.

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2021-12-13

.

Vem var Staffan Stalledräng?

Vid tiden för vårt luciafirande hörs ofta visan om Staffan Stalledräng. Men vem var han? Har han funnits? Ja, det förefaller så. I Apostlagärningarna kapitel 7 berättas om en man vid namn Stefanus som stenades till döds, och man har räknat ut att det skulle ha skett omkring år 35.


Berättelsen om Stefanus fick uppenbarligen fäste i folks medvetande, och en legend om honom uppstod på medeltiden. I den berättas att Stefanus skulle ha varit stallknekt hos Herodes den store, vilket är en orimlighet. Herodes dog nämligen långt innan Jesu lärjungar började sprida det kristna budskapet. Den medeltida legenden levde sedan vidare och är bakgrund till visan om Staffan Stalledräng, som idag finns i minst tre olika versioner. I visan nämns inget om att det är hos Herodes som Staffan tjänar, däremot nämns ”den ljusa stjärna” som torde syfta på Betlehems stjärna.

Det är inte bara i visan om Staffan Stalledräng som Stefanus lever vidare. Han blev också skyddshelgon i staden Metz, i nordöstra Frankrike, på medeltiden. På nedanstående silvermynt avbildas St Stephan, och av myntet framgår att han också var föregångare för alla andra kristna martyrer, dvs han var ”protomartyr”. På myntets åtsida lyfter St Stefan upp höger hand i en välsignande gest, och över St Stephan visas ”Guds hand” (manus Dei). Den symbolen förekommer emellanåt på mynt från medeltiden – inte bara i Frankrike – även i Tyskland och England.


Gros, 1300-1400-tal, staden Metz.

   
Heller, 1373-1404, biskopen i Augsburg. Penny, 919-921, Ragnald I, York.




Mer om Gros-myntet från Metz



AR Gros, 1300- eller 1400-tal, staden Metz.
Diameter: 26,5 mm.   Vikt: 2,595 g.   Ref: Boud 1659, Roberts 8932.
Åtsidans omskrift: S STEPH P ROTHO M     S[ankt] Steph[an] Protho M[artyr].
Frånsidans yttre omskrift: BNDICTV SIT NOME DNI NRI IHV XPI
kan översättas med:
Välsignat vare Herrens Guds namn, [vår] Skapare, Jesus Kristus.
Frånsidans inre omskrift: GROSSVS METE
kan översättas med: Gros[1] [från staden] Metz.
Foto L Castenhag (id 2921)



Mer om Heller-myntet från Augsburg



Heller, 1373-1404, biskop Burkhard von Ellerbach, Augsburg.
Diameter: 15x16 mm.   Vikt: 0,57 g.   Ref: Steinhilber 148.
Åtsida: ”Guds hand” inom en kvadrat.
Frånsida: ett kors med kulor vid varje korsarm.
Foto L Castenhag (id 2952)



Mer om penny från York



Penny, 919-921, Ragnald I, myntort Jórvik (dagens York).
Diameter: ca 19 mm. Vikt: 1,18 g. Ref: North 531, EMC 1004.0622.
Åtsida: + RACIIOIDT   Ragnald.
Inom den inre pärlringen finns symbolen ”Guds hand”.
Frånsida: + EIOR•••ACII   Eboracum (det romerska namnet på staden York).
Inom den inre pärlringen finns ett karolusmonogram som är
avsett att visa att Ragnald i likhet med Karl den store hade konverterat till kristendomen.
Skiss L Castenhag

Ragnald I var en vikingatidens skandinav med hög status bland sina landsmän i början av 900-talet[2]. Han hade tillbringat en tid i Dublin men bestämde sig för att bege sig till York för att ta makten över staden år 918. Den skotske kungen Constantin II såg med ogillande att en hedning åter skulle ha makten i York, och han begav sig ut med sina krigsmän för att sätta stopp för Ragnalds maktanspråk. Ett fältslag utkämpades vid Corbridge år 919 (vid floden Tyne), men ingendera av de stridande parterna lyckades besegra den andre. Ragnald återvände därefter till York.

Hrotheweard (Lodeward) var verksam som ärkebiskop i York från omkring år 916 till sin död år 931. Hans inflytande sträckte sig långt utanför stadsmurarna, och Ragnald insåg att det vore lämpligt att konvertera till den kristna läran, vilket också skedde. För att visa att han konverterat satte han ut bilden av ”Guds hand” på åtsidan på de mynt han lät prägla samt ett karolusmonogram på frånsidan. Karolusmonogrammet hade till syfte att visa att Ragnald minsann var lika kristen som Karl den store.

Tiden för Ragnald I som hövding i York blev inte långvarig. Han gick ur tiden år 921 och efterträddes av en annan skandinav − Sihtric I.



Fotnoter

[1] GROS är en förkortning av GROSSUS DENARIUS (stor denar), vilket innebär att myntet har ett värde som motsvara flera franska denierer. Det exakta värdeförhållandet mellan en gros och en denier i början av 1400-talet är inte känt.

[2] Flera av dem som läser detta skulle kanske kalla honom viking, men här föredrar vi att endast benämna honom skandinav.


Litteratur och referenser

E. Boudeau. Monnaies Francaises. 1970.

J. N. Roberts. The Silver Coins of Medieval France. 1996.

D. Steinhilber. Geld- und Münzgeschichte Augsburgs im Mittelalter. 1954

J. J. North. English Hammered Coinage. Vol 1. 1963.

EMC.  Corpus of European Medieval Coin Finds.
           Referenser till de enskilda objekten i myntdatabasen i Fitzwilliam Museum, Cambridge.


Dokumenthistorik

2021-12-13 Dokumentet skapat


Sonesgården den 13 december 2021

Lennart Castenhag