Frankerriket  (Frankernas rike)

Efter det att Romerska riket kollapsat i slutet av 400-talet blev Frankerriket den stormakt varur Europa skulle födas. Den merovingiska tiden i Frankerriket omspänner år 482 till år 751 då kung Childerik III avsattes.

Den karolingiska tiden i Frankerriket räknas från år 751 då Pippin den lille utropades till kung fram till år 911 då Ludvig barnet dog. Han blev den siste karolingiske kungen i östfrankiska riket. Den siste karolingiske regenten i det västfrankiska riket blev Ludvig V. Han dog år 987.



Karl den store (742 - 814) tillträdde som kung över Frankerriket 768 och han kröntes till romersk kejsare år 800. Aachen var imperiets administrativa och kulturella centrum.

Efter Karls död 814 blev sonen Ludvig den fromme (778 – 840) kejsare över ett imperium som sträckte sig från Atlanten i väster till floderna Oder och Donau i öster.




                                                                                              Frankerrikets utbredning år 814.






Denar, 822-840, Ludvig den fromme, Frankerriket
Diameter 21 mm. Vikt 1,450 gram
Typen kallas ibland XP-denar.
Detta är varianten UTAN punkt i templets gavel.
Referens: MG 472 (Morrison-Grünthal, Carolingian Coins, 1967)

Åts.omskr.: +HLVDOVVICVS IMP[erator]
Kejsar Ludvig 		    Frs.omskr: +XPISTIANA RELIGIO
Den Kristna Religionen


Ludvig den frommes denarer slogs på ett flertal platser i Frankerriket.
Att fastställa myntorten har inte låtit sig göras.

Ca 100 exemplar av XP-denaren från Ludvig den frommes tid har hittats på olika platser i Skandinavien. Fynden har förekommit i vikingatida myntskatter och som lösfynd samt i gravar.





Denar, 822-840, Ludvig den fromme, Frankerriket
Diameter 20,5 mm. Vikt 0,645 gram
Detta är varianten MED punkt i templets gavel.
Omskrifterna är lika som på föregående mynt.






Ludvig den fromme fruktade att ingen av hans söner ensam skulle kunna hålla samman imperiet. Han gjorde dem därför till tronarvingar för olika delar av riket, men så snart han hade dött år 840 uppstod gräl om hur landet skulle delas upp. Inbördeskriget var ett faktum och det resulterade i en delning i tre delar:

Karl den skallige fick den västra delen som 300 år senare skulle utvecklas till Frankrike.

Lothar fick den mellersta delen, vilket omfattade Aachen, Burgund, Provence och nuvarande Nederländerna. Efter Lothars död delades hans rike upp mellan västriket och östriket.

Ludvig den tyske erhöll den östra delen som 120 år senare skulle bli det Tysk-romerska riket.

                       


Ludvig den fromme (778 - 840),
kejsare från 814 till sin död.
Målning av Jean-Joseph Dassy, 1837.



När Ludvig den fromme dog år 840 delades Frankerriket enligt den förutbestämda planen. Enligt fördraget från 843 fastställdes gränserna och blev i stort sett så som det var bestämt på förhand.





Dokumenthistorik

2015-12-27   Kompletterat med bestämning av merovingertid o karolingertid
2014-10-27   Kompletterat med karta som visar hur riket styckades upp.
2013-12-02   En första version