Gustav II Adolf - graverad av Arvid Karlsteen för sin första regentlängd

Brons


Klicka på bilden för att se den i större format

Medaljen är signerad AK under armavskärningen.

I Stig Stenströms biografi från 1944 (i planschbilagan) har medaljen nr 115. Vi kan läsa att den präglades år 1700, och att det inte var ovanligt att Karlsteen hämtade sina motiv till frånsidan från annat håll. I det här fallet har frånsidans motiv hämtats från "Keders projekt". Den kan i sammanhanget nämnas att Karlsteen var god vän med både Brenner och Keder.

  Den främste av Karl XI:s medaljkonstnärer och den förste infödde var den nämnde Arvid Karlsteen (1647-1718). Efter studier i Paris 1668 och London 1670 blev Karlsteen medaljör i Stockholm. [...] I tekniskt avseende var Karlsteen en mästare. Han förde gravstickeln med stor elegans och säkerhet.
                                                                                          Hasse Nilsson
 

Diameter 51 mm     Vikt 51,65 gram     Kval 1+/01)(01     Ref: Hild 236     Invent.nr 2969.

Anledningen till att åtsidan har något lägre konserveringsgrad än frånsidan är att det finns några små hackmärken på åtsidan.

Åtsidan har omskriften
GVST ADOLPH D G REX SVECIAE   som kan översättas med
Gustav Adolf av Guds nåde Sveriges konung

Frånsidan har omskriften
TOTVM HAVD CAPIT INTEGER ORBIS   som kan översättas med
Hela världen rymmer honom inte hel och hållen



Att medaljen är från Karlsteens första regentlängd är lätt att se av medaljens diameter. Medaljerna i Karlsteens andra regentlängd har betydligt mindre diameter för att de skulle få ett lägre försäljningspris. Det var tydligen svårt att få avsättning för medaljer i Sverige under tidigt 1700-tal på grund av det ekonomiskt kärva klimatet.

Hildebrands bok Sveriges och svenska . . . . del 2, innehåller i slutet av boken en uppräkning av vad som ingår i Karlsteens första respektive andra regentlängd.




Referenser

Stig Stenström. Arvid Karlsteen, hans liv och verk. Göteborg 1944.
Bror Emil Hildebrand.   Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar. Stocholm 1874
Hasse Nilsson. http://www.hassesmedaljsida.se/medaljen