Den
    svenska
          medeltiden

De första svenska mynten slogs i Sigtuna under vikingatiden, år 995. Det var tvåsidiga och influerade av Ethelred II:s Pennies. År 1050 upphörde myntningen i Sigtuna och det skulle dröja till 1150 innan mynt åter började slås i Sverige - de mynten var ensidiga (brakteater). De präglades med bara en stamp med det tunna myntämnet placerat på något mjukt material, t ex läder. Präglingen blev på så vis inverterad på myntets baksida.

Den tidiga medeltiden gick till ända i och med att kung Erik Eriksson "läspe och halte" dog 1250. Han hade inga barn så det blev barnen till hans syster Ingeborg, dvs Birger jarls barn, som stod på tur i succesionen.

Högmedeltiden i Sverige inleddes med att Valdemar Birgersson valdes till kung 1250, men han avsattes av brodern Magnus Birgersson "ladulås" 1275. Efter Magnus "ladulås" död 1290 tog hans söner vid under stor dramatik.

Det är under denna tid som Håtunaleken och Nyköpings gästabud utspelar sig[1].

Om du vill se de kungliga släkternas samband under slutet av
högmedeltiden och början av senmedeltiden, klicka  här >>

2017-05-11

Fotnot
[1] Håtunaleken och Nyköpings gästabud är de samlande begreppen för konflikten mellan Birger Magnusson och hans yngre bröder Erik och Valdemar. Konflikten utmynnade i att kung Birger spärrade in sina bröder på Nyköpingshus där de svalt ihjäl år 1317. Kung Birger avsattes något år därefter och den treårige Magnus Eriksson valdes till kung av Sverige år 1319. Genom arv blev han även kung av Norge.

Dokumenthistorik