1/12 Skilling,
        " R u n s t y c k e "
            Gustav IV Adolf

Av alla Gustav IV Adolfs kopparmynt har runstycket den minsta variationsrikedomen. Utifrån de mynt jag har haft möjlighet att studera har jag inte kunnat särskilja några egentliga varianter vilket är underligt eftersom runstycken präglades i Avesta i stora upplagor under åren 1802, 1803, 1805 och 1808. Se tabellen nedan.

I det följande kommer Gustav IV Adolfs runstycken att beskrivas noga och jag kommer också att redogöra för de variationer som jag funnit.

Antal runstycken (1/12 skilling) som producerades under GIVA:s regering visas i nedanstående tabell. Informationen är hämtad ur K A Wallroths arbete från 1918 som publicerades i Numismatiska Meddelanden nr 22.

I tabellen redovisas även antal runstycken som producerades 1809, men dessa runstycken försågs med årtalet 1808 varför denna produktionssiffra ofta slås samman men produktionen för 1808.

Kungakronan på runstycket är märklig eftersom kronringen är så slarvigt graverad – under hela perioden!.

I centrum har vi en oval sten och till höger om den ser vi två små stenar ovanför varandra. Därefter finner vi en diamant samt ytterligare två små stenar ovanför varandra. Ytterst i kronringen finner vi en rund sten. Tittar vi till vänster om den ovala stenen i centrum finns visserligen samma uppsättning stenar och diamanter, men kronringen är skev och stenarna får inte riktigt plats. Man kan undra varför man inte rättade till detta. Defekten hänger med under hela perioden.

Åtsidans sveakronor är lika utformade under hela perioden. De är tämligen enkla och har bara en sten i kronringen.

Monogrammet på åtsidan uppvisar ytterst små variationer. Hake på G finns det alltid och IV är alltid lika stort.

Under hela perioden är kungakronan placerad så att den ligger an mot monogrammet, men under år 1808 dyker det även upp runstycken med kungakronan ”svävande” ovanför monogrammet.

Årtalet är likartat graverat under hela perioden. Den enda skillnaden som jag har kunnat upptäcka i föreliggande studie är att det under år 1808 förekommer ettor som är något gracilare.

Det inbördes avståndet mellan siffrorna varierar något (se bilden nedan). När det gäller ettorna verkar det som om samma puns alltid använts till både valör och årtal. Storleken på ettorna blir därför lika på ett och samma mynt för valör och årtal.

G i Skilling är ibland smalt och ibland brett under perioden. Man kan se att den bredare varianten av G blir vanligare i slutet av perioden.

Enligt Myntboken av Henrik och Archie Tonkin kan pilspetsarnas storlek variera. I denna studie har inte detta kunna beläggas. Däremot kan man se att pilarna kan variera något i längd. De skär ej heller varandra alltid exakt på samma ställe. Detta är en iögonenfallande detalj, men variationerna är för små för att kunna betraktas som varianter.

Det första intrycket man får, när man ger sig i kast med att granska en samling runstycken från GIVA-tiden, är att mynten är alldeles lika. Vid närmare granskning träder dock små skillnader fram, men inte i sådan utsträckning att det är frågan om varianter.

Den största skillnaden är kungakronans placering i förhållande till monogrammet. Vanligtvis ligger kungakronan an mot monogrammet, men på vissa mynt med årtalet 1808 "svävar" den något ovanför. Detta är att betrakta som en variation och inte en variant eftersom ingen avgörande skillnad hos punsarna kan upptäckas.

Något för framtida forskning

Kanske kan det fastställas eller förkastas av framtida forskning att det är 1809 års runstycken (med årtalet 1808) som har den "svävande" kungakronan.