Gustav II Adolf skänker Vasaättens arvegods

till Uppsala universitet 1624


Kopia i brons.
Medaljen graverades av Johan Carl Hedlinger 1733 och den fick nr 9b i Hildebrands förteckning.

Diam. 30,4 mm     Vikt 19,10 gram     Kval 01     Invent.nr 2026.

Enligt Hildebrand (år 1874) har medaljen storleken 11 lin. = 8:e storleken.
Från och med år 1855 gällde decimalsystemet, varvid en linje = 2,97 mm.
Före 1855 var 1 linje = 2,06 mm.


Kopia i bronserad tenn.

Diam. 30,4 mm     Vikt 10,45 gram     Kval 1/1+     Invent.nr 1874.

       

Åtsida
Konungen porträtterad med lagerkrans, spetskrage och kyller. Under kungens axel har
Hedlinger signerat sitt verk, I.C.H.

Ovanför konungens porträtt texten:

GVSTavus ADOLPHus Dei Gratia REX SVECIAE

Gustav Adolf med Guds nåde Sveriges konung

Frånsida

En sångmö i antik klädnad och hon sitter på en kub. I högra handen håller hon en lyra
och i den vänstra handen håller hon ett ymnighetshorn.

Ovanför sångmön texten:

FELICITAS MVSARVM VPSALientum
De upsaliensiska musernas lycka

Under avskärningen står:

MVNIFicus AVGustus
Frikostig konung   (ordagrant: frikostig kejsare)




            Bilden är lånad från en nätauktion. Medaljens vikt är 13,9 g.



Lite fakta kring händelsen 1624

I samband med upprustningen av Uppsala universitet på 1620-talet (Johan Skytte var dess förste kansler) donerade Gustav II Adolf 400 gårdar i Uppland och Västmanland till att täcka universitetets löpande utgifter. Dessa gårdar hade kommit i vasasättens ägo under Gustav Vasas tid. Kungen hade lagt beslag på dem i samband med reformationen.