.

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2013-02-15

.

<< åter till GIIA-sidan >>

Hur man kan bli lurad
    av slitna valsar

De dyrbara valsarna användes så länge det var möjligt. Undan för undan blev de allt sämre och till sist var man tvungen att byta ut dem. De mynt som skapats med valsar strax innan kassering kunde ibland bli något märkliga eftersom den trasiga valsen givit upphop till klumpar på mynten. Ibland kunde dessa klumpar täcka stora delar av mynten, men ibland kunde valsklumpen vara liten och ge sken av att vara en inpunsad detalj.


En stor del av myntet täcks av en klump pga skadad vals,
dvs en stor flaga från valsens yta har lossnat



Se nedanstående bild som visar ett mynt med valören i sidovinklarna och en punkt framför valörettan. Ja, så ser det ut, men det är ingen punkt. Det är en valsklump som bedrägligt råkat hamna framför valörettan.


Punkt framför valörettan - eller hur?

En detaljstudie visar att det faktiskt är en valsklump. Den har en oregelbunden form, dvs den är inte rund som den borde vara om den punsats in med ett punsverktyg.


Punkt framför valörettan?   Nej, det är en valsklump.


Nedanstående bild visar ett mynt med valören i nedre pilvinkeln och ett kolon mellan ettan och ÖR. Men det saknas punkt framför ettan och punkt efter ÖR. Kan det vara en ny variant som har upptäckts?

Vid närmare granskning visar det sig att det inte är ett kolon. En valsklump har råkat hamna under punkten så att det ser ut som ett kolon. I detta fall har valsklumpen jämna fina kanter och den är nästan rund. Här är det lätt att missta sig.




        Kolon mellan ettan och öre?                       Nej, det är en valsklump. Den är ju mindre än den punkt som slagits in med punsverktyget.





Bilden här nedan visar en ettöring 1627 som saknar valöretta. Fältet där ettan ska finnas ser slätt ut men något porigt. Inte ett spår av valörettan.

En möjlig förklaring skulle kunna vara att kopparrester fastnat på präglingsvalsen så att den inpunsade fördjupningen för ettan har fyllts igen.


            Har valörettan glömts bort?                       Närbild av fältet där ettan borde finnas. Lite porig yta men för övrigt inte ett spår av ettan.


En bild på ett annat mynt av samma variant (#9) visar också avsaknaden av valöretta. I det här fallet har en stor flaga lossnat från myntets yta under produktionen, dvs ett metallfel hos kopparen.


          På det här myntet har en flaga av kopparen lossnat just där valörettan borde finnas.




Myntet med det dubbelpunsade årtalet

Ett Säteröre varianten 24b gjorde viss uppståndelse. En del av årtalet hade blivit dubbelpunsat. När sådant inträffar brukar det första tecknet ha fått fel placering, t ex för högt upp, sen har en korrigering gjorts genom att tecknet punsas in ytterligare en gång - på rätt höjd.

I det här fallet var det extra märkligt. Inpunsning nummer två hade fel position. Något sådant hade vi bara sett tidigare då det varit frågan om att byta årtal på en präglingsvals. Men här är det ju inte frågan om det. Det är ju samma årtal.

Vid närmare granskning visade det sig att det inte alls var frågan om en dubbelpunsning. En sliten vals låg bakom detta märkliga resultat.


Att VI punsats in ytterligare en gång ser man ju tydligt.

 


Vid närmare granskning blir man osäker. Tecknet I har valsklumpar ovanför sig.
Hur är det med V?

      Se, det är inget V. Det är en valsklump som nästan liknar ett V - men bara nästan.

Om det skulle ha varit ett V skulle tecknet ha haft rakare sida - men framför allt skulle det ha varit högre.


Foto: Niklas Gussing



<< åter till GIIA-sidan >>

Dokumenthistorik

2013-02-15 Kompletterat med "Myntet med det dubbelpunsade årtalet".
2011-10-07 Kapitlet utbrutet från sidan med varianttabellen 1627.