Alfred Ohlson föddes i Stockholm 1868. Hans far var snickare. Redan vid fjorton års ålder kom unge Alfred i lära hos en träbildhuggare. Eftersom han hade talang åt det skulpturala fick han genomgå en kurs vid Tekniska skolan. Mer än så blev det inte med utbildningen och därför måste man konstatera att Alfred Ohlson var en autodidakt.

Anställningen hos Hallbergs innebar bl.a. att han för dem utförde ett stort antal prydnadspjäser i ädel metall. Han gjorde sig också känd som elfenbenssnidare. Han framträdde snart med skulpturer i stort format. Dit hör t.ex. figurer i sandsten för Skara domkyrkas portal (1904), granitstatyn i Örebro över Karl XIV Johan (1919) och ”Smålandsryttaren” i Eksjö (1929).

Det var Alfred Ohlson som på ett utomordentligt skickligt sätt kopierade S:t Görans-gruppen som finns i Storkyrkan i Stockholm. Avgjutningen i brons uppställdes 1912-1913 i Köpmanbrinken i Gamla stan.

Under sina senare levnadsår var han mest sysselsatt med ett antal gravskulpturer och liknande arbeten. Det skulle bli mer än trehundra modeller för medaljer och plaketter som skulle lämna Alfred Ohlsons ateljé. Dessa arbeten omspände de mest skilda motiv. Bland dem kan nämnas ett stort antal såväl kungliga som enskilda porträttmedaljer samt en serie ”architectura numismatica”. Bland de sistnämnda finns en del monumentala byggnader i Stockholm såsom Kungliga slottet, Riddarhuset, Stadshuset, Konserthuset samt flera av huvudstadens kyrkor.