.

GIVA-sidan

Uppdaterad 2010-06-09
Se dokumenthistoriken längst ned på sidan

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

<< åter till GIVA-sidan >>

.

Skillingsmycket


Hur det började - mynt med magisk kraft för ädla herrar

I slutet av 1590-talet var det inbördeskrig i Sverige. Hertig Karl hade satt sig i sinne att störta sin brorson Sigismund från tronen vilket lyckades och han kunde utropa sig till kung Karl IX. Efter trontillträdet vidtog en blodig utrensning av sigismundanhängare i riket.

Sedan medeltiden hade det bland utländska soldater funnits en tradition att bära med sig mynt som skydd mot faror. Sankt Georgtalern var ett mynt som ansågs vara särskilt verksamt och de Sankt Georgtalrar som slogs i Mansfeld hade extra magisk kraft.


I vidstående bild visas en kopia av en Sankt Georgtaler från Mansfeld. Originalet är slaget 1595 och hittades på 1950-talet när man grävde för tunnelbanan under nuvarande Sergels torg. Huruvida den burits av en soldat under det svenska inbördeskriget på 1590-talet kan vi inte veta, men osannolikt är det inte.

Den latinska omskriften blir i översättning:

Grevar av och Herrar till Mansfeld, ädla herrar till Heldrungen.

Heldrungen är ett renässansslott i Mansfeld uppfört under första halvan av 1500-talet.

                   




Mynt som talismaner för vanligt folk

När det på 1600-talet börjar cirkulera stora kopparmynt i Sverige erbjuds allmogen möjligheten att bära mynt som amuletter. Nedanstående bilder visar exempel på sådana. Av den högra bilden kan vi förstå att myntet burits i en snodd om halsen på någon eller några under lång tid. Om en och samma person givit upphov till att det slitits så hårt kan vi förstå att amuletten haft sin givna verkan.


             


1 öre Arboga 1627
Diameter 40 mm

             


2 öre KM 1662 (ordentligt sliten)
Diameter 41 mm




Silvermynt som smycken

                           


Gustav III, 1 Riksdaler 1777
Diameter 41 mm

                           


Med Gustav III:s silvermynt gavs möjligheten att göra riktigt fina smycken av mynt. Riksdalermynten blev särskilt populära. Det är därför inte ovanligt att vi idag hittar sådana med en nål fastlödd på baksidan.




Skillingsmycket - prydnaden för fattigt folk

Alla hade inte råd att omvandla vackra silvermynt till smycken. Då fick man nöja sig med kopparmynt, och ville man att smycket skulle vara extra iögonfallande lät man försilvra det.

Nedanstående exempel visar hur man gjort en brosch av 1 Skilling 1805. Myntet har försilvrats för att glittra som en Gustavriksdaler, men det tunna silverskiktet har på sina ställen nötts bort vilket kanske gjort att man tröttnat på smycket och lagt undan det. Av den anledningen kan vi här glädja oss åt en 1-skilling som varken korroderat eller slitits ned.



1 Skilling 1804. Diameter 34 mm.




Det gick 48 skilling på en Riksdaler Banco. Kursen mot Riksdaler Specie (silvermyntet) var sämre.

Skillingbroschen var således värd ungefär 2 procent av vad riksdalerbroschen var värd vilket omräknat till dagens (2010) penningvärde blir ungefär 2 kronor.

                           

Kostnaden för att förvandla 1-skillingen till en brosch översteg sannolikt värdet av det mynt som fick tjänstgöra som råvara.




<< åter till GIVA-sidan >>


Dokumenthistorik

2010-06-09       En första utgåva