Det fanns inte någon inhemsk fyndighet som kunde förse befolkningen med silver under vikingatiden inom nuvarande Sveriges gränser. Ändå verkar det ha funnits ett överflöd av silver i landet för tusen år sedan. Var kom silvret ifrån? Det ska vi försöka reda ut här.

Vikingatiden omfattar tiden 750 – 1066. Signifikant för periodens inledning är att skeppen hade fått markant förbättrade segelegenskaper och kunde kryssa mot vinden. Perioden avslutas med att den norske vikingakungen, Harald Hårdråde, stupade i ett engelskt inbördeskrig.

Utmärkande för vikingatiden var att allehanda föremål med hög silverhalt kunde användas som betalmedel i Norden, och värdet av silvret bestämdes genom vägning. Detta betalsystem kallas viktekonomi. Motsatsen är myntekonomi, dvs myntens värde garanteras av en myntherre (exempelvis en kung) och vid betalning är det bara att räkna mynten.

Som betalning fungerade föremål av gott silver. För att uppnå en bestämd silvermängd gjordes kompletteringar med bitsilver. Bilden visar islamiska dirhemer från 800- och 900-talet som har brutits sönder till småbitar.		I den andra vågskålen lade man en vikt. Just denna vikt är hittad i Birkas svarta jord. Den är gjord av brons och järn och den väger 39,4 g. Foto: Gabriel Hildebrand/SHM.

Importen av silver till Skandinavien tog sin början långt före vikingatiden. Romerska denarer fann sin väg till Norden efter år 220 e.v.t, och det har gjorts fynd av ca 8.000¹ romerska denarer inom Sveriges gränser.

Romerska denarer fann sin väg till Norden före vikingatiden.
På grund av cirkulation var de vanligen avsevärt
mer slitna än de mynt som här visas på bild.

Under vikingatiden strömmade mynt in i Sverige i vågor som överlappade varandra. Den första vågen, med start omkring år 800, bestod av islamiska dirhemer. Därefter följde en våg av tyska denarer från ca 970 och framåt. Slutligen följde en våg av engelska penningar från 990-talet och framåt.

Av de importerade mynten representerar summan av de islamiska dirhemerna den största mängden silver. Den engelska importen gav totalt sett den minsta mängden silver.

Hur man bestämde silverhalten hos föremålen

I Sverige var man noga med att föremålen skulle hålla hög silverhalt. Testningen genomfördes med något spetsigt föremål, troligen en knivsudd. Ibland böjdes föremålet så att en ås bildades, och testhacket riktades mot åsen. Proceduren avslöjade förfalskningar, exempelvis förekomsten av en inre kärna av oädel metall, t ex. koppar.

Islamiska dirhemer

Från år 800 till början av 1000-talet förekom import av islamiska dirhemer. Man har funnit ca 82.000² sådana mynt i Sverige. Vi kan förmoda att myntimporten hade sin grund i handelsfärderna i österled utmed de ryska floderna till Konstantinopel³.

Islamisk dirhem präglad för Harun al-Rashid, 806-807 e.v.t.
Diameter 21,2 mm.   Vikt 2,905 g.
Haun al-Rashid var abbasidisk kalif i Bagdad 786-809.
De islamiska dirhemerna var eftertraktade eftersom de hade mycket hög silverhalt.
Kanske undslapp detta mynt testhack av just den anledningen.

Tyska denarer

Från ca 970 fram till mitten av 1100-talet importerades ca 110.000⁴ tyska mynt till Sverige. Av dessa har ca två tredjedelar bevarats till våra dagar⁵. Under åren 990-1050 var importen av tyska mynt som starkast. Av dessa är 15% från Köln och 20% från Goslar (Otto Adelheid-mynt)⁶.

Tysk denar präglad för oidentifierad myntherre under perioden 1000-1050.
Präglingen är antingen utförd i Andernach, ref Dbg 445, eller i Köln, ref Dbg 386b.
Diameter: 18 mm. Vikt 0,850 g.
Myntet har varit böjt, och vi kan se spår av testhack.

Denar från slutet av 900 till början av 1000-talet, Köln.
Diameter: 14,9 mm. Vikt: 1,775 g.
Myntämnet har för liten diameter, men tjockleken är väl tilltagen vilket ger hög vikt.
Ref: Dbg 331 Otto I, alternativt Dbg 333b Otto II, alternativt Dbg 343 Otto III.
Åtsidans inskrift är ej läslig.
Frånsida: S / COLONIA / A   vilket står för Sancta Colonia Agrippina (=Köln).
På myntet finns flera testhack.

Del av tysklandkarta. Källa: Wikipedia med kompletteringar av författaren.

Engelska penningar

Importen av engelska mynt hade sin början på 990-talet och pågick till 1050. Denna myntgrupp är mindre än de båda tidigare – uppskattningsvis 45.000⁷ mynt fann sin väg till Sverige. Myntimporten hade sin grund i handelsutbytet med England, och inte i danagälden⁸ som man tidigare har trott⁹. Därmed kan vi fastställa att myntinflödet av alla de tre myntgrupperna hade sin grund i handelsverksamhet, vilket kanske ställer vikingatiden i en ny dager.

Penny 997-1003 Æthelred II, Long Cross, myntort London.
Diameter: 20 mm. Vikt: 1,580 g.
Ref: North 774, SCBC 1151, MEC(8) 1907.
Åtsida: + ÆDELRED REX ANGLO Æthelred Englands kung.
Frånsida: + LEO / FPINE / MO L / VND   Leofwine myntmästare i London.
På myntet finns flera testhack.

Efter den sista utbetalningen av danagälden år 1018 anställdes i England skandinaviska legosoldater som avlönades med inkomsterna från en särskild skatt, heregälden. När denna skatt avskaffades år 1051 minskade tillförseln av engelska mynt drastiskt¹⁰.

Foto av författaren där ej annat anges.

Litteratur och andra källor

Den svenska mynthistorien – vikingatiden ca 995-1030, av Brita Malmer 2010ö

Identity Formaion and Diversity in the Early Medieval Baltic and Beyond, av Johan Callmer, Ingrid Gustin och Mats Roslund 2017.

Englands historia del 1, av Dick Harrison 2018.

Föredrag på Historiska museet i Stockholm, av Jens Christian Moesgaard 2020.

Dbg = Dannenberg H. Die Deutschen Münzen der Sächsischen und Fränkischen Kaiserheit.
            5 volymer. Berlin 1876-1905.

MEC = Medieval European Coinage, vol 8, Britain and Ireland. Cambridge 2017.

North = North J J. English Hammered Coinage. London 1963.

SCBC = Standard Catalogue of British Coins. London 2020.

https://numismatik.se/2artiklar/Vikingamyntet-Otto_I/Vik-Otto.php

Noter

1. Malmer 2010.
2. Moesgaard 2020.
3. Callmer, Gustin, Roslund 2017.
4. Moesgaard 2020.
5. Malmer 2010.
6. Malmer 2010.
7. Moesgaard 2020.
8. Danagälden var namnet på den tribut som skandinaverna begärde för att avstå från att plundra i England.
    Ett flertal sådana tributer tvingades fram från och med år 991.
9. Malmer 2010.
10. Malmer 2010.

Dokumenthistorik

2022-05-26

Dokumentet skapat

Sonesgården den 26 maj 2022

Lennart Castenhag