex, Sussex, Middlesex och Essex. Jutarna gav upphov till Kent. Grunden hade således lagts till det Anglosaxiska England.

Alla saxare och jutar lämnade inte sina ursprungliga bosättningar. De som stannade kvar kom att göra sig gällande i historien med besked, men hur var det med anglerna? Försvann de helt från sitt ursprungsområde? Vi vet inte, men de har i alla fall inte satt några djupare spår i historien efter 400-talet i Danmark.

England på 500-talet.

Anglerna innan emigrationen till England på 400-talet

För tvåtusen år sedan levde den skandinaviska befolkningen i järnåldersbyar med boskapsuppfödning som främsta näringsgren. Familjerna bodde i långhus som var orienterade i öst-västlig riktning och husen var grupperade runt en allmänning. Med flintredskap högg de ved och beredde skinn. Flintredskapen kunde också användas i byteshandeln, dvs flintredskapen fungerade också som betalningsmedel.

Anglernas samhälle var välorganiserat och styrdes av en mäktig hövding. Det kan vi gissa oss till genom deras imponerande försvarsvall Olgerdiget (på engelska Olger Dyke) som uppfördes till skydd mot nordliga inkräktare under första århundradet e.Kr. Ursprungligen var försvarsvallen 12 km lång och för att genomföra prestationen måste det ha krävts en stor mängd människor organiserade under en mäktig hövding. Idag finns inte mycket kvar av försvarsvallen.

    Den exakta utbredningen för anglernas bosättningar på Jylland är inte känd, men vi vet att Olgerdiget, som de anlade till skydd för inkräktare norrifrån, utgick ungefär från dagens Tinglev och sträckte sig nordost mot Lilla Bält.

Delar av Olgerdiget så som det ser ut idag. Det har fastställts att utöver vallen fanns en vallgrav. Det var därifrån man fick jordmassorna för att anlägga vallen. Det fanns också en träpalissad.

Flera hundra år efter det att anglerna hade bosatt sig i Mercia regerade där den mäktige kungen Offa. Han lät anlägga den 240 km långa försvarsvallen Offas Dyke utmed gränsen mot Wales. Ytterligare exempel på försvarsvallar i Skandinavien är Danevirke strax väster om Schleswig vars äldsta delar anlades omkring år 500. Vi har också Götavirke som anlades på 800-talet i Östergötland.

Offas Dyke anlades under andra halvan av 700-talet.

Den anglosaxiska tiden och kung Artur

Det var under den anglosaxiska tiden som sagorna om kung Artur och den heliga Graal uppstod i England. Det var också under den tiden som Beowulf nedtecknades. Vissa forskare anser att Beowulf delvis har historisk bakgrund, men om det råder delade meningar.

Sonesgården den 16 december 2020

Lennart Castenhag